Ett skeppsvrak som hittades utanför Ronneby för trettio år sedan, är verkligen det kända danska 1400talsskeppet Gribshunden - det menar professorn i marinarkeologi Johan Rönnby som dykt på vraket i veckan - ett vrak som är helt unikt i sitt slag i världen.

I vattnen utanför Ronneby har arkeologerna undersökt det danska krigsskeppet Gribshunden som förliste på platsen i slutet av 1400-talet. Skeppet och dansktiden uppmärksammas nu på Blekinge museum och Vetenskapsradion Historia besöker museet för att ta reda på vad landskapets danska historia egentligen lämnat för avtryck.

– Det här är ett unikt fartyg som ökar vår förståelse för hur det gick till när man började lära sig bygga större krigsskepp, menar marinarkeologen Johan Rönnby som dykt på Gribshunden.

Dessutom uppmärksammas historien bakom vårt andra västra grannlands stora nationella högtidsdag, Norges 17 maj. I en ny avhandling problematiserar historikern Morten Ottosen bevekelsegrunderna för den norska fokuseringen på 17 maj 1814.

– I den nationella berättelsen var det då som den norska nationalkänslan föddes, men jag vill mena att händelserna 1814 snarare handlar om hur Norge förhöll sig till Sverige, säger han. Att vara norsk och ha en egen konstitution var troligtvis betydligt mindre betydelsefullt än att få fred med Sverige.

Programledare är Tobias Svanelid.

Amerikanskan Henrietta Lacks dog i livmoderhalscancer 1951, endast 31 år gammal. Innan hon dog sparade läkarna, utan att tala om det, en liten vävnadsbit från hennes cancertumör. Provet märktes HeLa för Henrietta Lacks och från vävnadsbiten kunde man för första gången få mänskliga celler att överleva i labb. Cellerna kom att rädda miljontals människors liv, revolutionera hela den medicinska forskningen och resultera i ett Nobelpris för upptäckten av humant papillomvirus, HPV. Men var det rätt att ta cellerna utan att be Henrietta om lov?

Vissa nu vanliga ord användes redan av människor som levde i Europa och Asien i slutet av den senaste istiden.

Den svenska modellen med samförstånd mellan arbetsmarknadens parter gällde inte arbetskraftsinvandringen. Där SAF önskade öppna gränserna ville LO mota rekordårens invadrade arbetare i dörren, det visar ekonomhistorikern Joacim Waara i en ny avhandling.

- För arbetsmarknadens parter handlade striden om att få kontroll över tillgång, efterfrågan och pris på arbetskraften, berättar han. Medan SAF gärna såg fler arbetare för att hålla nere lönerna, ville LO begränsa invandringen och motverka lönedumpning.

Och med Socialdemokraterna i regeringsställning var det LO som drog det längsta stråt, berättar Joacim Waara, vilket innebar att Sverige, trots ett skrivande behov av arbetskraft under åren 1945-1965, tog emot förhållandevis få arbetskraftsinvandrare.

En av de minst kända grupperna som invandrade till Sverige var de mer än 50 000 tyska kvinnor som efter kriget tilläts söka jobb som hembiträden i Sverige. Genusvetaren Emma Strollo har som förste forskare kartlagt deras historia.

- Många kvinnor vittnar om den utsatthet de kände i sitt jobb, och flera av dem utsattes dessutom för sexuella övergrepp.

Programledare är Tobias Svanelid.

Detta program är en repris från den 27 september 2012.

De första fysiska bevisen på kannibalism bland nybyggare i USA har nu hittats i Jamestown i Virginia.

Alfred i Lönneberga var inte ensam om att inte vilja gifta sig. Foto: Pressens bild, Holmlund På 1700-talet handlade det om att få ordning på Sveriges exportbalans och trygga folkförsörjningen. Idag är trädgårdsodlingen en fritidssyssla och folkrörelse. Historikern Eva Blomberg har följt trädgårdsodlingens förvandlingar för att förstå varför Sverige blivit ett påtningstokigt land, och i centrum av historien står hallonet.

– Det var forskare och experter som allt sedan 1700-talet skulle lära bönderna att odla frukt och bär, berättar hon, men ofta fick smaken stå tillbaka till förmån för produktiviteten.

Dessutom uppmärksammas forskningen om singelkillarnas historia. Idag ordnas speeddating och singelkryssningar, men hur betraktades den ogifte mannen på 1800-talet? Historikern Dag Lindström har studerat den okända historien om denna stora grupp, som stod utanför det rådande idealet om mannen som familjefar och husbonde.

– Vi ska nog inte utgå ifrån att 1700- och 1800-talets singlar hade det särskilt tråkigt, tvärtom fanns det många nöjesinrättningar och klubbar för ensamstående män, berättar han.

