Inom rasbiologin ansåg man att människor med blonda, nordiska utseenden var friskare och mer moraliska än till exempel mörkhåriga, och man ville hitta sådana utseenden som kunde leda till sinnessjukdom, brottslighet och asocialt beteende. Människor ansågs helt enkelt besitta vissa egenskaper utifrån sina utseenden. Historien förskräcker, men inte desto mindre så kan människans ansikte säga mycket om oss, men kanske inte på det sätt som man tänkte sig för hundra år sedan. Idag handlar det snarare om att vi tolkar varandras sinnesstämningar utifrån olika ansiktsuttryck och att vi anpassar vårt eget beteende utifrån hur andra människor ser ut att må. Det säger Viveka Adelswärd, professor i samtalsforskning vid Linköpings universitet och en av redaktörerna för den nya forskningsantologin Människans ansikten – känslor, karaktärer och karikatyrer.

Dessutom fortsätter serien om litterära giftmord med kemiprofessorn Olle Matsson. I veckans program berättar han bland annat om de tre klassiska gifterna arsenik, cyanid och stryknin.

Programledare är Urban Björstadius.