Tahrirtorget i Kairo. Islamist demonstrerar mot militärregeringen den 27 april 2012. Arabiska våren började i Tunisien i januari 2011 och spred sig snabbt till övriga arabländer. Revolutionerna tycktes sekulära och icke-ideologiska: demonstranterna krävde inte mer av sharia utan frihet och rättvisa. Men efterhand har islamister trätt fram och vunnit makten i demokratiska val i Tunisien och Egypten.  I juni håller Libyen de första demokratisk valen efter Khadaffi och många befarar - trots att religiösa partier är förbjudna - att Muslimska brödraskapet också i detta val ska få stora framgångar. Varför sker detta? Kommer islamisterna att vara produktiva eller destruktiva politiska krafter?  Islamismen efter arabiska våren Islamismen efter arabiska våren (8:14)
Rackard Lagerwall och Hamdi Hassan
Fredag 04 maj 2012 kl 13:47 (Människor och tro)

I veckans Människor och tro fångar vi upp stämningarna i Egypten efter den blodiga massakern på kristna kopter sent i söndags. Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent är med direkt från Kairo - vilket stöd från den muslimska befolkningen får de kristna kopterna?

I Syrien fortsätter protesterna och bevisen om grymheter mot oppositionella hopar sig. Familjen al-Assad har styrt landet med järnhand i 40 år. Vi reder ut hur familjen kunnat behålla makten så länge och varför så många kristna vill att regimen ska sitta kvar, tillsammans med författaren Ingmar Karlsson och chefen för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, Leif Stenberg.

Nya protester har brutit ut på Tahrirtorget i Kairo i vad som kallas Egyptens andra revolution. Protestanterna tycker att reformerna går för långsamt och att politiker och poliser som begått brott ska ställas inför domstol. Samtidigt formerar sig de politiska krafterna för parlamentsvalet i höst.

Människor och tro i P1 den 13 maj 2011

Förra helgen dog 13 personer i sammandrabbningar mellan kopter (kristna) och muslimer i en fattig stadsdel i Kairo. Detta är inte första gången våldsamheter äger rum med dödlig utgång. Tyvärr inte heller den sista, kommenterar den landsflyktige egyptiske människorrättskämpen Majed El Shafie, som 18 år gammal konverterade till kristendomen. Han fängslades, torterades och dömdes till döden, men lyckades fly och verkar nu från Kanada.   

Trots samexistens sedan 600-talet, varför är det sådana spänningar mellan kristna och muslimer? En orsak är att islamister efter revolutionen har fått friare spelrum. Tidigare höll regimen dem under strikt bevakning. Hur skiljer sig de mänskliga rättigheterna för grupperna?

Reporter: Sören Wibeck

Lyssna eller ladda ner Människor och tro från den 6 maj 2011 (MP3) Lyssna eller ladda ner Människor och tro från den 6 maj 2011 (44 min)
Fredag 06 maj 2011 kl 14:00 (0 MB)


Högerklicka på ljudlänken och välj spara för att ladda ner

Vad händer med al-Qaida efter Usama bin Ladins död och vilka religiösa teorier låg bakom hans agerande? Organisationen har länge varit ett sjunkande skepp och nu är kaptenen död, säger den norske terrorexperten Thomas Hegghammer. De aktiva är möjligen runt 1000 i världen, men antalet sympatisörer är långt fler, säger han.

Regimen i Syrien utmålar sig som en garant för att landet inte ska sönderfalla i sekteristiskt våld. Men hur förhåller sig de olika etniska och religiösa minoriteterna till regimen? Utvecklingen i Syrien kommenteras av chefen för Centrum för Mellanösternstudier i Lund, Leif Stenberg.

Utvecklingen i Syrien Utvecklingen i Syrien (6:40)
Leif Stenberg kommenterar senaste utvecklingen och de olika gruppernas förhållande till varandra.
Fredag 29 april 2011 kl 15:18 (Människor och tro)

Syrienkännaren Ingmar Karlsson berättar om alawiternas religion och deras ledande roll i Syrien.

Hör Ingmar Karlsson Hör Ingmar Karlsson (8:41)
Ambassadör IngmarKarlsson om alawiterna i Syrien
Fredag 15 april 2011 kl 15:02 (Människor och tro)

Den folkliga revolten och sammandrabbningarna mellan olika grupper i Egypten väcker frågor om framtiden i ett av arabvärldens största och viktigaste länder. En av många aktörer som kan komma spela en avgörande roll är det Muslimska brödrarskapet.

Människor och tro berättar om rörelsen som ses som alla islamistiska partiers urmoder och ställer frågor kring hur deras företrädare ser på demokrati och vad deras sociala arbete betyder för den folkliga förankringen i Egypten. Hur mycket pragmatism kan man förvänta sig från brödraskapet och vilka faktorer kan påverka rörelsen i en mer radikal riktning? Hur ser unga sekularister på den islamistiska rörelsens roll i revolten och hur kommer de påverka den demokrati som många hoppas växa fram i Egypten?

Vilka lärdomar kan frihetsrörelsen dra från revolutionen i Iran 1979? Där byttes ett förtryck ut mot ett annat när revolten kapades av ett religiöst ledarskap vilket snabbt drabbade de iranska kvinnorna. Går det att jämföra Iran då med Egypten idag och vad kan skillnaden mellan sunni och shiaislam betyda för en revolt i ett muslimskt land?

Gäster är egyptenkännaren Jan Henningsson, tidigare chef för Svenska Institutet i Alexandria samt författaren Azar Mahloujian, som själv var med i revolutionens Iran 1979.

