Utbredd barnfattigdom i Värmland

Ensamstående mamman EvaLena Blom och hennes tonårige son lever sedan fem år tillbaka på försörjningsstöd och vet hur det är att kämpa med att få pengarna att räcka till.

– Om man till exempel sliter ut ett par skor kan man inte köpa sig ett par nya, det går inte. Då får man be om hjälp ifrån annat håll. Och när man ska gå och handla så står man där och funderar på om man ska kunna köpa den frukt eller de grönsaker man vill ha. För färska grönsaker är ju ganska dyrt, säger EvaLena Blom, ensamstående mamma i Deje.

Det finns olika sätt att mäta fattigdom. Att cirka 24 procent av barnen i Värmland lever i risk för fattigdom, innebär att familjerna tjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige, och det är EU:s sätt att mäta relativ fattigdom.

Barnfattigdomen är olika utbredd i länet. På Hammarö lever 9 procent av barnen i fattigdomsrisk medan mer än 30 procent gör det i Årjäng, Eda och Storfors, enligt statistik från SCB.

Störst risk att hamna i fattigdom är det för barn till ensamstående föräldrar eller där båda föräldrarna är födda utomlands.

Kommun och landsting behöver ta mer ansvar för att motverka barnfattigdomens följder menar Monica Ekström, distriktsordförande för Rädda barnen i Värmland.

– Man behöver en medveten politisk strategi för att både minska antalet barn som lever i fattiga familjer men också för att minimera konsekvenserna av att leva i en fattig familj. Man kan ta beslut om att inte ha några avgifter i skolan, att ha barnperspektiv på försörjningsstödet och inte ha några avgifter inom hälso- och sjukvården för barn och unga, säger Monica Ekström.

Fotnot:
Av SCB:s statistik framgår inte om någon part i ett hushåll arbetar i ett annat land. I Årjäng och Eda finns det många som arbetar i Norge och det skulle kunna påverka resultatet för just dessa kommuner.