Språkkollen rörde sig idag delvis under bältet, eftersom en av lyssnarfrågorna till P4 Värmlands språkvårdare Tove Andersson handlade om uttrycket "kuka ur". Och faktum är att ordet kuk har gamla anor, åtminstone från 1600-talet, berättade Tove.

Puken, slukhål och tittilalla var andra ord som diskuterades, och så fick vi veta att om man "lever häbbicka", då lever man rövare.

Vill du ställa en språkfråga till Tove? Mejla eftermiddag.varmland@sverigesradio.se.

Vad betyder ordet dôven, och vad är ett rufälle? Hur galen är man om man är bindgalen, och vad är skillnaden mellan mindre och färre? Det är några av frågorna som reds ut i Språkkollen idag. Dessutom får vi en krönika på temat svordomar i Egypten, signerad utrikeskorren Cecilia Uddén.

Har du någon språkfråga till Eftermiddags språkvårdare Tove Andersson? Mejla den till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se.

Visste du att ordet "urbota", som i "urbota dumt", har uråldriga rötter? Och att det går lika bra att säga ändå större och ännu större.

Det berättar P4 Värmlands språkvårdare Tove Andersson i språkkollen, där hon också kommenterar diverse värmländska uttryck. Och svarar på en fråga från en riksdagsledamot, som tycker att ordet personal misshandlas å det grövsta.

Har du någon språkfråga till Tove? Kanske finns det något ord eller uttryck som du vill veta mer om, varför säger vi just så? Mejla din fråga till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se.

Varifrån kommer egentligen uttrycket "kär som en klockarkatt"? Jo, det har med franskan att göra, berättade språkvårdaren Tove Andersson i veckans upplaga av Språkkollen.

"Dompetre" och "pocka" var andra lyssnarfrågor idag, och så fick Tove en uppmaning om att vaska fram fler värmländska kraftuttryck "som är lite mer originella än det vanliga ropandet på fan eller användandet av ord för exkrementer."

Har du en språkfråga till Tove, mejla eftermiddag.varmland@sverigesradio.se.

Visste du att det var den hårdkokte skådisen Allan Ladd som gav upphov till uttrycket "spela Allan"? Om detta och om att gaffla, måla fan på väggen, kryna och mycket annat pratar P4 Värmlands språkvårdare Tove Andersson när hon svarar på lyssnarfrågor i dagens språkkoll.

Dessutom reder hon ut begreppen kring det här med att "gå i rännan", apropå ett arkivfynd om utelivet i Karlstad 1945, som sändes i Eftermiddagsradion i förra veckan.

Vilken språkfråga vill du skicka till Tove? Mejla eftermiddag.varmland@sverigesradio.se.

Visst används verbet "köra" lite väl ofta. Det slår språkvårdaren Tove Andersson fast i Språkkollen, efter en fråga från en av Eftermiddagsradions lyssnare. Det får i många fall ersätta andra verb och blir en förenkling, men ibland går förenklingen för långt.

– Risken är att det blir väldigt onyanserat, om förenklingen leder till att vi väljer bort ord med mer betydelseinnehåll, säger Tove.

Hon svarar i dagens språkkoll också på frågor om bland annat uttrycket "gå på ett hôms", att prata "på" någon eller något, och om varifrån ordet damasker kommer.

Vill du ställa en språkfråga till Tove, mejla eftermiddag.varmland@sverigesradio.se.

Att ortsnamn som Brunskog, Lysvik och Branäs ofta uttalas fel, det är någonting som irriterar Staffan Mörling från Sunne. I Språkkollen svarar som alltid språkvårdaren Tove Andersson på lyssnarnas frågor, och hon har koll på varför de nämnda orterna har en ologisk stavning i relation till hur de ska uttalas.

Tove svarar idag också bland annat på Elin Nilssons fråga om uttrycket "smäschalt", ett ord som inte är något gott betyg om det används för att beskriva en maträtt.

Vad vill du fråga Tove? Mejla din språkfråga till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se.

Orden kväsig och sjärsvôlli diskuterades vidare i Språkkollen idag. Flera lyssnare hörde av sig med alternativa betydelser av sjärsvôlli, en värmländsk dialektal variant av självsvåldig, som tydligen kan betyda såväl tok-gosig som sjåpig och gråtmild beroende på var i Värmland man bor.

De och dem och i eller på är två frågor som besvarades på nytt, och kan kritik vara positiv, undrade vår trogne lyssnare Robban Hammarlöf. Gunnar i Forshaga uppmärksammade oss på ett sitt-missbruk i sportspråket. Och så fick Tove Andersson mothugg på frågan om köpcentrum.

