En lycklig saga!
Det var upplagt för fest. Förutsättningarna var ju perfekta, bra väder och lite fuktigt i fejkgräset. Det blev en folkfest men inget utav lagen kände av någon feststämning efteråt. Vi delade på poängen, det slutade 1-1.
Vi startade matchen på ett sätt som vi kunde vara stolta över, den första chansen kommer redan efter 30 sekunder då Mange curlar ett skott strax utanför.
Vi kopplar ett visst grepp om matchbilden men efterhand tar Peking över och får lite tryck på oss via några fasta situationer. Tycker de tar över mittfältet sista 20 av första halvlek, vinner för många andra bollar. Vi är även lite för omständliga sista tredjedelen, spelar lite för smått och de får ställa om på oss.
Nyman gör under denna period 1-0 via stolpe in och vi har 1-1 inne efter ett delikat avslut av Proddan. Men linjestinsen vinkar av för att bollen tog på armen i mottagningen. Såg tveksamt ut.
I halvtid så lyfte vi några punkter. Döda anfallen, mer tålamod med boll och så ändrade vi lite utgångspositioner. Vi ägde mer boll i andra, vi hade större tålamod men ju längre matchen led så chansade vi mer och mer. IFK fick sina omställningslägen och vi ställdes inför svåra lägen. Men jag tycker vi klarar det bra, Gurra gör en bra räddning och vi löser andra lägen på ett bra sätt. IFK kunde gjort det bättre men likt andra möten så kan de inte, har inte kvalitén nog att avgöra matchen. I stället slår vi hårt tillbaka och får in kvitteringen och vilken kvittering.
Jag är jätteglad över att deras spelare hinner upp bollen långt ner på vår planhalva och ännu gladare över att han spelar snett bakåt till Mange. Mange vinner bollen några meter utanför vårt straffområde, sedan berättar han själv för mig att han ser tidigt hur Prodell, Mete och Möller tar löpningar men att IFK-försvaret föll hela tiden så han drev bollen vidare till det blev skottläge, då var det bara att skjuta som han sa.. Vilket skott, vilket avslut/avsked och vilket tryck det blev. Det målet var den stora ÅFF-publiken värd, det var Mange värd.
Att ingen stötte upp Mange, är det sådant som kallas respekt? Den respekten straffade vi dom hårt med.
Måste ge cred till den disciplin IFK har i sitt försvarsspel. De vet sina roller och köper det rakt av, trots att de hade en svagare period under några omgångar och släppte en hel del mål så tycker jag, baserat på de lag vi mött, att de har det mest kompakta försvarsspelet av alla. IFK har även en intressant spelare i Christoffer Nyman, han är hal, rör sig över stora ytor och är duktig med båda fötterna.
2-2 borta och 1-1 hemma, då vann vi den interna tabellen i Östergötland.
Tack för all support, sagolik inramning på Kopparvallen. Synd att man inte kan njuta mer eftersom man är så inne i matchen. Imorgon kl 06:50 går flyget från Bromma ner till Bryssel (det tar 2h med flyg plus ytterligare 5-6 mil i bil om ni vill kolla in hans premiär på lördag...). Det har varit en lycklig saga från början till slut för Magnus Eriksson. Det var känslosamt igår, det kom tårar från hans ögon. Det säger mycket tycker jag. En stor ära har det varit att få spela med honom, rankar han som den bästa jag spelat med under alla år.
Vi går nu vidare med match mot Häcken borta.
På återhörande Danne