Programledare är Tobias Svanelid.

Äventyraren Ola Skinnarmo ska i juni bege sej ut på en marinarkeologisk expedition, det skriver Svenska dagbladet.
Målet är att hitta äventyraren Adolf Erik Nordenskiölds fartyg Vega som sjönk utanför Grönlands västkust 1903.
Det ska bli en kombination av äventyr och forksningsexpedition, en av deltagarna är Martin Jakobsson som är professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet.

Grattis på 60-årsdagen. Idag för 60 år sedan, 25 april 1953, publicerades de första vetenskapliga artiklarna i tidskriften Nature som beskrev DNA-molekylen. Deoxyribonukleinsyra, dubbelspiralen bestående av fyra baspar som i olika kombinationer kodar för protein som bygger upp alla kända levande organismer, förutom några virus. Ritningarna för den minsta bakterien, den största valen och alla människor finns i dna-molekylen.

Nu startar sista grävsäsongen vid Motala – en av Europas mest intressanta stenåldersplatser. Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta reda på hur livet såg ut där för 8 000 år sedan.

– Här får vi en unik förståelse för hur ett stenålderssamhälle fungerade, berättar arkeologen Göran Gruber, genom att vi hittar såväl sirligt utformade fiskeredskap och boplatser, verkstäder, gravar och ceremoniella föremål.

Vetenskapsradion Historia träffar Sara Gummesson som undersöker hur det egentligen gick till att tillverka ben- och hornredskapen, och Sven Isaksson som försöker förklara varaför stenålderns Motalabor inte ville använda keramik, dåtidens kastruller och grytor, när de lagade mat.

De mest spektakulära fynden i Motala är resterna av pålade skallar som lagts ner i en sjö på platsen för bortåt 8 000 år sedan. Nu försöker arkeologerna Fredrik Hallgren och Elin Fornander förstå hur man skall tolka fynden.

– Handlar det om att man återbegravt kära släktingar på den här heliga platsen, eller är det snarare resterna av besegrade fiender som vi hittat?

Programledare är Tobias Svanelid.

Hon var protestantismens försvarare och Sveriges enda kvinnliga kung som valde att avsäga sig tronen och omfamna fiendens religion. På 1600-talet tecknades nidbilder av pojkflickan men idag har hon blivit queerikon. På Livrustkammaren är drottning Kristina nu aktuell i den första utställningen om henne på över femtio år. Vetenskapsradion Historia följer med intendenten Sofia Nestor för att spegla de många bilderna av Kristina, från den pappaälskande rultiga tvååringen, via den politiska balettdansösen till den påstådda hermafroditen som hade smak för katolska kardinaler.

Nazistledaren Sven Olof Lindholm var en av de som talade i Gamla Uppsala 1943. Foto: SVT Bild Med anledning av aktuella ”Fyra dagar i april” berättas också historien om påskkravallerna i Uppsala 1943. Författaren Magnus Alkarp har grävt i arkiven kring det våldsamma tumultet vid Uppsala högar då polisen stormade in bland antinazistiska motdemonstranter med dragna sablar. Han berättar om ett ögonblick i historien då högerextremism och demokrati stod öga mot öga i Sverige, och där stormakterna med spänning följde utvecklingen i det land som hittills undgått en ockupation av Tredje Riket.

Programledare är Tobias Svanelid.

Tänk dig en sjuåring i längd men med axlarna väldigt uppdragna. Då får du en bild av hur de två miljoner år gamla förmänniskorna i Sydafrika troligen såg ut.

Historiska datorspel har satt kontrafaktisk historia i system. Foto: Paradox Interactive Vad hade hänt om Hitler förvägrats Sudetområdet 1938? Om Caesar inte korsat Rubicon och Kina upptäckt Amerika före Columbus? Stian Nordengen Christensen har som en av få forskare intresserat sig för så kallad kontrafaktisk historia – historien om det som kunde ha hänt.

– Det handlar om att förstå hur svårt det egentligen är att lära av historien, menar han, och hoppas att hans avhandling skall hjälpa till att föra in en smutskastad teori i det akademiska finrummet.

Vetenskapsradion Historia besöker också dataspelsföretaget Paradox i Stockholm för att ta reda på varför kontrafaktisk historia attraherar datorspelskonsumenter. I spelens värld handlar det om att styra ett historiskt rike genom seklerna men där det finns stora möjligheter att omforma historien efter sina egna idéer.

– Behållningen i våra spel är att man får ändra på historien och göra lite som man vill med den, säger Henrik Fåhraeus, speldesigner.

Programledare är Tobias Svanelid.

