Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s veckomagasin som ger er den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen.

Göran Rosenbergs krönika om orättvisan

Publicerat fredag 9 juni kl 14.15
Göran Rosenbergs krönika om orättvisan
(5:16 min)
Göran Rosenberg. Foto: Mattias Ahlm/SR
Göran Rosenberg. Foto: Mattias Ahlm/SR Foto: Göran Rosenberg. Foto: Mattias Ahlm/SR

Här kan du läsa Göran Rosenbergs krönika.

I Bibeln är rättvisa en stor sak. Eller för att tala vår tids språk, en rättvis fördelning av rikedomar och resurser. Radikalare än i Tredje Mosebokens tjugofemte kapitel kan det knappast bli. Vart femtionde år ska egendomar omfördelas, skulder avskrivas och slavar friges, och ”om din broder kommer på obestånd och inte längre kan försörja sig, skall du ta dig an honom som man gör med en invandrare eller en tillfälligt bosatt och låta honom bo hos dig”.

Någon skulle säga att Bibelns föreskrifter är orealistiska eller utopiska, och det är de nog, men jag tror man här bör se mera till tanken än till bokstaven.

Jag tror att tanken bakom det bibliska jubelåret är att makt och privilegier inte får befästas i all evighet och att egendomar och rikedomar inte får samlas i händerna på några få och att orättvisorna i samhället inte får tillåtas växa sig för stora och för bestående.

Vilket inte bara är en vacker tanke, utan också klok.

Ett samhälle där en orättvis fördelning av makt, rikedom och livschanser växer och befästs är ett samhälle som föder frustration, hat och konflikter.

Vad människor uppfattar som orättvist kan naturligtvis skilja sig från tid till annan och från samhälle till samhälle, och vi kan idag bli djupt upprörda över makt- och egendomsförhållanden som i en annan tid och i ett annat samhälle uppfattades som om inte direkt rättvisa så åtminstone förklarliga och rimliga.

Inte heller idag behöver skillnader i makt och rikedom alltid uppfattas som orättvisa. Inte så länge vi tror att skillnaden beror på att vissa människor har gjort sig mer förtjänta av makt och rikedom än andra; därför att de jobbar hårdare, tar större risker, är mer företagsamma, ja också mer begåvade och skickliga.

Som orättvist uppfattar vi det först när sambandet mellan förtjänst och förmögenhet bryts, när både rikedom och fattigdom börjar gå i arv, när den sociala rörligheten i samhället avstannar, när åt den som redan har alltmer blir givet och från den som inget har alltmer blir fråntaget, för att fritt citera ur en annan del av Bibeln.

Vilket är just det slags obalans eller orättvisa som återkommande brukar uppstå i ett samhälle, eftersom den återkommande frestelsen för de starka är att missbruka sin styrka för att befästa sin makt över de svaga, vilket är vad idén om det bibliska jubelåret vill få oss att från tid till annan försöka vrida rätt igen.

Exempelvis i en tid som vår, när de ekonomiska och sociala klyftorna i samhället växer dramatiskt, och kopplingen mellan pengar och makt förstärks och befästs, och sambandet mellan arbetsinsats och belöning försvagas, och ett svåröverstigligt gap vidgar sig mellan den globala ekonomins vinnare och förlorare, och skillnaderna inte längre framstår som rimliga och förklarliga.

För de orättvisor som det här föder har vi idag inget fungerande rättvisesystem. Det system som vi nyss hade, den nationella välfärdsstaten, med dess solidariskt finansierade institutioner för att utjämna startvillkor och livsmöjligheter mellan de som föds med en silversked i munnen och de som föds med två tomma händer, fungerar av många skäl allt sämre.

I varje fall kommer lönearbetet inte att kunna spela samma roll som tidigare. I en alltmer digitaliserad och robotiserad ekonomi kommer enorma värden och vinster i global skala att kunna produceras av allt färre människor, vilket betyder att globaliseringens vinster tenderar att komma en allt mindre andel av befolkningen direkt till del i form av löner, förmåner och förmögenheter.

Inte heller kommer de nationella skattesystem som bland mycket annat hade till uppgift att ta litegrann från de rika och ge till de fattiga att kunna göra det längre.

Inte i en värld där de rika fritt kan välja i vilken nation de vill bli beskattade.

De få konkreta förslag som finns för att lösa det växande orättviseproblemet i vår tid kan tyckas utopiska de också, precis som Bibelns jubelår – skatt på globala finanstransaktioner, skatt på robotar, medborgarlön, globala skattekonventioner, globala välfärdskontrakt – men problemet är verkligt, och de politiska och sociala konsekvenserna av att inte kunna eller vilja göra något åt det börjar bli märkbara.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".