Savages
THRILLER
Oliver Stones filmkarriär har sannerligen gått i stå. Rent krasst så har han inte gjort något riktigt vettigt på den här sidan av millennieskiftet. Jag vet inte om det är en medveten strategi att återvända till ett nittiotalistiskt berättarsätt för att på så vis hitta tillbaka till storform men hans nya film Savages doftar definitivt nittiotal lång väg. Tyvärr inte på något positivt sätt.
Rent hantverksmässigt gör Oliver Stone sällan eller aldrig bort sig. Det gör han inte den här gången heller. Det är bara det att det känns som att han inte längre har något att berätta. Savages är ingen uppryckning på den fronten.
Savages är berättelsen om två kaliforniska killar och deras gemensamma flickvän. De har byggt upp ett behagligt liv tack vare en lukrativ och blomstrande marijuana-odling. Allt flyter på tills att en del av den skrupelfria mexikanska drogmaffian vill komma åt en del av deras framgångrika företag. De ger killarna ett, som det brukar heta, "erbjudande som de inte kan tacka nej till". När de ändå försöker att göra det är det starten på en synnerligen våldsam och blodig händelseutveckling.
Det går inte att förneka att det finns ett visst underhållningsvärde i Savages. Oliver Stone är trots allt en duktig berättare rent hantverksmässigt, men det vilar något extremt andefattigt över den nittiotalistiska skrud som Oliver Stone har valt att klä sin berättelse i. Den känns helt enkelt gammal och inte på det där där tidlösa, klassiska gamla viset utan på det trötta och daterade.
Dessutom är det hela indränkt i en drogliberalism som ger en odiskutabel besk eftersmak. Oliver Stones sensaste lyckade film är alltjämt Any Given Sunday från 1999.
