Mats Svegfors: Ungern kan bli större problem för EU än Grekland
YTTRANDEFRIHET. Den gamla demokratin Grekland är euroområdets problembarn. Men den nya demokratin Ungern är hela EU:s problem. I Grekland är det ekonomin som är i obalans. När det gäller Ungern är hela den demokratiska utvecklingen satt i fråga. Ungern kan nog trots allt, och på sikt, bli ett mycket större problem för EU än Grekland, skriver Mats Svegfors.
Om lite mer än en månad avgörs den fria och regeringskritiska radiostationen Klub Radios öde slutligen. Stationen har redan förlorat fem av sina tio frekvenser i Ungern sedan den nya totalt Fidesz-dominerande regeringen kom till makten. Klub Radio har i princip också förlorat sin ferekvens i Budapest. Men en frist på 60 dagar, i avvaktan på domstolsprövning, har medfört att Klub Radio fortfarande sänder.
Visst ger domstolsprövningen sken av att Ungern fortfarande är en västeuropeisk rättsstat, värdig det stöd som konservativa och kristdemokratiska partier i Västeuropa ger sina partivänner i Fidesz. Men förhistorien förändrar bilden.
De nya medielagarna i Ungern innebär i princip, och ännu mer i praktiken, en effektiv politisk kontroll över de ungerska medierna. Klub Radio är något så ovanligt som en privat radiostation inriktad på samhällsfrågor, dessutom starkt kritisk mot Viktor Orbans högerregering. När tillståndet för den frekvens på vilken Klub Radio sänder utlystes på nytt angavs att 60 procent av innehållet skulle vara musik och tyngdpunkten i det talade innehållet skulle vara på lokalt material, alltså något mycket annorlunda än det som Klub Radio hade vunnit sin position på. Föga förvånande innebar detta en närmast omöjlig uppgift för Klub Radio. Tillståndet förlorades till en annan radiostation. Besynnerligt nog var det ett radioföretag som ingen tidigare hade hört talas om och vars ägare helt saknar bakgrund i radioverksamhet.
Human Rights Watch – bakom vilken finns bland annat Ford Foundation och George Soros Open Society Foundations – skickade en delegation till Ungern i januari för att granska mediesituationen. För några dagar sedan redovisade HRW sin rapport. Det är en djupt deprimerande läsning. Bland annat konstaterar man, när det gäller Klub Radio: ”Lagen anger inte några specifika anvisningar för det ungerska Medierådet när det gäller de i fallet (Klub Radio) tillämpliga, rimliga och lagliga kriterierna. Därmed lämnar lagen en omfattande diskretionär makt åt Medierådet att bestämma vilka kriterier som ska tillämpas när beslut fattas om att tilldela eller förnya sändningstillstånd som staten råder över.”´
Med andra ord: det är svårt att se på vilka grunder en domstol i praktiken ska kunna överpröva Medierådets beslut.
Frågan om medielagstiftningen är en av flera konstitutionellt färgade frågor som nu är aktuell i Ungern. Europaparlamentet antog i torsdags i förra veckan en mycket skarp resolution om den politiska utvecklingen i Ungern. Mediefrågorna finns med där som en punkt.
En av de centrala frågorna i den ungerska utvecklingen rör just Medierådet.
I augusti förra året stadfäste den nyvalde ungerske presidenten Pál Schmitt – tidigare andreman i Fidesz under Viktor Orban – en lagstiftning som omstrukturerade hela den statliga kontrollen över mediesektorn. En ny mediemyndighet (NMHH) inrättades. Ordförande i NMHH är också ordförande i Medierådet. Fidesz, med två tredjedels majoritet i parlamentet, har sett till den nya kontrollapparaten över mediesektorn har hamnat i säkra Fideszhänder. Public serviceverksamheten ligger under Medierådet. Den statliga nyhetsbyrån MTI har nyhetsmonopol inom public service, som inte själva får producera nyheter.
Den direkta politiska kontrollen genom Medierådet är en del av problemet. En annan del är Medierådets rätt att besluta om mycket höga bötesbelopp för alla medier – såväl privata som public service – vid publicering av innehåll som är omoraliskt eller obalanserat.
Mats Svegfors
vd Sveriges Radio
