Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Köttet och politiken

Publicerat torsdag 4 februari kl 15.25
Köttet och politiken
(29 min)
Ljudklippet är från avsnittet
8 februari kl 10:03
Grisar i ett svinstall. Foto: Daniel Öhman/Sveriges Radio.
1 av 10
2 av 10
3 av 10
4 av 10
Foto: Daniel Öhman/Sveriges Radio.
5 av 10
Foto: Daniel Öhman/Sveriges Radio.
6 av 10
7 av 10
8 av 10
9 av 10
10 av 10
Varför fortsätter vi äta så mycket kött? Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar politiken bakom våra matvanor och hur det påverkar både vår hälsa och miljön.

Imperial Valley i Södra Kalifornien. Rakt västerut på andra sidan bergen ligger San Diego, åt alla andra håll ligger öken. Men här i Imperial Valley är det grönt.  Spikraka rektanglar av gröna fält inramade av kanaler. Marken är platt som en pannkaka. Här odlar Ronnie Leimgruber AlfaAlfa hö. AlfaAlfa hö (eller blålusern som det egentligen heter på svenska) ser ut som vanligt hö men är egentligen en baljväxt som passar bra som proteinfoder för nötboskap och får.

Men höet Ronnie odlar är inte till för amerikanska kor.

Ronnie är hö-exportör.

–Vi sänder vårt hö till massa länder. Kina och andra länder säljer teknikprylar till oss så det är billigt för oss att fylla de tomma containerna med hö när de ska tillbaka.

Transportkostnaden är faktiskt lägre till Kina än till norra Kalifornien.

–Havsfrakten är nästan gratis. 90 procent av kostnaden är härifrån till hamnen i Long Beach.

När jag är här är torkan i Kalifornien inne på fjärde året. Längre norrut måste bönderna borra efter vatten å i städerna får folk inte vattna gräsmattan eller fylla sina pooler.

Men vatten är inget problem för Ronnie.

Vattnet får de från Colorado floden där världens största vattenreservoarer ligger.

Hans farfar började bruka jorden sen innan andra världskriget har så kallade seniora vattenrättigheter och kan ta så mycket de vill långt innan andra får.

–Vi har väldigt säkra rättigheter. Vi får vatten innan de i Las Vegas eller Phoenix får något så får vi.

Alfa Alfa hö kräver mycket vatten, 15  procent av allt vatten som används i jordbruket i Kalifornien  går till Alfa Alfa.

–Jag bryr mig inte om hur mycket vatten jag använder jag bryr mig om hur mycket produktion jag får. Valet av gröda styrs av en enda sak PENGAR

– Alla beslut hos oss lantbrukare baseras på vilka intäkter det ger.

Coloradofloden rinner genom USAs största vattenreservoar. Lake Mead. Men sjön har förlorat 60 procent av sitt sedan 80 talet. Vattenytan har sjunkit 50 meter.

Nästan en tredjedel av all Alfa Alfa som odlas går på export. Det betyder att 400 miljoner ton vatten från Coloradofloden förvandlas till hö och skeppas i väg.

Och konkurrensen om Colorado flodens vatten ökar, de växande storstäderna där invånarna inte längre får vattna sina gräsmattor eller fylla sina poler. Andra bönder och naturen:

–Politikerna gör nya miljöregler som ska rädda en liten fisk säger, Ronnie Leimgruber.
–Det som händer är att vi tar vatten utanför det område som floden når. Det betyder att floden inte når havet. Coloradofloden är en av de största floderna i USA och den når inte kusten. Det är en stor påverkan på miljön, säger Cedric David som är vattenforskare på rymdstyrelsen Nasa där de med hjälp av satelliter studerar hur vattnet påverkas av det moderna jordbruket.

–Majoriteten av vattenrättigheterna ägs inte av staten i Kalifornien utan av bönderna i Imperial Valley. Bönderna Exporterar vatten, säger Randall Hanson som jobbar för USA:s geologiska undersökningar håller med. Mycket mer än staten har. Men det är bara en kortsiktig lösning enligt Randy. Till slut tar ju vattnet slut.

