Så gjordes upptäckten av skeppet Mars
– Om man fick välja ett vrak att hitta i sitt liv så är det Mars, säger Rickard Lundgren, en av dykarna som upptäckte skeppet Mars.
Rickard Lundgren och dykarkamraten Fredrik Skogh hade dykt tillsammans i många år när de gjorde den unika upptäckten. P4 Kalmar träffar dykargruppen på en öländsk kaj, med utsikt över Östersjön. Där beskriver dykarna Mars som ett outforskat område, ett hål i kunskapen om fartyg på den tiden.
– Precis när vi hittade det här så hade Rickard och jag klivit av vårat pass och låg och vilade båda två, berättar Fredrik Skogh.
– Det var Kristoffer Modig som var sonar-operatör vid det här tillfället som kom ner och knackade på dörren och sa att "ni måste nog komma upp, vi har hittat något som kan vara intressant här".
Han behövde knappt säga mer än så. Både Rickard Lundgren och Fredrik Skogh kastade sig upp för att se vad de hittat.
– Vi visste att vi var i ett väldigt intressant område.
Tände ett hopp
Ombord på dykarnas båt haglade glädjetjuten. Alla i gruppen visste att det som fångats upp av utrustningen var något spännande, men de var inte säkra på vad det var:
– Vårt hopp pendlade upp och ner hela tiden. Vi har gått på nitar så många gånger innan, så vi planerade för det värsta och hoppades på det bästa.
Att skanna botten är ungefär som att klippa gräsmattan på en fotbollsplan. 300 meter söks av från norr till söder och tvärs om, fram och tillbaka. Dykarteamet fortsatte att söka av mer av bottnen, trots upptäckten, även denna dag. En av anledningarna är att ytan runt ett vrak kan vara minst lika intressant som själva vraket.
– Det kan berätta mycket om hur slaget gick till och vad som faktiskt hände, berättar Rickard Lundgren.
– Det kan vara vrakrester, master, delar av riggar, kanske kanoner utanför och definitivt kanonkulor.
Möttes av kanonluckor
Det dröjde ett tag innan gruppen kunde återvända till sin fyndplats för att dyka. En del av utrustningen hade gått sönder.
– När vi väl fick chansen att dyka på det så uppenbarade sig ett fantastiskt fynd, säger Fredrik Skogh.
– Det första vi ser som börjar träda fram ur skuggorna är en enorm fartygssida, berättar Rickard Lundgren.
En grovt timrad fartygssida med kanonluckor möter dykarna på den mörka bottnen. Sakta börjar de förstå att de hittat något alldeles extra.
– Då slog hjärtat volt och vi börjar ropa "kanonluckor" till varandra under vattnet.
Kanonerna i bra skick
Tio minuter senare hade de båda dykarna även hittat de första kanonerna.
– Sedan kom de på rad. Vi såg säkert 30 till 40 kanoner på det dyket och i varierande dimension, från små kanoner till väldigt stora. Mars hade två 48-pundskanoner vilket gjorde henne helt unik.
De största kanonerna ombord var över fem meter långa. Rickard Lundgren berättar att alla kanonerna troligtvis har sina egna namn och inskriptioner. De bronskanoner som dykarna såg är i mycket bra skick.
– Ta mig tusan om man inte skulle kunna ta upp en sådan, borsta av den lite och fyra av den, säger Rickard Lundgren och skrattar.
"Allt är extra large"
Mars bedöms som världens största fartyg på sin tid. Skeppet ska totalt ha varit runt 60 meter långt. Synen som möte dykarna i djupet var också enorm:
– Allt är extra large, säger Fredrik Skogh.
Det är ju väldigt mörkt där nere, hur kan ni få ett grepp om storleken?
– Vi kan mäta med vår sonar-utrustning, berättar Rickard Lundgren.
– Redan innan vi dök visste vi att skrovsidan var 42 meter lång. Sedan kan man mäta med ögonmått och simmått, man mäter fensparkar och så vidare.
Flera möjliga skepp
Dykarna var länge osäkra på vilket vrak de hade hittat. När de såg skeppssidan med kanonluckor fanns det flera kandidater: Långe Bark som sjönk dagen innan, sänkt av Mars, eller Svärdet som sjönk hundra år senare, samma dag som regalskeppet Kronan.
– När vi tog bort ytsedimentet på en kanon så trädde Gustav Vasas vapensköld fram och det var fantastiskt att få se det, 447 år efter att hon sjönk.
Snart uppenbarade sig flera pusselbitar som tillsammans tydde på att det just var Mars som dykarna hade hittat: En bakladdad järnkanon, Gustav Vasa-emblemet, positionen och storleken.
I skrivande stund, september 2011, finns fortfarande ett frågetecken. Skeppets identitet måste bekräftas. Dykargruppen som gjorde upptäckten är inte rädda för att bli överbevisade:
– Skulle det inte vara Mars, inte Långe Bark och inte Svärdet - vad är det då? Då har vi ett nytt enigma och det är ju också väldigt intressant.