Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kalle fick ekonomiska bekymmer efter att ha donerat en njure

Publicerat måndag 20 mars kl 06.00
"Det var ett rent helvete, jag fick ta privata lån för att klara vardagen."
(2:03 min)
Kalle Ville Pellinen gör tummen upp efter operationen.
Kalle donerade en av sina njurar till en sjuk barndomsvän. Operationen gick bra, men Kalles ekonomi fick sig en törn. Foto: Niklas Zachrisson/SR.

Organdonatorers svårigheter att få ersättning för utebliven inkomst efter operation är ett problem, som pekas ut i den stora utredning som gjorts på uppdrag av regeringen.

Två månader efter att Kalle Ville Pellinen donerat sin ena njure till sin barndomsvän, hade han fortfarande ingen möjlighet att arbeta. Han fick inte heller någon ersättning från Försäkringskassan. 

– Det var ett rent helvete, det påverkade hela familjen. Det blev en väldigt stressig situation då jag till och med fick ta privata lån för att klara vardagen, säger Kalle Ville Pellinen.

Anledningen till att han inte fick ersättning direkt beror på att han är egen företagare. Enligt landstinget blir det då svårare att utreda hur stor ersättningen ska vara.

Idag finns ingen generell uträkning av ersättning för donatorer som inte lönearbetar, som till exempel egna företagare, studenter och arbetslösa.

Annika Tibell, en av experterna i donationsutredningen, som forskat på ersättningsprocessen vid donation, anser att det måste ändras.

– Här måste vi bättra oss i Sverige, ha bättre rutiner, ha bättre kompetens. Här lägger sig någon på ett operationsbord för någon annans skull. En sådan person måste vi förstås värna och ta väldigt väl hand om, säger Annika Tibell.

– Jag har bara positiva saker att säga om njurdonation, förutom om man är egen företagare och ska få ersättning från Landstinget. 

Birgitta Hjelte är chef på enheten för individuella vårdärenden vid Stockholms läns landsting. Hon säger att de nu ska gå igenom det här ärendet för att se vad som gått fel. 

– Vi ska se vad vi kan göra bättre. Vi ska få till en bättre beredskap för att kunna hantera även såna här svåra fall, säger hon.

Donationsutredningen föreslår att ersättningen till levande donatorer regleras i lag. Syftet är att alla donatorer ska hanteras på samma sätt runt om i Sverige och att ersättningsförfarandet förenklas i framtiden.

Lagförslaget kommer troligen läggas fram till riksdagen hösten 2017. 

Transplantationsexpert Annika Tibell tycker att det handlar om respekt för den som ställer upp och gör något exceptionellt för en annan människa, och samtidigt hjälper samhället.

– Patientens behandling blir både bättre och mindre samhällsekonomiskt belastande för sjukvården, säger hon. 

För personer utan fungerande njurar är en organtransplantation livsviktigt. 700 personer står i kö varje år och väntetiden på att få en ny njure är mellan två och fyra år.

Lyssna i appen SR Play: Vetandets värld om organdonationer från levande människor

Vetenskapsdokumentären Hempas kamp - Den nya njuren

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".