–De exporterar vatten. De lever på lånad tid, säger han.

Den globala köttkonsumtionen har dubblats sen 1990, även mjölkkonsumtionen ökar snabbt.

Forskarna säger att situationen är helt ohållbar. Vi äter för mycket kött och mjölkprodukter. 

Och det är foderförsörjningen som är det stora problemet. Hälften av all jordbruksmark i världen går åt till att odla djurfoder. Över hela världen försvinner grundvattenresurserna snabbt. Och det finns en gemensam nämnare.

–Den gemensamma nämnaren för platser där grundvattnet försvinner är att det sker på samma platser där det bedrivs ett intensivt jordbruk säger Cedric David på Nasa.

Hälften av åkermarken i världen går idag åt att odla mat till djur. Att förädla mat genom ett djur är helt enkelt ineffektivt. Det går åt upp till fem gånger så mycket vatten att producera kött som till vegetariska alternativ som bönor och linser. Komjölk kräver tre gånger så mycket vatten som sojamjölk.

Vi kan ta ett annat exempel. Utsläpp av växthusgaser.

2/3 delar av hela jordbrukets utsläpp av växthusgaser kommer från djuruppfödningen. Men om vi kollar hur stor andel av de kalorier som människor värden över får från kött fisk ägg och mjölk så är det bara en femtedel.  

En femtedel av maten vi äter står alltså för 2/3 delar för utsläppen.

Omvänt får vi 4/5 delar av vår energi från plantbaserade livsmedel men de står bara för en tredjedel av utsläppen.  Det finns med andra ord ett enormt utrymme för förbättringar. Bara genom att lägga om vår diet.

Och inte nog med det. Mycket kött skadar vår hälsa. Särskilt skadligt är rött kött alltså kött från fyrbenta djur som kor och grisar och processat kött alltså korv bacon och skinka.

Forskning visar att det ökar risken för cancer hjärt-kärlsjukdomar och övervikt 

Ronnie Leimgruber har annat att tänka på hans traktor har gått sönder och han är på väg för att träffa släkten i Colorado.

–Jag har ingen möjlighet att påverka politiken. Jag oroar mig för saker jag kan påverka.

Om du var politiker då skulle du tillåta export av Alfa Alfa?

–Det beror på om man är socialist eller kapitalist. Jag är kapitalist och då låter man ekonomiska krafter styra ekonomin.

Vad driver dig?

–Det är kul att tjäna pengar.

Vad är det som du gillar med det?

–Det är kul att tjäna pengar. Det får ekonomin att fungera och jag kan göra vad jag vill.

 Det här är bara ett exempel på hur den ökande globala efterfrågan på kött gör att det blir allt svårare att få djurfodret att räcka till alla djur. Stora delar av världens djur är beroende av importerat foder och ofta, inte bara i Kalifornien skapas stora problem lokalt i de regioner som odlar fodret. (Lyssna gärna på tidigare reportage om Brasiliens sojaodlingar. 

Makthavarna säger ofta att ansvaret ligger hos oss konsumenter att det är upp till oss att informera oss och göra val i butikerna men det är inte lätt att hålla reda på alla fakta i den globaliserade industriella köttproduktionen. Så vad gör då de valda politikerna? De som har matten. Jo den svenska regeringen håller faktiskt på att ta fram en livsmedelsstrategi för ett mer hållbart jordbruk.

Varje land behöver en livsmedelsstrategi. Vad vill vi med våra livsmedel? Det flesta länder har en sådan. Vi borde egentligen ha jobbat med de här frågorna mycket tidigare, säger Sven Erik Bucht, säger Sven Erik Bucht socialdemokratisk landsbygdsminister med tydligt känga åt den förra regeringen. (Den förra regeringen hade visserligen en strategi också, Den hette ”Matlandet Sverige”)

Det handlar såklart om fler arbetstillfällen för svenska jordbrukare. Men det är också ett moraliskt ansvar enligt landsbygdsministern.

