Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
FÖRHANDSPRÖVNINGDEBATTEN

Mikael Zackrisson: "Regeln om förhandsprövning luddig och tandlös"

Publicerat fredag 15 april 2011 kl 14.37

FÖRHANDSPRÖVNING AV PUBLIC SERVICETJÄNSTER. Jag vet inte om Peter Eriksson har rätt när han menar att kulturministern har tvingats backa när hon nu så tydligt hon bara kan säger att det är helt upp till public servicebolagen själva att avgöra vad som ska anmälas till förhandsgranskning. Men det är i alla fall uppenbart att den nya regeln om förhandsgranskning av programtjänster från SR, SVT och UR kommer att bli tämligen tandlös. Och det var väl både väntat och önskat.
   Så skriver Mikael Zackrisson, efter att ha sett av Lena Adelsohn Liljeroth.

I anslagsvillkoren står det att nya permanenta tjänster ska anmälas till regeringen eller myndigheten för Radio & TV, konstaterade Eriksson under tisdagen KU-förhör (1:26 in i sändningen):
   “Samtidigt säger kulturministern till oss att det redaktionella oberoendet garanteras av att public service-bolagen själva väljer vad de ska anmäla. Jag tycker det står i direkt strid mot varandra, antingen ska de anmäla eller inte?”

Och Lena Adelsohn Liljeroth tvekar på svaret:
   “De avgör själva vilka tjänster de ska anmäla, det nya är väl det vi tidigare varit inne på... “
   Hon tystnar, innan en av hennes assistenter kommer till undsättning.
   “Det handlar om tjänster av större betydelse, som min sakkunniga påpekar.”
   Det enda konkreta exemplet Lena Adelsohn Liljeroth ger under utfrågningen är att nya permanenta radio- och tv-kanaler i det marksända nätet måste anmälas. Men den regeln gällde å andra sidan tidigare också. Lagen ligger så nära minimikraven från EU som möjligt, menar Adelsohn Liljeroth, allt för att komma ifrån tankarna om att regeringen skulle vara inne och peta i public service' utbud. 

Hon betonade också att public service har full rätt att fortsätta utveckla sina satsningar i nya kanaler som mobil och webb, vilket var en stor farhåga hos i alla fall cheferna för Sveriges Radio.
   Kulturministern ger inte heller någon förklaring till hur skrivningarna om “marknadspåverkan” kom med i slutbetänkandet som klubbades 16 december i fjol. Hon kunde inte ens förklara vad effekterna av lagen blir, till exempel om lagen skulle ha inneburit att en tjänst som SVT Play hade stoppats om den skulle skapas idag. Och detta för att hon inte kan gå in och detaljstyra public service innehåll:
   “Det kan jag inte uttala mig om, då skulle jag sätta mig som någon sorts domare.”

Och någonstans där tar diskussionen om villkoren för public service slut. Den moderata kulturministern vill gärna ha åsikter om vad public service sysslar med, men kan av publicistiska skäl ändå inte ha det. Ingen politiker vill bli beskylld för att vilja styra journalisterna.
   Så varför inför regeringen denna nya mer omfattande förhandsprövning då, när den ändå kommer bli mer eller mindre frivillig? Den enda tolkning jag kan göra är att det handlar om att markera gentemot public service-bolagen. Kanske för att de privata intressen utövat påtryckningar, kanske för att det är hennes egen och hennes partis övertygelse. Hon poängterade också under förhöret att public service-bolagen har “väldigt god ekonomi”.

Undertexten är tydlig: “Fortsätt gärna utveckla er och modernisera det, men tro inte att ni kan hitta på vad som helst. Vi har koll på er och tycker ni får alldeles för mycket pengar.”
  Typ.
   Själv tycker jag ändå det finns ett grundläggande politiskt och förtroendemässigt problem när vi stiftar lagar som blir så luddiga i kanten. Peter Eriksson var inte heller sen att raljera över vagheten i anmälningskravet:
   “Är det så att de övriga villkoren i anslagsvillkoren är på samma sätt? Att man avgör själv om man ska ha en revision, lämna resultaträkning?”

Självfallet inte. Men det finns ändå en rättsosäker grund när vi stiftar lagar med så luddiga och otydliga tillämpningsregler. Det ökar inte förtroendet för lagar och regler. Och det gör det knappast lättare för vare sig public service-bolag eller kommersiella mediebolag att förhålla sig till framtidens utmaningar.

Mikael Zackrisson 
projektledare på Sveriges Radio, Digitala Medier

Tidigare på Medieormen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".