Reportrar: Sören Wibeck och Karine Mannerfeldt, frilansjournalist.

I Bahrian har den shiitiska majoriteten protesterat mot den sunnitiska kungafamiljen som stötts av saudiska trupper. Hur hör den här konflikten ihop med motsättningar mellan shia och sunni i omgivande länder och kan utvecklingen i Bahrian spä på och förvärra sekterismen i regionen?Religionshistorikern David Thurfjell berättar om Bahrains symboliska betydelse och dragkampen mellan Saudiarabien och Iran.

Indier och pakistanier är den största gruppen av de 4,7 miljoner invandrarna som arbetar i Saudi Arabien. Bara 2,5 milijoner saudiaraber av 13 miljoner går till sitt arbete varje dag. Nu samlar sig även oppositionen i Saudi Arabien och har utnämnt fredag den 11 mars till en Vredes dag. Regimen manar till dialog och de får stöd av religiösa ledare som menar att revolten bryter mot islamiska lagar. En grupp som redan gått ut på gatorna är de saudier som tillhör den shiamuslimska minoriteten och frågan är vilken roll de kan komma att få i de förväntade demonstrationerna. Sänds även i morgon kl. 17.00. Lägg till i spelkö Spara som favoritprogram Dela Facebook Twitter Digg Delicio.us Direktlänk till ljudet Bädda in sändningen Sändningsarkiv Poddarkiv Öppna i spelaren

Indier och pakistanier är den största gruppen av de 4,7 miljoner invandrarna som arbetar i Saudi Arabien. Bara 2,5 milijoner saudiaraber av 13 miljoner går till sitt arbete varje dag.

Nu samlar sig även oppositionen i Saudi Arabien och har utnämnt fredag den 11 mars till en Vredes dag. Regimen manar till dialog och de får stöd av religiösa ledare som menar att revolten bryter mot islamiska lagar. En grupp som redan gått ut på gatorna är de saudier som tillhör den shiamuslimska minoriteten och frågan är vilken roll de kan komma att få i de förväntade demonstrationerna? Demonstrationer i Saudi Arabien Demonstrationer i Saudi Arabien (9:41)
Kraven på reformer och demokrati sprider sig nu i området runt persiska viken. Vi har hittills sett protester och demonstrationer i Barein, Jemen och Oman och när nu shiamuslimer i östra Saudiarabien öppet protesterar ökar spänningarna även där. Analys av utvecklingen med speciellt fokus på de shiitiska saudierna av Tina Tunander journalist vid SVT som skrivit om landet i "Resa i Sharialand" samt Leif Stenberg islamolog vid Lunds universitet o föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier (CMÖ). Programledare Tithi Hahn. Från Människor och tro i P1 den 11 mars 2011.
Fredag 11 mars 2011 kl 15:54 (Människor och tro)

Människor och tro följer händelseutvecklingen i Libyen. Sören Wibeck analyserar islamisternas möjligheter i Libyen och berättar om hur Muammar Khadaffi använt sin egen islamiska ideologi för att styra landet. Utvecklingen i Libyen Utvecklingen i Libyen (6:17)
Människor och tro följer utvecklingen i Libyen. Sören Wibeck berättar om Muammar Khadaffis islamiska ideologi som han har styrt landet med i Människor och tro i P1, 25 februari 2011.
Fredag 25 februari 2011 kl 15:50 (Människor och tro)

En vecka efter att Egyptens president Hosni Mubarak avgått sprider sig revolterna i Mellanöstern. Samtidigt kommer det rapporter om regimernas brutala aktioner mot demonstranter i Bahrain, Libyen och Iran.

Hör Människor och tros reporter Sören Wibeck och Sveriges Radios medarbetare Negar Josephi om händelseutvecklingen i regionen. Fortsatt oro i Mellanöstern Fortsatt oro i Mellanöstern (10:09)
En vecka efter att Egyptens president Hosni Mubarak avgått sprider sig revolterna i Mellanöstern. Samtidigt kommer det rapporter om regimernas brutala aktioner mot demonstranter i Bahrain, Libyen och Iran. Programledaren Åsa F Vestergren samtalar med Människor och tros reporter Sören Wibeck och Sveriges Radios medarbetare Negar Josephi om händelseutvecklingen i regionen i Människor och tro i P1, 18 februari 2011.
Fredag 18 februari 2011 kl 16:40 (Människor och tro)

Varför har Nordafrika och Mellanöstern sett ut som det har gjort? Samtliga länder är unga nationer med ett kolonialt förflutet. I de flesta fall blev de självständiga under den senare delen av 1900-talet. Varför utvecklades de till autokratier med kungar eller presidenter som diktatorer?

Egyptens president Gamal Abdel Nasser ville samla regionen genom arabnationalism, vilket tilltalade bland andra Muammar Khadaffi. Andra tilltalades av panislamism, där religionen ansågs vara det sammanbindande kittet. Men dessa strömningar fick ingen allmän uppslutning och är idag historia. Varifrån hämtar arabländerna nu inspiration för nationsbyggandet? Från de forna kolonialmakterna? Från USA? Eller från islam? Arabnationalism och pan-islamism Arabnationalism och pan-islamism (7:07)
Varifrån hämtar arabländerna nu inspiration för nationsbyggandet? Från de forna kolonialmakterna? Från USA? Eller från islam? Hör programledaren Tithi Hahn i samtal med Sören Wibeck i Människor och tro i P1, fredagen den 4 mars 2011.
Fredag 04 mars 2011 kl 15:48 (Människor och tro)