Har du någon språkfråga till Tove? Mejla eftermiddag.varmland@sverigesradio.se.

Tove Andersson fick flera språkliga gåtor att lösa i dagens Språkkoll. Men först bad vi henne tycka till om det nya genusneutrala ordet en, som ska ersätta man i meningar som "Man blir ju glad när man får glass" = "en blir ju glad när en får glass".

När hen-debatten rasade som värst ryckte Tove ut till hens försvar. Därför var det lite överaskande för Magnus och Hedvig att hon inte jublade över det dialektala "en."
Språkkollen del 1 - skärsvalligt, kväsigt, var/vart och nya genusneutrala "en". Språkkollen del 1 - skärsvalligt, kväsigt och det nya genusneutrala "en". (15:14)
Tove Andersson i Språkkollen i P4 Värmland recenserar partiledarnas skidliknelser och tycker till om det nya genusneutrala ordet en. Hon svarar också på lyssnarnas stående fråga om skillnaden mellan var och vart, och reder ut vad "skärsvallig" och "kväsig" betyder.
Måndag 21 januari 2013 kl 17:30 (Eftermiddag P4 Värmland)

Bland de lyssnarfrågor som Tove besvarade idag hörde den ständigt återkommande frågan om Var och Vart - hur ska de användas? Samt Centrum och Centra, och varför man säger "att bära hundhuvudet"? Och vad betyder skärsvallig, och kväsig?

2012 var året då hen-debatten rasade och året då prins Daniels känslor var "all over the place". Om det och mycket annat hör du i Språkkollens årskrönika. För i Språkkollen i P4 Värmland är Eftermiddags språkvårdare Tove Andersson ständigt beredd på att kommentera språkliga samtidsfenomen och svara på lyssnarfrågor.

Tove är tillbaka igen med en ny språkkoll måndag 14 januari 2013. Vilken språkfråga vill du ha svar på? Mejla eftermiddag.varmland@sverigesradio.se.

Varifrån kommer uttrycket "saken är biff"? Det undrar Kalle, en av Eftermiddags yngre lyssnare. Ja, det har i alla fall inget att göra med biffstekar eller andra kötträtter, slår språkvårdaren Tove Andersson fast i 2012 års sista språkkoll. Däremot finns det teorier om att det är ett gammalt uttryck från det militära och att det hänger ihop med ordet bifalles.

En annan lyssnarfråga, om vad "kapott" är för någonting, leder fram till att Tove bjuder på en lektion i dammode från 1800-talet. Och så får vi lära oss skillnaden på gympa och jumpa.

Vill du ställa en språkfråga till Tove? Mejla eftermiddag.varmland@sverigesradio.se eller ring 054-240510.

Uttrycket "getöga" har inte ett dugg med djuret get att göra. Det slår P4 Värmlands språkvårdare Tove Andersson fast i dagens språkkoll.

– Att kasta ett getöga på någon betyder ju att kasta en hastig blick. Men det handlar inte om ordet get. Det är det fornnordiska verbet geta, eller gäta, som spelar oss ett spratt. Det betyder vakta, att vakta boskap till exempel. Så en direktöversättning av getöga skulle vara "att hålla ett vakande öga", säger Tove Andersson.

Tupplur, halle sig och slabaten är andra uttryck som tas upp i veckans språkkoll. Och så ger Tove självaste Björn Ranelid mothugg. Och citerar Gustaf Fröding, på temat kôlstôlker.

I dagens språkkoll fortsatte vi att gottta oss åt alla öknamn värmlänningar genom tiderna kallat varandra över sockengränserna. 054-orna kallades till exempel kålstôlker, berättade Tove. Lyssnaren Birgitta hade en teori om varför Hammaröbor kallas Hammarötasser.
- De tassade över isen till Karlstad på vintern, löd hennes förklaring.

Ett ilsket mail från en lyssnare fick oss också att diskutera anglifieringen av svenska språket. Det var det lilla ordet quiz som retade gallfeber på Folke, som tycker att vi borde säga frågesport istället.  Tove höll med om att man kan strunta i svengelskan när den ersätter prima svenska ord. Men att vi borde flytta till USA om vi använder för många engelska låneord, som Folke föreslog, vore att gå för långt - i dubbel bemärkelse.
- Det vore mer naturligt att flytta till Tyskland, eftersom vi faktiskt har fler lågtyska låneord än fornsvenska i vårt språk, berättade Tove.