Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DEBATT

Anette Novak: Ställer dagens medieforskare fel frågor?

Uppdaterat torsdag 13 mars 2014 kl 16.03
Publicerat onsdag 5 mars 2014 kl 15.34
Anette Novak, vd Interactive Institute och tidigare chefredaktör för Norran FOTO: Ulf Johansson/Norran

Internet har förändrat spelplanen för medierna. Den så kallade Gutenbergparentesen sluter sig och de som levt på att låsa in information, på envägskommunikation, utmanas när massorna återigen kan kommunicera med varandra, utan mellanhänder.
   Journalisten Anette Novak, tidigare chefredaktör för Norran och idag vd för Interactive Institute, skriver på Medieormen om att medieforskningen behöver uppdateras: ställa nya frågor i det nya medielandskapet och få en mer tvärvetenskaplig approach.

Medier har i alla tider varit tätt förknippade med makt, i accelererande takt sedan innovationer som tryckpressen, radion och tv:n. Att äga kommunikationskanalerna har varit lika med inflytande. Något som i massmediernas barndom nyttjades för diverse politiska motiv. Som Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta och hans kamp för frihandeln. Men det fanns också ett tydligt samhällsbyggarperspektiv – en vilja att genom sammanhang och kritisk granskning stärka det gemensamma, stärka demokratin.

Internet har förändrat spelplanen för medierna. Den så kallade Gutenbergparentesen sluter sig och de som levt på att låsa in information, på envägskommunikation, utmanas när massorna återigen kan kommunicera med varandra, utan mellanhänder. Nu med skillnaden att varje enskild individ har den potentiella kraften i de forna massmedierna.
   De traditionella medierna, journalister och alla andra som suttit på olika typer av informationsmonopol utmanas. Men det utmanar också i allra högsta grad den traditionella medieforskningen, då stora delar av den kunskap som hittills skapats i och med paradigmskiftet i dag är obsolet.

Det är också hög tid att se över de avgränsningar som hittills definierat området. För nog kan det finnas en koppling mellan forskningens hittills starka fokus på innehåll och dagspressens inkapacitet till tillräckligt snabb anpassning?
   Vi behöver istället studera orsakerna bakom industrins oförmåga att släppa det gamla informationsmonopolets vi-centrering och omfamna den sköna, nya öppna tiden och börja arbeta medborgarcentrerat. Bristande beställarkompetens när det gäller att förstå behov och fatta beslut om allt från digitala beslutsstöd till andra former av IT-verktyg. Svag innovation management.
   En dylik forskning kan bara bli framgångsrik om den har en tvärvetenskaplig approach.

Det har gått över 20 år sen Internet slog igenom hos den svenska allmänheten. Samtidigt som nätet mognat har något av den första tidens naivitet försvunnit, tiden då vi trodde på det goda, digitala landskapet där alla ville varandra väl och sökte gemensamma, konstruktiva lösningar.
   I post-Snowden-eran känns ännu baksmällan. Internet har förändrat spelplanen – men inte spelet. Behovet av meningsskapare i en allt mer komplex och informationstyngd värld är större än någonsin. Men för att medier ska kunna förklara komplicerade orsakssammanhang, analysera och ge överblick, krävs nya insikter som den gamla forskningen inte förmår leverera.

Förr handlade ansvarsutkrävande om att ställa makthavare mot väggen, i Sverige. Nu är frågan: Hur bygger vi in ansvarsutkrävande på nätet, i en global kontext.
   Förr handlade genomlysning att kunna få ut och läsa offentliga handlingar.
Nu är frågan: Vem har tillgång till datakällorna, vilken information släpper de inte igenom och varför? Och vem äger makt, kunskap och resurser att analysera, bearbeta och presentera datan?

Förr var det journalisterna som skulle se sammanhangen och vässa analyserna. Nu är det i många fall algoritmer, skrivna av matematiker, som vaskar fram de dolda sammanhangen.
   Men kanske viktigast av allt: Förr kom publiken eller läsekretsen för att den var tvungen. Idag måste vi 

  • Inse att de är såväl publik som potentiellt medskapande innehållsproducenter
  • Lära oss mer om hur vi får dem att välja att delta - och delta konstruktivt.

Journalister och traditionella medier drivs fortfarande – om än inte tydligt uttalat – av samhällsbyggariver. Det sker kritisk granskning av makten --  i syfte att korrigera missförhållanden för att skapa ett starkare samhälle.
Vi vill också erbjuda motståndarsidans argument i debatter och - i folkbildningsanda - spegla människor, skeenden och förhållanden i syfte att skapa en starkare, mer hållbar och demokratisk värld.

Men för att även i fortsättningen kunna axla det uppdraget krävs ny forskning – som föder ny kunskap och kompetens.
   För om vi själva inte förstår – hur ska vi då kunna förklara för andra?

Anette Novak
VD för Interactive Institute Swedish ICT, vice ordförande Fojo, journalist och mediestrateg och tidigare chefredaktör för Norran
twitter.com/anettenovak

Uppdaterat: Medieforskaren Jonas Andersson Schwarz svarar Anette Novak

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".