Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
MEDIEFORSKNING

Ny studie om kontroll, kommentarer, dialog & delaktighet

Publicerat torsdag 11 augusti 2016 kl 14.48

I en ny studie med titeln “Participation and control - The interactions between editorial staff, technology and users in online commentary journalism” undersöker medieforskarna Lisbeth Morlandstø och Birgit Røe Mathisen bland annat hur journalisters dialog med användare fungerar och hur de upplever förlusten av kontroll över debattklimatet.
   Medieormen har läst.

Kommentarsfälten har länge varit under diskussion, och oftast är det näthatande användare som får skulden för allt som inte fungerar. Om detta har Medieormen haft en hel del diskussion. I takt med att de tekniska möjligheterna för kommentering och medskapande har utvecklas så har den åsiktsdrivna journalistiken fått allt större uppmärksamhet och expanderat som journalistisk genre.

”The reason why online commentary journalism is such a success is that people like participating, feeling that their voices do count. It gives citizens an opportunity to participate in debates in a quite different way than Before.”

Citatet är hämtat ur den norska studien “Participation and control - The interactions between editorial staff, technology and users in online commentary journalism” av Lisbeth Morlandstø och Birgit Røe och kommer från en av de intervjuade informanterna som arbetar på den norska tidningen Nordlys, med opinionssidan Nordnorsk Debatt. Och citatet är ganska talande som en av förklaringarna till varför kommentosfären blivit så iögonfallande i medielandskapet.

Andra förklaringar kan ha att göra med hur onlineutveckligen med sociala medier bidragit till populariteten hos åsiktdrivna materialet, eftersom det genererar delningar och trafik – och ger upphov till nya kommentarer och åsiktsinlägg. Lägg där till det faktum att debattexter, läsarbidrag och kommentarer är innehåll som oftast kostar mindre för redaktioner att publicera.

Men hur fungerar kommentering och onlinedialog i praktiken, för journalisterna, och hur upplever de förlusten av kontroll i det nya medielandskapet? I studien ”Participation and control”, publicerad i Digital Journalism, har Lisbeth Morlandstø och Birgit Røe Mathisen undersökt interaktionen mellan journalister, teknik och användare med hjälp av ANT (Actor Network Theory), som kortfattat kan sägas gå ut på att undersöka maktrelationer mellan aktörerna i olika nätverk. Teorin vilar på idén om att dessa nätverk inte bara består av människor, utan även exempelvis maskinerna, det vill säga tekniken, räknas enligt ANT som aktörer. Makten identifieras, som Morlandstø och Mathisen formulerar det i sin studie:

”when some actors are able to convince other actors in the network that their arguments and understandings are the most suitable.”

Studien bygger på intervjuer med fem kolumnister på Nordlys och författarna slår bland annat fast att den digitala tekniken har blivit en viktig aktör, tillsammans med läsare och redaktionella medarbetare, i ambitionen att öppna upp konversationen med samhället. Bland annat har sajten anpassats för att stimulera dialog, som exempelvis med Facebook-kommentarer implementerade direkt på sajten.

De intervjuade vittnar också om hur deras sociala medier-konton, som tidigare använts privat, har omvandlats till professionella redskap, med ett förändrat förhållningssätt som följd. Något som tidigare studier av journalisters sociala medier-användande bekräftar. Informanterna upplevde dock inte detta som något större problem: ”If there is someone benefiting from Facebook and Twitter, it is the columnists” säger en av dem. De säger sig också uppskatta de nya, tekniska möjligheterna till publikdialog, och möjligheterna att nå en bredare publik, samtidigt som artikelförfattarna antyder att journalisternas förmåga att föra dialog med publiken lämnar en del kvar att önska:

”Journalists generally salute the idea of a dialogue with readers, even if it means that readers are moving into what has previously been the journalists’ domain. On the other hand, there appears to be no real dialogue.

/…/

Dialogue seems to take place primarily between representatives of the audience, and not between audiences and the newsroom.”

Något som upplevs som problematiskt, hos åtminstone en av de intervjuade, är hur den redaktionella modereringen utvecklats, eftersom traditionella, etiska, journalistiska principer utmanats:

”Today, we allow opinions in our online comment field that we never would have published in print. This will weaken people’s perception of quality.”

Och här ska tilläggas att Nordlys inte modererar alla kommentarer online. Anledningen är, säger chefredaktören, att det är ”oerhört föråldrat /…/ Nätet fungerar inte så.” Så uppenbarligen finns olika åsikter inom redaktionen hur det borde fungera, vilket kan sägas illustrera spänningen mellan kontroll och delaktighet. Att tekniken och publiken fått större makt över innehållet och agendasättandet speglas också i att Nordlys prioriterar inlägg som ”genererar flest lajks och delningar på Facebook.”


Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".