En flyktig partikel blir en nyckel i sökandet efter mekanismen som kan förklara hur det finns någon materia i universum.

Den 4 juli 2012 kommer att gå till historien som dagen då de slutgiltiga bevisen på att man funnit Higgspartikeln presenterades för världen. Fysiker har letat efter den sedan 1960-talet och detta var utan tvekan förra årets största vetenskapliga händelse. Men vad säger fysikerna idag? Stämmer teorierna med verkligheten?

En ny experimentteknik ska testa ifall antiatomer faller uppåt, istället för nedåt som föremål av vanliga atomer.

Vad är det för osynlig, svårfångad materia som utgör mer än en fjärdedel av universum? Och hur var universum beskaffat precis i början (för sådär 13, 4 miljarder år sen) - bara några hundra tusen år efter att det bildats? Två olika fysikexperiment har kommit med nya data om detta precis nyligen, och de gör att bilden av hur vårt universum fungerar sakta klarnar.

Antipartiklar är en sorts spegelmateria, likadana som de partiklar vi består av förutom att de har motsatt laddning. Vi ser dem inte på jorden eftersom antimateria inte kan överleva tillsammans med vanlig materia, men i rymden finns de. Nu finns nya mätningar av antipartiklar som förhoppningsvis också kan säga saker om den okända mörka materian som över 80 % av universums massa förväntas bestå av.

Fysiker i ett internationellt forskarlag har nu lyckats följa kemiska bindningar och studera dem medan de förändras. Det här är möjligt med hjälp av en ny typ av röntgenlaser.

Magnetiska nanodroppar har länge bara funnits i teorin. Men nu har svenska forskare lyckats med att tillverka dem i verkligheten. Och tekniken kan göra elektronik i till exempel mobiltelefoner både mindre och energisnålare.

En ny sorts vågkraftaggregat sattes i sjön utanför Lysekil tidigare i veckan. Den här nya vågkraftsapparaturen ger lite mer energi för varje våg som får bojen på ytan att guppa. Man provar nu också ett nytt material, som är mer lättåtkomligt än det man använt tidigare. Vetenskapsradion träffade Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet, som ligger bakom både satsningen på vågkraft och ett forskningsprojekt kring marin strömkraft.

Den partikel som upptäcktes i somras vid partikelfysiklaboratoriet CERN ser alltmer ut att vara precis en sån higgspartikel som förutsagts i partikelfysikens standardmodell.

Nu har forskare hittat något väldigt ovanligt på himlavalvet- en trippelkvasar. En kvasar är en extremt ljusstark och väldigt avlägsen galaxkärna, som omger ett svart hål. Den utstrålar enorma mängder energi, ofta motsvarande flera hundra vanliga galaxer.

Vetandets värld ägnar sig idag åt den stora forskningssatsning som bekräftades nu på förmiddagen : Eu anslår en halv miljard euro till forskning om supermaterialet grafen. Pengar som går till ett projekt som leds från Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Vi får bland annat höra Jari Kinaret, Chalmersprofessorn som ska leda hela det stora projektet, i det direktsända programmet. Programledare Camilla Widebeck.

Vetandets Värld bjuder idag på en kortare version av Kossornas Planet som handlar om matte. Programledarna Per Helgesson och Lena Nordlund pratar siffror med Malin som har dyskalkyli, går på syjunta där man räknar med bråk och träffar författarna till den ekivoka och humoristiska matteboken Östberga komvux.

Japanska myndigheter klarade av att hålla människor borta ifrån höga doser av radioaktiv strålning efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, men när det gäller de psykologiska effekterna efter katastrofen står det sämre till. Många av dem som tvingades lämna sina hem upplever posttraumatisk stress och känner sig oroliga, det framtår av en artikel i den vetenskapliga tidsskriften Nature.

Kommer universum att expandera i all evighet? Finns det något slut och hur ser det i så fall ut? Hur började allt? Kan vi vara säkra på att vi finns? Varför är jorden ett bra ställe för liv? Lena Nordlund och Per Helgesson från vetenskapsradions program Kossornas Planet i P4 ställer forskarna mot väggen(om den nu existerar) och kräver svar.

Sjukvården hanterar inte strålsäkerhet tillräckligt bra. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigeten, sen man inspekterat nio landsting.

Så en glimt in i märklig forskning i yttersta kanten av temperaturskalan. Den absoluta nollpunkten brukar ju vara det vi betraktar som det kallaste det kan bli - minus 273,15 grader celsius, eller 0 grader Kelvin

Nu har astronomerna lagt fram bildbevis på hur det ser ut när planeter bildas.

I juletider är det många som handlar elektronikprylar, men än så länge är det långt kvar tills en ny typ av datorer – kvantdatorer – finns ute på markanden. Om de ens någon gång kommer att hamna där. För trots att det ställts stora förhoppningar på dem – eftersom de kan göra många beräkningar parallellt – så är det inte ens säkert att det funkar.

Men nu har två forskargrupper gjort viktiga experiment, som siktar på att visa att en kvantdator KAN göra något som vanliga datorer inte kan.

Två amerikanska rymdsonder som tvillingflugit på låg höjd runt månen kraschades med flit på månens baksida igår av den amerikanska rymdstyrelsen Nasa.

Igår avslutades den första fasen av experiment med protoner i den stora partikelacceleratorn LHC vid CERN i Geneve.

Ett förgiftat äpple låg bredvid Alan Turing när han hittades död i sin säng, bara 41 år gammal. Då hade han hunnit lägga grunden för moderna datorer med sin universalmaskin och förkortat andra världskriget genom att knäcka tyskarnas koder. Mest känd är nog den brittiske matematikern för att han ställde frågan: Kan maskiner tänka?

Varför ligger det en katt och myser på skrivbordet hos nobelpristagaren Serge Haroche? Den ligger dessutom på det ena av hans två kontor, det kontor han numera knappt hinner besöka. Bara i kvantvärlden kan något vara på två platser samtidigt, men i dessa dagar skulle Haroche nog gärna kunna göra som kvantpartiklarna. Han har svårt att hinna med båda sina arbetsplatser, som aktiv forskare på labbet och som chefsadministratör på Collège de France i Paris.

Det är framförallt de fattigaste länderna som kommer att drabbas hårt av klimatförändringarna, skriver Världsbanken i en ny rapport.