Språkkollen
Kotema på Språkkollen
I dagens språkkoll pepprades Tove Andersson med frågor. Helt ufôrvônners blev det lite kotema på programmet, då flera av frågorna kom att handla om kor. Och ordet ufôrvônners - det fick Tove förklara betydelsen av för Klas Ekberg i Likenäs. Hans farmor sa alltid så, berättade han.
Dessa och många andra spörsmål besvarades av vår språkexpert, som medgav att också hon kan snubbla på orden ibland:
Det går lika bra med margarin, sa Tove
Tove Andersson har många strängar på sin lyra. Idag kunde hon till och med hjälpa till med ett kakrecept! Carola hade hittat ett gammalt recept på kokoskakor från Hagfors, men blev inte klok på vad "smult" betydde.
- Ister av svin eller gås, kunde Tove förtälja. Men det går lika bra med margarin eller smör, gissade hon.
Tove avslöjade också betydelsen av ordet gôr, som vi så gärna använder som förstärkningsord i Värmland. Gôr är nära besläktat med engelskans gore som också är namnet på en skräckfilmsgenre. Att säga att nåt är Gôrgött är därför en riktig självemotsägelse.
Dessa och många andra lyssnarfrågor besvarades i dagens upplaga av Språkkollen!
Örngott, lathundar och saker som klickar
Varför har det där som man drar över kudden fått namnet örngott? Handlar det om att man ska få sväva iväg i drömmarnas land likt en örn?
Nej, fågeln örn har inte ett dugg med örngottet att göra, konstaterar Eftermiddags språkvårdare Tove Andersson. Ordet, som har fornsvenska rötter, kommer från ordet "örna" som är en gammal genitivform i plural för öron. Och varifrån "gott" kommer finns det olika teorier kring, en är att det kommer från ordet "gat" som betydde behag. Örngott skulle alltså ha betydelsen "öronens behag".
I språkkollen ger Tove också sin syn på om det egentligen är positivt eller negativt när någonting klickar. Och hur ska man göra med genusformerna när det gäller kvinnliga idrottare, ska Götas Victoria Dronsfield kallas höjdhoppare eller höjdhopperska? Tove vet besked.
Vilka ord och uttryck vill du att Tove ska prata om i nästa språkkoll? Mejla din fråga till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se eller ring 054-240510.
"Hellre ett feschel än ett aschel!"
Efter sommaruppehållet är nu Språkkollen med Tove igång igen.
I nypremiären fick vår populära språkvårdare besvara frågor om orden olympiad och fika - som egentligen inte alls betyder det vi tror. Hon avgjorde tvistefrågan om hur lakrits ska uttalas, och förklarade en gåta när det gäller personliga pronomen: Varför heter det hans och inte honoms, men hennes och inte hons?
Dessutom skärskådade vi det värmländska ordet "feschlig". Vad betyder det egentligen, och hur lyder det korrekta uttalet?
Läs mer "Hellre ett feschel än ett aschel!"
Tove är tillbaka den 20/8
Skicka era frågor till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se
eller tala in din fråga på vår telefonsvarare: 054-240510
Fula Ö:n och pudlar i säsongens sista språkkoll
Varifrån kommer uttrycket "att göra en pudel"? Det var en av de frågor Tove Andersson besvarade i säsongens sista Språkkoll. Hur det värmländska ortsnamnet Lindrågen ska uttalas var en annan fråga hon lyckades besvara efter lite detektivarbete. Dessutom diskuterade vi Att-bortfallet i dagligt tal och rubriker som ibland kan ställa till det, till exempel i rubriken "Man hotade döda poliser" som en lyssnare skickade in.
En annan lyssnare klagade på fula Ö:n i radio och TV, och föreslog en uttalskurs för radiomedarbetare. Tove slätade över kritiken, men påpekade att man i Kristinehamn har ett alldeles speciellt sätt att uttala bokstaven Ö...
Nu gör Språkkollen sommaruppehåll, men återkommer i slutet av augusti.
Någonstans, nej och äum
En efterlängtad Tove Andersson betade av en diger samling frågor i Språkkollen idag. Till exempel upplevde lyssnaren Karolina att folk överanvänder ordet "någonstans". Tove kände igen språkbruket, som ofta används för att linda in åsikter istället för att uttrycka dem mer rakt på sak.
Varför idrottsmän nästan alltid inleder sina svar med ett nej, var också en fråga som dök upp. Ett intressant fenomen, tyckte Tove som tolkar nejandet både som ödmjukhet - och ett form av maktspråk!
Nysnö, tjocka L och svärmor i mitten
Idag är vi lite intima i Språkkollen. En lyssnare berättar att han och hans fru brukar skoja om att de har "svärmor i mitten" när katten lägger sig mellan dem i sängen. Eftermiddags språkvårdare Tove Andersson har tittat närmare på varifrån det där uttrycket om svärmor egentligen kommer.
Dessutom svarar hon på lyssnarfrågor om bland annat nysnö och tjocka L, och förklarar vad som är skillnaden mellan född och barnfödd. Dessutom får vi veta mer om varför vi säger "gaska upp dig", det verkar hänga ihop med ett kortspel från 1800-talet...
