Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ingen ska behöva fly undan klimatet

Publicerat tisdag 6 oktober 2015 kl 06.00
Irakiska Adilla kollar till sin mark som drabbats hårt av torka efter låga flodnivåer och ovanligt lite regn två år i rad. Foto: Hadi Mizban/AP/TT
Irakiska Adilla kollar till sin mark som drabbats hårt av torka efter låga flodnivåer och ovanligt lite regn två år i rad. Foto: Hadi Mizban/AP/TT

Miljontals människor är just nu på flykt runt om i världen. Och det är inte bara krig och väpnade konflikter som är orsaken. De senaste fem åren har över 100 miljoner människor tvingats fly på grund av klimatrelaterade katastrofer. Det är alltså i snitt ca 2000 människor som varje timme måste lämna sina hem.

Kraftiga skyfall, översvämningar och torka leder till att människor dör, skadas och förlorar sin försörjning. Nästan varje dag inträffar en naturkatastrof någonstans i världen och de flesta av dem är klimatrelaterade. Forskarvärlden är enig om att ifall temperaturerna på jorden fortsätter att stiga kommer de klimatrelaterade katastroferna att bli fler och kraftigare i framtiden. Det innebär också att många fler människor kommer tvingas på flykt.

Men det går att göra skillnad

På de allra flesta platser i världen kan man förutse, varna för och lindra konsekvenserna av katastroferna. Men många låginkomstländer är inte tillräckligt rustade. Där tvingas den växande befolkningen bo på utsatta områden utefter kuster, längs bergssluttningar och floddalar. De länderna drabbas hårdast med fler döda och skadade samt långvariga ekonomiska följder för hela samhället. En översvämning följs ofta av vattenburna sjukdomar och förstörd infra­struktur i många år och en torka kan till exempel leda till att du inte längre kan bruka jorden.

Vi måste jobba katastrofförebyggande

Forskare varnar för att jorden riskerar att bli 2-5 grader varmare i slutet av århundradet. Utsläppen av växthusgaser behöver minska men vi måste också jobba katastrofförebyggande för att minska det mänskliga lidandet. Ju större kunskap människor har om vilka katastrofer som kan drabba dem desto större möjlighet har de att vara förberedda, skydda sig och återhämta sig snabbt.

Det här är några av de insatser som behövs:

  • Tidiga varningssystem i form av flaggor och megafoner som varnar för cykloner.
  • Utbildningar i hur människor ska agera vid en katastrof, till exempel var du ska ta vägen och hur du avläser varningssystemen.
  • Säkra toaletter, brunnar och pumpar som fungerar vid en översvämning.
  • Bygga dammar, sanddyner, plantera träd och gräva kanaler för att leda bort vatten.
  • Ta fram och ge människor tillgång till mat och grödor som kan stå emot angrepp och torka.

För varje krona som läggs på katastrofbered­skap sparas minst fyra kronor i katastrofhjälp. Varje krona hjälper till att rädda människoliv och minska mänskligt lidande.

Vad kan pengarna vi samlar in räcka till?

  • 50 kronor kan räcka till cement för att bygga grunden till en säker toalett som kan stå emot översvämningar.
  • 100 kr kan räcka för att utbilda en familj i Kenya i klimatanpassning för att kunna bruka jorden trots torka och slippa flytta från gården
  • 200 kronor kan räcka till att plantera tio träd som kan vara livsviktiga genom att de kan suga upp vatten vid en översvämning och hålla jorden bördig vid torka.

Källor

Röda Korset, IPCC, Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED), Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC), UNDP, UNISDR, Björn-Ola Linnér, professor, Linköpings universitet, Jörgen Ödalen, universitetslektor, Linköpings universitet, Johan Kuylenstierna, Stockholm Environment Institute, WaterAid, Vi-skogen.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.