Utrotningshotad yrkesgrupp
Det är tidig morgon i hamnen i Vitemölla och ålafiskarna Marcus Nilsson och Thomas Hansson gör sig redo för att se om det blivit någon fångst under natten.
Marcus Nilsson är snart 37 år och har fiskat ål i över 20. Han följde med morfar ut som liten och visste tidigt att det var just ålafiskare han ville bli.
–Jag får ro på havet. Man kan sitta och tänka en massa på livet när man är här ute.
Marcus skulle sakna havet om han bara jobbade på land för på sjön får man ro för själen , säger han. Men redan nu arbetar han på land på vintrar och vårar för att dryga ut kassan. Han hjälper sin far som snickare och ångrar ibland att han inte satsade på trä istället för ål redan från början.
–Då hade man haft ett användbart yrke, det har man inte nu.
Några större flundror tas till vara men sillen åker tillbaka ner i sjön. I den första av deras fem ålfällor finns bara 4 ålar. En säl sticker upp nosen alldeles invid näten, och sälen är ett problem för fiskarna. Förutom sälar är skarvar och maneter stora problem för ålfiskarna. Och vid nästa humma sitter en skarv fast i öppningen och näten är fulla av maneter.
Det är finns många problem för dagens ålafiskare, men vissa tycker att själva ålfisket är det största problemet.
–Många tycker säkert att man inte borde fiska ål alls och själv tänker jag sluta snart om det inte blir bättre, man måste ju kunna försörja sig, säger Marcus Nilsson.
Ålen är utrotningshotad och det finns allt färre ålar att fånga på dess väg mot Saragassohavet. Man måste söka tillstånd för att fånga ål och perioden för fiske är begränsad och ändå verkar inte ålen återhämta sig. Speciellt har ålarna blivit färre i Hanöbukten säger fiskaren Marcus Nilsson.
–Nånting har hänt med Hanöbukten. Det är som om ålen inte hittade in hit.
Vi åker tillbaka in mot Vitemölla hamn för att lägga de fångade ålarna i den så kallade sumpen, en låda med vatten där ålarna kan simma i ett par veckor i väntan på försäljning till restauranger, rökerier och privatpersoner. Hundra kronor kilot får de för ålen, men fångsten blev inte så stor idag heller. Tomas Hansson är 62 år är trött på att som han säger jobba gratis och har därför redan börjat plocka ut pensionen, som inte blev så stor trots 47 år i arbetslivet. Han är inte nöjd med dagens fångst.
–Nej det var rent för dåligt. Det känns rätt meningslöst. När den gamle stammen ålafiskare är väck är det slut för inga nya kommer till.