Hur viktigt är miljöaspekterna?

- Det är givetvis väldigt viktigt att man har ett hållbart jorbdurk inte minst i vår land men även påverka att det  är hållbart globalt.

 Och att just djurproduktionen är ett stort miljöproblem det känner landsbygdsministern till:

–Jag såg en siffra att när det gäller animalieproduktionen på världsnivå, 20 procent av utsläppen.

 Men att därför själv skippa köttet är inget han kan tänka sig.

 – Jag äter kött jag tycker om kött.

Hur mycket då?

–Jag har inte vägt det men jag tycker om kött.

Du ser inga miljöproblem med att vi äter för mycket kött i Sverige?

Nej inte ser jag det inte på det sättet.

Men du har ju en livsmedelsstrategi som syftar till att det ska bli bättre miljö och bättre jordbruk?

–Men det handlar ju mycket om att öka produktionen i Sverige också en hållbar produktion jordbruk där även det ekologiska kommer in. Men jag tror inte det kommer stå att nu ska ni inte äta kött det kommer inte Livsmedelstrategin ska handla om.

Inte heller att ni ska äta mindre kött?

–Nej det tror jag inte. Inte den typen av pekpinnar.

Line Gordon är vice forskningschef på Stockholm Resilience Center som är ett av världens ledande miljöforskningsinstitut. Idag är man i forskarvärlden i princip eniga om att ska vi rädda vår värld så måste vi äta mindre mjölk och köttprodukter:

–Vi behöver kraftigt minska vår köttkonsumtion. Framförallt här i västvärlden. De trenderna som finns i dag är inte hållbara

Varför då?

–Jo för köttet har en så enorm påverkan på så många av de här aspekterna av hållbar utveckling påverkar vattenanvändning, markanvändning, näringsämnes utsläpp, förlust av biologuisk mångfald etc

Vad tänker du om att livsmedelsstrategin inte har en målsättning att minska köttkonsumtionen?

–Det är ju förvånande nu när vi vet vilka effekterna är på hållbarhetsfrågor men också hälsoeffekter som kommer upp på agendan allt mer. Att man överhuvudtaget inte tar i den frågan är förvånande

Men Sven Erik Bucht tycker det räcker att livsmedelsverket har kostråd som att vi ska äta mindre kött:

 Svenskarna då äter vi för mycket kött?

–Det måste varje enskild individ själv avgöra. Livsmedlsverket har ju rekommendationer som man ger kring hälsosamt kostråd osv. men sen är det upp till dig att avgöra. Inte att en politiker kommer och pekar pinnar på dig. Det tänker inte jag att göra.

Och dessutom är ju svensk köttkonsumtion mer miljövänlig än utomlands, säger han:

–Om man tittar på FAOs undersökningar så visar det sig att svensk miljöpåverkan från animalieproduktion och mjölkproduktion har minskat väldigt mycket sedan 1990. Så vi är långt framme där. Oerhört långt framme internationellt.

Men när jag går till källorna visar det sig vara en sanning med modifikation. Att de svenska utsläppen minskat beror framförallt att det finns färre kor än det gjorde 1990 står det i regeringens egna rapporter.    

Det verkar ju inte som att vi är så mycket bättre än andra. eftersom minskningen beror på att vi har färre djur?

–Jag kan inte de siffrorna i detalj och är inte rätta personen att göra den analysen. Det måste man ju dissekera den som sitter med den kunskapen. Den kunskapen har inte jag att jag kan tränga in mig i det så djupt.

Men att det har minskat kraftigt sen 1990 beror ju alltså i princip bara på att vi skaffat färre djur?

–Det kan jag inte säga jag har inga belägg för det.

Hur har den svenska köttkonsumtionen förändrats de senaste 20 åren?

–Det går ju att man äter mer svenskt kött än tidigare men fortfarande är hälften import från andra länder

Men äter vi mer eller mindre kött än tidigare?

–Jag kan inte exakt den siffran om det är mer eller mindre det törs jag inte säga.

