Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora skillnader mellan kommunernas konstpolitik

Publicerat torsdag 15 juni kl 00.01
KRO: "Invånarna i vårt land får inte det de har rätt till"
(2:18 min)
Katarina Jönsson Norling är ordförande för KRO.
1 av 2
Katarina Jönsson Norling är ordförande för KRO. Foto: Tali da Silva.
Det är inte lätt att vara konstnär på glesbygden, tycker Leo Brusewitz. Foto: Fredrik Vestberg/Sveriges radio
2 av 2
Det är inte lätt att vara konstnär på glesbygden, tycker Leo Brusewitz. Foto: Fredrik Vestberg/Sveriges radio

Det är stor skillnad på hur mycket pengar kommunerna spenderar på kultur. Enligt en enkät som Konstnärernas riksorganisation skickat ut till landets alla kommuner så lägger Umeås kommun nästan sex gånger så mycket pengar per invånare på kultur som Nordanstigs kommun i Hälsingland.

Men kommunerna skiljer sig också mycket åt i hur aktiv konstpolitik de för. Detta trots att alla enligt lag är berättigade till samma kulturella välfärd.

– Eftersom ett av de grundläggande målen för vårt samhälles välfärd är att vi ska ha kulturell välfärd, då får det den konsekvensen att en hel del av invånarna i vårt land inte får det de har rätt till - att ta del av kulturell välfärd. Det är det vi samlas kring, det är det som skapar samtal. Det är många som går miste om det då.

Katarina Jönsson Norling är ordförande för Konstnärernas riksorganisation, och enligt KRO så är det den offentliga konsten i hemkommunen som för många människor är den viktigaste kontakten med konst. Att tillgången till konst ofta är sämre i småkommunerna är därför ett stort problem, tycker hon.

Det är ett långsamt självmord att bo ute på glesbygden som konstnär.

198 av landets 290 kommuner har svarat på KRO:s enkät och skillnaderna handlar inte bara om hur mycket pengar kommunen spenderar, utan också om villkoren för konstnärerna. Till exempel huruvida kommunerna kan garantera konstnärerna deras konstnärliga frihet, eller huruvida de tillämpar MU-avtalet som är det närmaste konstnärerna kommit ett kollektivavtal.

Och att kunna försörja sig som konstnär i en liten kommun är inte lätt. Det säger konstnären Leo Brusewitz i Strömsund i Jämtland, en kommun som inte tillämpar MU-avtalet.

– Ju längre från metropolerna man bor desto svårare är det att försörja sig som konstnär. Det är ett långsamt självmord att bo ute på glesbygden som konstnär. Det är jättemånga som berättar att de tar olika betalt på samma jobb härute än vad de gör i en stad. Det är på nåt sätt tragiskt att det är så.

Katarina Jönsson Norling har förståelse för att kommuner med färre invånare också har en mindre budget, men hon tror att många små kommuner ändå kan göra mer.

– Nej absolut, en stor kommun har helt andra resurser men vi ser i kartläggningen att även en liten kommun kan göra väldigt viktiga insatser. Man kan också ingå samarbeten med andra kommuner så det handlar inte bara om hur stor kommunen är.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".