Nedan följer en lista på böcker och spel på kontrafaktiskt tema:

• Virtual History av Niall Ferguson
• Ödets fingrar av Alf Henrikson
• Attentatet i Pålsjö skog av Hans Alfredson
• What if-serien av Robert Cowley
• Mannen i det höga slottet av Philip K Dick
• Konspirationen mot Amerika av Philip Roth
• Faderland av Robert Harris
• Civilization-serien av Firaxis
• Europa Universalis av Paradox
• Victoria av Paradox
• Hearts of Iron av Paradox
• Total War-serien av Creative Assembly

Nu har sista delen i flerbandsverket Sveriges Historia lämnat tryckeriet och Vetenskapsradion Historia undersöker hur den pinfärska berättelsen om Sverige mellan 1965 och 2012 ser ut.

– Det är första gången som jag läser en seriös genomgång om historia som utspelas under min egen livstid, menar Maja Hagerman som kommenterar bokverket.

Hon menar att det är en historisk händelse i sig att Sverige nu får ett uppdaterat historiskt standardverk, för första gången på drygt 50 år.

Kjell Östberg är en av författarna till boken och vill att boken ska hjälpa till att ge analytiska verktyg för att kunna förstå vår nära historia, liksom samtiden.

– För första gången ligger nu historikerna i takt med medborgarna och jag hoppas att boken kommer att användas i samhällsdebatten, säger han.

Programledare är Tobias Svanelid.

– Låt stormaktstidens städer inspirera framtidens!

Det menar Nils Ahlberg, författare till boken Svensk stadsplanering, där han driver tesen att stormaktstidens svenska stadsbyggnadsprojekt är en viktig kulturell och ekonomisk resurs att ta hänsyn till i planerandet av våra framtida stadsomvandlingar. Vetenskapsradion Historia träffar honom vid Slussen i Stockholm för att försöka läsa spåren av den äldre historien på platsen, och resonera hur de bäst kan bevaras efter en ombyggnation.

Ponce de Leon. Foto: WIkimedia Dessutom uppmärksammas Floridas 500-årsjubileum, en berättelse om guld, förgiftade pilar och den eviga ungdomens källa. 1513 landsteg den förste europén i Florida, spanjoren Ponce de Léon, som kom att ge platsen dess namn. Långt senare kom han att associeras med människans mångtusenåriga dröm om evig ungdom, då det påstods att hans egentliga mål inte var guld och rikedomar, utan evigt liv. Historikerna Dick Harrison och Dag Blanck berättar hans historia och varför den spanska besittningen i USA fått så liten uppmärksamhet i amerikansk historieskrivning.

Programledare är Tobias Svanelid.

Enligt en forskargrupp som undersökt vulkaniska bergarter på flera håll på jorden stärks nu teorin att även massutdöendet för 200 miljoner år sedan, då en stor del av jordens arter utrotades, som föregick dinosauriernas tid på jorden, delvis kan ha orsakats av vulkanutbrott.

Thor Heyerdahls balsaflotte Kon-tiki är återigen aktuell på bioduken, samtidigt som hans teorier om hur Stilla havets öar koloniserades får allt större gehör. Vetenskapsradion Historia undersöker vad forskningen idag säger om indianresor i Polynesien.

– Faktum är att allt fler forskare börjar snegla mot Sydamerika för att förstå den särpräglade kulturen i östra Stilla havet, berättar arkeologen Helene Martinsson Wallin.

Små änglar. Foto: SVT Bild Dessutom uppmärksammas det pågående forskningsprojekt som kartlägger vårt historiska behov av att tala med änglar. Idag är det norska prinsessan Märtha Louise som gjort sig känd som änglapratare, men på 1600-talet var det oftare enkla bönder och bondflickor som nåddes av änglabudskap. Och budskapen handlade inte sällan om att just kungafamiljen och de besuttna i samhället skulle göra bot för att inte drabbas av guds straff.

– Änglabudskapen hade en revolutionär politisk sprängkraft i det förmoderna samhället, berättar Arne Bugge Amundsen som leder forskningsprojektet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Mer än 600 svenska stridspiloter omkom i haverier under kalla kriget. Detta trots att Sverige inte var inblandat i ett enda flygstridsuppdrag. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kunde komma sig att svenska politiker ansåg att den inhemska flygvapenutvecklingen var värd det extremt höga priset i människoliv, och hur flygvapnet kunde tillåta fredstida övningar som skördade hundratals offer.

Gustaf Erikson, Ålands legendariske redare. Foto: Ålands sjöfartsmuseum – Det här är ett okänt nationellt trauma, menar historikern Mikael Nilsson som undersöker pilotdöden i Sverige.

