SOCIALA MEDIER I ALMEDALEN

Jens Finnäs & Cecilia Djurberg: Konsten att göra journalistik av Twitter

Publicerat tisdag 10 juli 2012 kl 16:24
1 av 4
Resultatet av Retrievers Almedalen twitterundersökning
2 av 4
Resultatet av Retrievers Almedalen twitterundersökning
Resultatet av Prontos twitterundersökning under Almedalen
3 av 4
Resultatet av Prontos twitterundersökning under Almedalen
De mest omnämnda Twitterkontona under hashtaggen #Almedalen under hela politikerveckan i Almedalen enligt Sveriges Radios undersökning. (Grafiken är en skärmbild av den interaktiva versionen, tyvärr laddas den interaktiva alltför långsamt)
4 av 4
De mest omnämnda Twitterkontona under hashtaggen #Almedalen under hela politikerveckan i Almedalen enligt Sveriges Radios undersökning. (Grafiken är en skärmbild av den interaktiva versionen, tyvärr laddas den interaktiva alltför långsamt)

SOCIALA MEDIER I ALMEDALEN. En allt större del av det offentliga samtalet sker i dag på Twitter. Vi journalister behöver kunna bevaka det här samtalet. Men hur?
   Medieormen  tog under Almedalsveckan några första trevande steg mot en ny webbjournalistik, Twitterjournalistik. Det här är vad vi lärde oss.

Hur presenterar man ett textflöde på uppemot 20 000 tweets per dag? Hur får man en överblick över innehållet? Hur gallrar man fram det journalistiskt mest relevanta?
   Med de här frågorna i bagaget slog sig Medieormen ner i Visbymyllret under politikerveckan i Almedalen. Uppdraget: att försöka göra journalistik av Twitter.

Varför? Jo, för att en stor del av det offentliga samtalet i dag förs i sociala medier och en politikers uttalande på Twitter är att betrakta som ett officiellt uttalande. Vem som säger vad, när och till vem är därför intressant för journalister att hålla reda på.
    Samtidigt tar lobbyister och pr-människor till allt mer raffinerade metoder för att nå ut. Journalisters och politikers intresseområden kartläggs. Därför behöver journalistiken utveckla mer effektiva metoder för att kunna göra detsamma, det vill säga granska makten och dem som bearbetar makten. 

Redan veckan innan politikerveckan började vi lagra tweets i en databas med hjälp av plattformen YourTwapperKeeper. Vi gjorde dagliga analyser av vilka som var de mest omnämnda personerna, vi visade vilka som var de vanligaste hashtaggarna och vi kartlade vem som twittrar om vem .
   Andra mediehus – bland andra Makthavare/Retriever , Dagens Media/Pronto och Twingly – gjorde liknande analyser.

Är vi nöjda med vad vi åstadkom? Både ja och nej. Vi har kanske inte lärt oss att fullt ut bemästra konsten att göra journalistik av Twitter, men vi har kommit en bit på vägen och lärt oss en hel del. Framför allt har vi identifierat fallgropar.
   Att mäta genomslag i sociala medier är ingen exakt vetenskap. Pronto och Retriever kommer till exempel till helt olika slutsatser om vilken partiledare som väckt mest diskussion.

Att använda antal omnämnanden och retweets som mått på synlighet är inte oproblematiskt. Flera Wikileaksrelaterade Twitterkonton – @suigenerisjen, @swedenvsassange  , @wikileaks , @khrafnsson – återfanns högt på veckans topplistor. Men innebär det att Wikileaks var ett av Almedalens hetaste samtalsämnen? Tveksamt. Snarare speglar det vilka möjligheter ett konto som @wikileaks med 1,5 miljoner följare har att forma ett flöde.

En bra Twitterjournalistik behöver bli mer sofistikerad än så här. På önskelistan står bland annat mer kraftfulla verktyg för att analysera stora mängder tweets (och övrig textdata för den delen). Vilka var till exempel de vanligaste orden och ordparen som användes i samband med de olika partitalen? Vilka partiledare beskrivs med mest positiva och negativa omdömen? Och av vem?

Här finns – och kommer i framtiden i ännu högre grad att finnas – journalistik att göra. Se till exempel New York Times för inspiration .

Men att göra journalistik av Twitter handlar inte bara om visualisering. Hur många redaktioner har i dag rutiner för att systematiskt spara Twitterdata? Vill man om ett år gå tillbaka och se vad Annie Lööf eller Göran Hägglund twittrade i juli 2012 så måste man upprätthålla arkivet själv. Twitter saknar en sådan funktion.

Den goda nyheten är att det här inte är speciellt svårt. Det verktyg vi använde under Almedalen är alltså YourTwapperKeeper , en open source-plattform som installeras och körs på egen server. Med hjälp av den lagrade vi alla tweets som innehöll ordet ”Almedalen” eller hashtaggen #almedalen i en SQL-databas.
   För flöden med mindre mängd data finns också andra lösningar. Det går till exempel att använda Google Docs  för att lagra Twitterdata, men maxkapaciteten är då reducerad till omkring 1500 tweets i timmen.

Jens Finnäs
datajournalist på SR Digitala medier
twitter.com/jensfinnas 

Cecilia Djurberg
redaktör för Medieormen, Sveriges Radio
twitter.com/ceciliadjurberg

Skriv ut

Dela

Användarkommentarer

Kommentera

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@jkldsa.se”

Visa fler
    Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Läs mer på sverigesradio/support

    Sveriges Radios Webbspelare

    Du kan starta och stoppa webbspelaren med alt + 8

    Ljudkvalitet:
    --:--
    --:--