Vi stannar till i den unga tallskogen på Svarte Swartlings ägor.
- Det här är min egen skog, säger han. För 23 år sen var det här ett kalhygge. Jag har planterat den här skogen själv, röjt och skött om den - tillsammans med min far innan han dog.  Jag är väldigt stolt och glad över den, säger Svarte Swartling. 
- Den är min framtidsskog, min och kommande generationers.
Men sommarens debatt om skogen gav honom ingen ro.

När trycket på skogen ökar så sätts också allemansrättens gränser på sin spets. Naturvårdsverket satsar nu på en serie dialogmöten om allemansrätten där de som bedriver friluftsliv, de som äger mark, de som vill använda annans mark för kommersiella verksamheter eller andra organiserade verksamheter är inbjudna. Tendens var med när skogsägarna och de som vistas på deras marker möttes i en dialog om framtiden.

"Skogsmaskiner! Det är som att med leriga stövlar trampa in i någon annans vardagsrum. Gör om skogsbruket som det var förr." Det skriver Brittmari Wahlby till Naturmorgon, med anledning av Lena Näslunds reportage förra veckan.

Genändrade grödor väcker stark debatt i Europa. Mindre uppmärksammade är planerna på GMO-träd. Just nu pågår fältförsök med genändrade aspar på två ställen i Sydsverige. Trädens gener har förändrats så att de växer bättre i växthus. Nu är frågan om samma sak händer ute i naturen.

Många enskilda skogsägare väntar i åratal på att få ersättning för områden som myndigheterna pekat ut som skyddsvärda. Under tiden får de inte hugga skogen. För många kan den ekonomiska pressen bli svår.

Trots att många som arbetar med skogsavverkning har utbildats för att undvika att orsaka så kallade körskador i skogarna, så har den här typen av skador ändå ökat den senaste tiden. Det visar stickprovskontroller som Skogsstyrelsen gjort. Körskador i närheten av vattendrag påverkar nämligen djur och växter negativt.

Karin Beland Lindahl. Foto: SR Vetandets värld summerar programserien om den svenska skogen och blickar framåt:

Hur ska vi sköta vår skog i framtiden? Vilka intressen styr hur skogsbruket kommer att utvecklas?

Gäster i programmet är Göran Ståhl, professor i skoglig resursanalys vid SLU i Umeå, Karin Beland Lindahl från forskningsprojektet Future Forests. Programledare är Camilla Widebeck.

Du vet hur det ser ut i skogen. De stora skogsmaskinerna lämnar efter sig djupa sår i marken, som ibland gör det svårt för en vandrare att ta sig fram. Körskador i skogen är ett ämne som engagerar många. Kulturlämningar förstörs och gamla välkända stigar blir mer och mindre oframkomliga efter en avverkning med meterdjupa körspår – dessutom fyllda med vatten. Tina-Marie Qwiberg. Allra värst drabbas kanske skogens vattendrag.
Alla verkar vilja få bukt med körskadorna – myndigheter, skogsägare, naturvårdare. Ändå ökar problemen. Naturmorgon följde med Johan Törnblom från SLU:s forskargrupp i Skinnskatteberg till en bäck i Bergslagen. Skogens vatten och körskador Skogens vatten och körskador (13:02)
Forsdkare berättar om skogsmaskiners effekter på vattsndrag i skogen
Lördag 06 oktober 2012 kl 09:43 (Naturmorgon)

Ett vasstak kan bi en utmärkt barnkammare! Många fåglar bygger gärna sina bon på och i hustak, allt från storkar till talgoxar. Men ett tak kan också bli ett bra bo för insekter, speciellt om taket är gjort av vass. Det berättade vår småkrypsexpert Dave Karlsson.  Bin i vasstak Bin i vasstak (4:35)
Entomolgen Dave Karlsson berättar om hur solitära bin kan använda vasstrån och andra håligheter för att bygga bo. Reporter: Erik Kohlström.
Lördag 06 oktober 2012 kl 09:46 (Naturmorgon)

Tina-Marie Qvibergs vackra gotländska hörs då och då i Naturmorgon. I det här programmet stod hon för veckans Kråkvinkel. Kråkvinkel Tina-Marie Qwiberg 20121006 Kråkvinkel Tina-Marie Qwiberg 20121006 (4:42)
Kråkvinkel (kåseri) av Tina-Marie Qwiberg, i Naturmorgon 6 oktober 2012
Lördag 06 oktober 2012 kl 09:44 (Naturmorgon)

Rätt svar på förra veckans tävlingsfråga var sprängticka. Hör reportaget med Oskar Sanell Waara. Sprängticka gåtupplösning Sprängticka gåtupplösning (6:12)
Reportage om sprängticka. Reporter: Erik Kohlström. Medverkande: Oskar Sanell Waara
Lördag 06 oktober 2012 kl 09:45 (Naturmorgon)

Programledare var Lasse Willén.

Se bildspelet om vattnet i skogen och från direktsändningen om riddarskinnbaggar här nedan!

Ett stort skogsområde i Härjedalen som skyddats av den tidigare ägaren, skogsbolaget Bergvik, har nu sålts vidare och därmed gäller inte längre löftena att bevara skogen. Både Naturskyddsföreningen och länsstyrelsen anser att skogen borde bevaras, men i så fall kan staten bli tvungen att lösa in den från den nya ägaren – och de pengarna finns inte.

Trots att en viktig del av miljöpolitiken i skogen är skogsägarnas frivilliga skydd av skog med stora naturvärden, så säljs stora områden av sådan skog. Skogsbolaget Bergvik sålde ett sådant skyddat område i Jämtland.

Om bara ett tiotal år kommer det inte att finnas skog som aldrig varit kalavverkad utanför reservaten. Trycket mot de oskyddade äldre skogarna är stort, eftersom det är där det finns avverkningsmogen skog.

Miljömärket FSC, som ska främja ansvarsfullt skogsbruk, har ifrågasatts för att ha alltför svaga regler. I Sverige har tre tunga miljöorganisationer lämnat FSC, och det FSC-märkta skogsbruket i Ryssland har kritiserats för avverkning av urskog.

Sverige skyddar mycket mindre skog än vad vi har lovat. Enligt det så kallade Nagoya-avtalet som skrevs under 2010 ska 17% av våra skogsmiljöer vara skyddade år 2020. Idag är vi långt från det målet, och miljöministern kritiseras för att inte vara tillräckligt beslutsam.

För snart tjugo år sedan fick Sverige en ny skogsvårdslag som blivit berömd för sin portalparagraf: att miljön ska väga lika tungt som produktionen. Lagen var ett svar på den häftiga debatten runt kalhyggesbruket och larmen om att utarmningen av skogslandskapet hotade mängder av djur och växtarter.

Sverige var det första landet som tog fram egna FSC -regler och det är bara i Sverige som 3 tunga miljöorganisationer ( Fältbiologerna , Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner ) hoppat av miljöarbetet inom Forest Stewardship Council i protest. Kvar finns Världsnaturfonden och Sveriges Ornitologiska Förening . I en kampanjvideo på Youtube inför fredagens (28/9) globala FSC-dag är budskapet klart - vill du rädda planeten - köp FSC-märkt. Men alla håller inte med.

Så vad händer när reglerna inte följs ? Hur ser det ut i markerna när en avverkning inte gått till på rätt sätt? Vi följde med Karin Åström från Naturskyddsföreningen till ett kalhygge söder om Stockholm.

Flera tunga miljöorganisationer i Sverige har lämnat FSCs miljökommitté i protest eftersom de anser att reglerna för märkningen är för tandlösa och att skogsägarna dessutom bryter mot dem alldeles för ofta, utan att bli av med certifieringen. 

– Det här är något som vi hör ofta och i grunden handlar det många gånger om att man inte tycker om kalhyggesbruk. Men FSC har ju bidragit till att förändra kalhyggesbruket, så att man lämnar betydligt mer träd och tar betydligt större hänsyn på olika sätt.