Kontakta Mikael Nilsson på mikael.nilsson@historia.su.se om du själv har erfarenheter av den svenska pilotdöden.

Dessutom besöker vi den aktuella utställningen på Åland som berättar historien om ögruppens mest legendariske redare – Gustaf Erikson. Under flera decennier i början av 1900-talet hade han en av världens största segelflottor som fraktade vete ifrån Australien till Europa, och hans skepp vann regelbundet kappseglingar på traden.

– Han seglade med slimmad besättning för att hålla kostnaderna nere, vilket gjorde resorna riskfyllda om någon ombord skadades, berättar Hanna Hagmark-Cooper på Ålands sjöfartsmuseum.

Programledare är Tobias Svanelid.

 Generellt sett finns det väldigt många statyer av män med makt i Sverige. Det är namngivna män, klädda i uniform, till häst och med vapen, eller på piedestaler i sina ämbetskläder står de där i kraft av sin makt, sina gärningar och sitt intellekt. Påfallande ofta är däremot statyerna av kvinnor anonyma, passiva och nakna, mest som något vackert att titta på. Det säger genusvetaren och kulturgeografen Birgitta Andersson, som i dag på den internationella kvinnodagen vandrar genom Lund och konstaterar att det finns en väldig obalans när det gäller jämställdhet i det offentliga rummet.

I hundratals år var det Sveriges bönder som hade ansvar att bygga och underhålla landets vägar. Det var ingen strålande idé, visade det sig, och fick svåra konsekvenser för äldre tiders resenärer. Vetenskapsradion Historia undersöker hur systemet med de dåliga vägarna egentligen fungerade.

- Det finns mängder av resedagböcker som vittnar om hur obekvämt det var att resa i Sverige, och ända långt in på 1900-talet finns berättelser om hur bilar rasat av dåligt underhållna vägbanor, berättar Erik Lindberg som kartlägger de svenska vägaras historia.

Polisminister Jonas Lie och andra norska SS-medlemmar i maj 1941. Foto: SVT Bild Dessutom uppmärksammas boken "Himmlers Norge" som reder ut varför SS var så fixerade vid vårt västra grannland. Författaren Terje Emberland menar att Himmlers mål var att förvandla Norge till en nazistisk ordensstat.

- Ett viktigt steg i processen var att skicka norska frivilliga till östfronten, där de skulle strida och härdas för att sedan återvända till ledande befattningar i statsförvaltningen.

Men Himmlers kärlek till Norge var till största delen obesvarad, visar forskarna bakom boken.

Programledare är Tobias Svanelid.

I slutet på 1600-talet upptäcktes Falklandsvargen av brittiska upptäcktsresande som gått i land på Falklandsöarna. Det visade sig att det här hunddjuret var det enda landlevande däggdjuret som fanns på ögruppen. Det har varit en gåta hur och när Falklandsvargen hamnade på ögruppen 45 mil från det Sydamerikanska fastlandet.

På stenåldern gick människor torrskodda på stora landområden som idag är havsbotten utanför Skåne och Blekinge. De här stenålderslandskapen är sedan länge översvämmade och på 20 meters djup hittar marinarkeologer idag lämningar efter våra förfäder. Undersökningen av dessa försvunna landskap kan nu få ytterligare resurser eftersom flera energibolag nu planerar stora vinkraftsparker till havs.

Lejonen på Lejonbacken och utsmyckningarna i den kungliga representationsvåningen är produkter av fransk hantverksskicklighet. När Stockholms slott skulle smyckas för 300 år sedan lockades Europas främsta konstnärer till Sverige med rekordgenerösa kontrakt.

- Fransmännen hade med sig hela verkstäder och dessutom sina familjer, men lade på så sätt också grunden för ett svenskt konstnärskap under 1700-talet, berättar Linda Hinners som undersökt hur livet tedde sig för de fransmän som arbetade på Stockholms slott tiden runt år 1700.

Nu renoveras slottet av bland annat danska stenhuggare. Foto: Livrustkammaren - Utmaningarna var många, fortsätter hon. Bland annat brann ju slottet 1697, precis efter att fransmännen färdigställt en stor del av arbetet. Det var bara att börja om från början igen, berättar Linda Hinners.

Dessutom uppmärksammas den pågående fasadrenoveringen på slottet, som beräknas pågå i drygt 20 år! Tobias Svanelid kryper in under byggställningarna tillsammans med Lotta Günther och Malin Myrin på Statens fastighetsverk som nu inlett andra etappen av detta gigantiska renoveringsarbete.

- Det handlar om att byta ut en stor del av slottets fasadsten, och att lägga på ny puts – ett arbete som också idag kräver att vi tar in utländsk kompetens från bland annat Danmark, berättar Lotta Günther.