Sen 1990 har vi svenskar ökat vår köttkonsumtion med över 20 kilo per person och år.. En uppgång med 45 procent. Tidningar teve och radio har varit fyllda av reportage om att vi äter mer kött det har debatterats skrivits interpellationer och motioner. Den ökade svenska köttkonsumtionen har också behandlats i utredningar från svenska myndigheter som Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

Det finns en rapport som heter Hållbar köttkonsumtion från Jordbruksverket. Känner du till den?

–Nej det gör jag inte.

Utredningarna pekar på att om vi ska bidra till målet på ett klimatsmart jordbruk i sverige och utomlands måste vi svenskar äta mindre kött. Jordbruksverket har räknat ut att om svenskarna skulle äta skippa en fjärdedel av köttet vi äter. Alltså äta ungefär som vi gjorde för 20 år sen då skulle utsläppen av växthusgaser minska med 0,9 Mton om året. Det är mer än alla jordbruksmaskiner i Sverige släpper.

Och gemensamt för alla de här rapporterna är att de föreslår politiska, ekonomiska styrmedel, olika former av köttskatter för att få oss äta mindre kött.  

 –Där säger jag nej för man kan inte införa en köttskatt på ett ställe för i såfall måste det göra på globalt plan för annars greppar du inte det problemet.

Alla era expertmyndigheter säger att det behövs politiska styrmedel för annars kommer det här inte gå. Har de fel

– Nej jag ifrågasätter inte deras syn på det här och det de rekommenderar de har säkert rätt men steget att jag som politiker säger att jag som politiker säger att nu ska vi införa en köttskatt det är för långt det är jag inte beredd att göra.

Men utan ekonomiska styrmedel kommer det bli svårt att få svenskarna att äta mindre kött tror forskarna.

– Politiska styrmedel är det mest effektiva för att få till stånd en större beteendeförändring, säger Line Gordon på Stockholm Resilience Center. 

–Det är akut. Ska vi klara målet om max 2 graders uppvärmning så måste vi börja nu. Det här är en omstyrning som vi måste göra de närmaste 15 åren . Det har man ju gjort genom hela historien, olika styrmedel. Jag tror att politikerna måste använda politiska styrmedel för att styra om konsumtionen. Men det har vi inte ens börjat att göra.

–Vi subventionerar ju köttkonsumtionen. Styrmedlet har ju varit att hålla låga priser. Det har ju varit ett väldigt viktigt incitament för hur vi har utvecklat hela vår livsmedelsstrategi, säger Line Gordon.

Sedan Sverige gick med i EU har priserna på kött fallit dramatiskt. Samma köttbit som kostade 100 kronor 1990 kostar idag 69 kronor om man räknar bort inflationen.

Det är den främsta orsaken till att vi äter mer kött.  Men inte heller att köttet blivit billigare kände inte Sven Erik Bucht till.

Har köttet blivit billigare eller dyrare  

–Det kan jag inte säga. Jag har inte gjort någon prisjämförelse där heller.

Nu är Sven Erik Bucht långt ifrån den enda politiker som inte vill lägga sig i hur folk äter. Anders Wijkman ordförande i regeringens Miljömålsberedning, har tidigare försökt ta upp frågan men möttes av ett massivt ointresse.

–Jag kommer ihåg när jag satt i den förra stora statliga utredningen klimatberedningen 2006 -2008 där hade vi frågan uppe faktiskt. Men det var lite som att tala med en vägg. Partierna var väldigt lite intresserade att gå inpå det. Oerhört känslig fråga att diskutera. Och det är lite konstigt. Vi är beredda att beskatta bilismen men att överhuvudtaget lägga sig i hur människor äter det har ju politiken hittills duckat för

Annica Carlsson Kanyama på Försvarets forskningsinstitut tror att politikerna är onödigt rädda för frågan:

–Det finns ju många som har klimatångest. Och en hel del skulle ju kunna acceptera en köttskatt för att man tycker det är rätt väg att gå så det kanske beror vem man lyssnar på vem man frågar och vilka ens väljare är.



 

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.