De senaste 20 åren har svensk välfärd förändrats i grunden. Att vi låter privata företag driva skattefinansierad skolverksamhet med vinst gör Sverige närmast världsunikt. I det här är sista programmet i Vetandets Världs serie om den ekonomiska vetenskapen ska vi gräva djupare i frågan om vinster i välfärden.

Vad tycker du är viktigast? Att få bort den utbredda fattigdomen i världen, eller hindra jorden från en allt för hög medeltemperatur? Eller hänger klimathot och fattigdom ihop?

Vår serie om den ekonomiska vetenskapen fortsätter den här veckan med två program om naturens ekonomi. Det första handlar om hur och varför vi sätter pris på naturen.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delas i år av amerikanerna Lloyd Shapley och Alvin Roth. Deras forskning kan sammantaget ses som en del av nationalekonomins utveckling på senare år: En resa från abstrakt teori till praktisk användning i dagens samhälle.

Under hösten har vi sänt en serie i Vetandets Värld som handlat om ekonomi som vetenskap. I programmen riktas hård kritik mot nationalekonomins förmåga att förklara och förutse händelser i vår ekonomi. Ifrågasättandet av ekonomiforskningen har i sin tur har gett upphov till starka reaktioner och det har uppstått en tvärvetenskaplig maildiskussion om nationalekonomins vetenskaplighet i Vetenskapsradions brevlåda.

När Vetenskapsradions serie "Den osynliga handen" om ekonomi som vetenskap började att sändas så uppstod en spontan diskussion bland forskare från olika områden som berör vår ekonomi. Nedan kan du läsa de mail som kommit till redaktionen samt kommentera själv.

Vet du vad en bank är och gör för något idag? Följ med på en upptäcksfärd från italienska myntväxlare till dagens pengaskapande storbanker.

I år gick ekonomipriset till minne av Alfred Nobel till två amerikanska nationalekonomer för deras forskning kring matematiska modeller som matchar ihop olika aktörer på bästa sätt. En teori som har tillämpats praktiskt på elevers skolval och organdonationer i USA. Men de nya pristagarna får trots sin vetenskapliga bragd inte kalla sig för Nobelpristagare.

Ekonomernas teorier som baseras på matematiska modeller av den rationella människan har hittills haft svårt att beskriva och förutse verklighetens ekonomiska kriser. Går det överhuvudtaget att vetenskapligt förutse vår ekonomi? Och hur gör nationalekonomerna, ekonomins meteorologer, för att göra sina prognoser?