Hur ska man balansera produktion mot miljöhänsyn i skogen? Är det fel att kalhugga? Fungerar den svenska modellen för skogsbruk? Ställ dina frågor till två experter.

Deltar i chatten gör Göran Ståhl, professor i skoglig resursanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet och Sven Nilsson, professor i ekologi, Lunds universitet.

Vi sänder från Ånäset nära Robertsfors i Västerbotten. Här är skogarna brukade för bästa ekonomiska lönsamhet och här trivs älgen, en av skogsbrukets stora vinnare. Nu är det brunsttid för vårt största hjortdjur - kan vi kanske locka fram en tjur ur snåren? Vi ska också titta på andra som gynnas av att skogen brukas, som snytbagge, kruståtel och hallon. "Söt liten gynnare" "Söt liten gynnare" (1:58)
Therese Johansson, forskare på SLU i Umeå berättar om en av skogsbrukets vinnare: snytbaggen. Sveriges Radio P1,Naturmorgon 29 september 2012.
Tisdag 02 oktober 2012 kl 15:41 (Naturmorgon)

Jenny Berntson Djurvall och Thomas Öberg tittar närmare på produktionsskogens vinnare tillsammans med zoologen P-A Åhlén och forskaren Therese Johansson (båda från Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå). "Kruståteln är hyggets blondin" "Kruståteln är hyggets blondin" (5:02)
Therese Johansson, forskare på SLU i Umeå berättar om två av skogsbrukets vinnare: kruståtel och hartsbarkvecklare. Sveriges Radio P1, Naturmorgon 29 september 2012.
Tisdag 02 oktober 2012 kl 15:41 (Naturmorgon) "Kör kontaktlätet av en älgko" "Kör kontaktlätet av en älgko" (6:16)
Biologen PA Åhlén lockar på älg och berättar om skillnaden mellan älgens och rådjurets fortplantning. Sveriges Radio P1, Naturmorgon 29 september 2012. Reporter Thomas Öberg.
Tisdag 02 oktober 2012 kl 15:47 (Naturmorgon)

Svampar och träd lever ofta tillsammans i intimt samarbete, mykorrhiza. Svamparnas upptag av mineraler hjälper träden att växa, men hur påverkas svamparna av kalhuggning? Svampexperten Anders Dahlberg och mossexperten Thomas Hallingbäck från Artdatabanken berättar om svampar och mossor som inte tål kalhyggen och den fina väv av rötter och svamptrådar i marken som karaktäriserar en skog. "Som en liten stad" "Som en liten stad" (6:40)
Svamparna och träden är uppkopplade underjordiskt och beroende av varandra. Anders Dahlberg från Artdatabanken i Sveriges Radio P1, Naturmorgon 29 september 2012. Reporter Erik Kohlström.
Tisdag 02 oktober 2012 kl 15:57 (Naturmorgon)

Allt fler varor av trä, papper och kartong är FSC-märkta i våra butiker. Det är en internationell logotype för ett ansvarsfullt skogsbruk, men tre stora svenska miljöorganisationer har hoppat av den svenska märkningen i protest och det hotar på sikt att skada konsumenternas förtroende för FSC, visar ny forskning.

Allt fler varor av trä, papper och kartong är FSC-märkta i våra butiker. Det är en internationell logotype för ett ansvarsfullt skogsbruk, men tre stora svenska miljöorganisationer har hoppat av den svenska märkningen i protest och det hotar på sikt att skada konsumenternas förtroende för FSC, visar ny forskning.

Naturvårdsverket riktar nu kritik mot Skogsstyrelsen för att de siffror som Skogsstyrelsen tagit fram när det gäller hur mycket skyddad skog som finns är alldeles för osäkra.

Striden om hur skogen ska skötas har återigen blossat upp. Den här striden är inte ny, den har böljat fram och tillbaka de senaste 250 åren. Nu kräver naturvården och allt fler skogsbrukare alternativ till kalavverkning och man pekar på det tyska skogsbruket där man sällan tar upp stora kalhyggen.