Varför säger vi jämt "jämt" på konstiga ställen?
"Jämt" är ett fantastiskt ord som kan användas på en mängd olika sätt. I alla fall i Värmland. Om det pratade Eftermiddags språkexpert Tove Andersson i språkkollen idag, och hon redde också ut begreppen kring de många dialektala varianterna av ordet "dragit". Och kommenterade ordet "skämskudde", som har använts flitigt efter att den kommunsponsrade realityserien Wermland forever hade premiär häromveckan.
Vad reagerar du på i svenska språket och hur det används? Är du nyfiken på varför vi använder ett visst uttryck eller varifrån det kommer? Mejla in din språkfråga till eftermiddag.varmland@sverigesradio.se, eller ring vår telefonsvarare på 054-240510, så svarar kanske Tove i nästa språkkoll om två veckor.
Har du nördrasat på sistone?
Har du nördrasat något på sistone? Och blir nördrasa ett vedertaget begrepp?
Nördrasa var i alla fall ett av orden som Eftermiddags språkvårdare Tove Andersson kommenter
ade i språkkollen idag. Ordet användes av DN-krönikören Fredrik Strage i en krönika nyligen om nördraseriet bland Turtlesfansen mot filmregissören Michael Bays uttalanden om sin nya film om de berömda sköldpaddorna.
Tove svarade också på en fråga om hur ordet personal används. En annan lyssnare gillade inte ordet "inte" i frågor som "kan du inte göra en macka åt mig".
– En fullt berättigad fundering. Kan du inte göra en macka åt mig betyder samma sak som "kan du göra en macka åt mig". Men den här inte-varianten kan väl tolkas som något mer artig, svarade Tove.
Om du har frågor till Tove, mejla eftermiddag.varmland@sverigesradio.se eller ring vår telefonsvarare på 054-240510.
Språkkollen hör du varannan måndag i Eftermiddag, och i något nedkortad version i programmet Förmiddag följande måndag.
Bebisar, bindestreck och senil demens
Många frågor kom det till Tove Andersson i dagens språkkoll. Några exempel:
Robban i Arvika efterlyste fler bindestreck för att undvika missförstånd. Mattanterna låter utomjordiskt, och sparkraven ser ut som en spark i raven, menade han.
En dam undrade över det engelska plural-S:et i bebis. Heter det inte baby? Men nej, språkrådet rekommenderar faktiskt ordet bebis idag, berättade Tove.
Särskrivningar, superlativ och nobbning
Särskrivningar är ett fenomen som väckte upprördhet redan på 1800-talet. Det berättade Eftermiddags språkvårdare Tove Andersson i Språkkollen idag.
Hon svarade också på lyssnarfrågor, bland annat från Torbjörn i Skoghall som tyckte att många sportjournalister verkar ha missuppfattat vad ett superlativ är för något. Hälsningsfraser i mejl och det lite okända ordet "nobbning" var andra ämnen för dagen.
Tove är tillbaka igen om två veckor. Om du har förslag på vad hon borde prata om, ring vår telefonsvarare på 054-240510 eller mejla eftermiddag.varmland@sverigesradio.se.
Svengelska känslor och possessiva pronomen
När prins Daniel skulle berätta den glada nyheten om arvprinsessan Estelles födelse sa han till den samlade pressen att hans känslor var lite "all over the place". Vi svenskar blandar gärna in engelska ord och uttryck nuförtiden när vi ska uttrycka starka känslor. Om detta pratade Tove Andersson i dagens språkkoll.
Men enligt Tove behöver vi inte vara rädda för att anglifieringen av svenska språket ska ta över.
Tove besvarade också många frågor från lyssnarna, om possesiva pronomen exempelvis. Finn ett fel i följande mening, som Lisbeth Eriksson skickade in: "Kalle har gjort 5 mål i hans 10 spelade matcher". För svaret - lyssna på Språkkollen!
Dessutom får utförsåkaren Anja Pärson beröm av en lyssnare, för sitt sätt att inte använda "liksom" i intervjuer.
Hen var här igen!
Språkkollen idag handlade om ett litet ord som vållat het debatt. Det könseutrala ordet hen har lanserats som ett alternativ till han/honom. Språkvårdare Tove Andersson tycker att det kan fylla en lucka i språket, där man idag måste säga "den" istället - om en person. Men vissa ser rött så fort ordet kommer på tal.
Tove besvarade också lyssnarnas frågor - om genitiv S, språkbruket "Öppna upp", betydelsen av uttrycket "inte så värst" och varför Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven skippat sin flugskit....
Svettiga äpplen och grottekvarnar
Varför säger man att man är "tillbaks i grottekvarnen"? Vad sjuttsingen är en grottekvarn?
Det var en av frågorna som Tove besvarade i dagens Språkoll. Tove har lekt detektiv igen och hittat slangord från romani, avlivat myter om värmländska ortsnamn och när hon fick en fråga om äpplen tog samtalet en annorlunda vändning. Istället för språkvårdare blev hon plötsligt äktenskapsmäklare:
