Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

USA-experternas guide till primärvalen

Publicerat måndag 1 februari 2016 kl 17.00
Uppdaterat onsdag 10 februari 2016 kl 10.00
Ginna Lindberg och Sten Söström. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Ginna Lindberg och Sten Söström. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Sveriges Radios tidigare USA-korrar, Sten Sjöström och Ginna Lindberg, guidar till primärvals­säsongen som just startat, inför höstens presidentval i USA.

Grafik: Så röstar delstaterna Kalender: Vägen till valet

Vad är syftet med primärval?

Måndag 1 februari börjar primärvalssäsongen i USA, det vill säga den inledande valprocessen för att utse nästa president. Under de närmaste månaderna, fram till början av juni, hålls primärval eller nomineringsval i alla de femtio delstaterna, i huvudstadsdistriktet Washington DC samt i USAs fem självstyrande territorier (Puerto Rico, Samoa, Virgin Islands, Guam och Northern Mariana Islands).

Valen syftar till att de båda ledande partierna, Republikanerna och Demokraterna, ska vaska fram sina respektive presidentkandidater till höstens presidentval.

I valen väljer man så kallade delegater till partiernas konvent. Formellt utses de båda presidentkandidaterna på partikonventen i sommar. 

Primaries & caucuses - vad är skillnaden?

Valsystemen skiljer sig åt mellan de olika delstaterna och mellan partierna. Vissa delstater håller primärval (primaries), som fungerar som vanliga lokalval. Andra delstater håller nomineringsval (caucuses), som ofta sker i form av stormöten där man antingen röstar eller gemensamt diskuterar sig fram till en kandidat.

Karta: Se i vilka delstater partierna håller caucus respektive primary

Vilka röstar?

Reglerna ser olika ut i olika områden i USA. I vissa delstater får alla röstberättigade delta i primärvalen. I andra delstater krävs väljarregistrering i förväg.

Valåldern i USA är 18 år. Vissa delstater anser att det räcker att man fyllt 18 år på valdagen i höst (8 november) för att ha rätt att rösta i primärval eller nomineringsval under våren.

Valdeltagandet i primärval och nomineringsval är generellt lågt. År 2012 var valdeltagandet under primärvalssäsongen i genomsnitt 15,9 procent.

Valdeltagandet i själva presidentvalet år 2012 var 59 procent

Hur ser valkalendern ut?

De två första delstatsvalen brukar spela stor roll, men är inte alltid avgörande. Måndag 1 februari inleds valsäsongen när delstaten Iowa traditionsenligt håller det första nomineringsvalet. Därefter följer New Hampshire, som går till primärval 9 februari.

Ett viktigt valdatum är 1 mars, också kallad Super Tuesday, då 15 delstater röstar på samma dag.

Vinnaren för respektive parti kan bli klar redan i vår – eller dröja till i sommar om racet är jämnt. Formellt utses presidentkandidaterna på partikonventen i juli.

Delstat för delstat: Då håller de primärval

Vilka är de republikanska kandidaterna?

Ovanligt många republikaner aspirerar på att bli presidentkandidat i år. En anledning till den stora uppslutningen är att presidentvalet 2016 är helt öppet, det vill säga ingen sittande president eller vicepresident ställer upp.

Följande republikaner deltar i kampen:

Vilka är de demokratiska kandidaterna?

Följande demokrater deltar i kampen:

Grafik: Se hur det går för kandidaterna

Vilka kandidater har hoppat av sedan valsäsongen började?

  • Martin O’Malley (Dem), f d guvernör i Maryland (Efter Iowa)
  • Mike Huckabee (Rep), f d guvernör i Arkansas (Efter Iowa)
  • Rand Paul (Rep), senator från Kentucky (Efter Iowa)
  • Rick Santorum (Rep), f d senator från Pennsylvania (Efter Iowa)
  • Chris Christie, (Rep) guvernör i New Jersey (Efter New Hampshire)
  • Carly Fiorina, (Rep) tidigare företagsledare (Efter New Hampshire)
  • Jim Gilmore, (Rep) f d guvernör i Virginia (Efter New Hampshire)
  • Jeb Bush (Rep), f d guvernör i Florida (Efter South Carolina)
  • Ben Carson (Rep), pensionerad hjärnkirurg (Efter Super Tuesday)
  • Marco Rubio, (Rep) senator från Florida (Efter Florida)

Kan en tredje kandidat utmana de etablerade partierna?

De senaste 150 åren har de amerikanska presidenterna alltid varit antingen republikaner eller demokrater. Men att en tredje kandidat skulle dyka upp, med chans att vinna, är något som det ofta spekuleras om.

I år har det till exempel diskuterats om Donald Trump kan tänkas ställa upp som oberoende kandidat, om han inte vinner den republikanska nomineringen. Han löften om motsatsen har inte riktigt övertygat. En annan som kastat fram tanken är New Yorks förre borgmästare, Michael Bloomberg som har ett förflutet som både demokrat och republikan.

Bägge två är miljardärer vilket har sin betydelse; för att klara av en valkampanj på egen hand och med kort varsel krävs det stora egna resurser.

Den senaste gången som en "tredje kandidat" hade stor betydelse var i valet 2000, då oberoende kandidaten Ralph Nader ställde upp. Många anser att han i praktiken hjälpte George W Bush att vinna valet genom att främst samla stöd från personer som annars skulle ha röstat på demokraterna.

I valet 1992 ställde Ross Perot upp, liksom Trump händelsevis en miljardär. Han drog röster främst från den sittande presidenten, republikanen George Bush den äldre, vilket gjorde att demokraten Bill Clinton kunde vinna, trots att han bara fick 37 procent av rösterna.

När hålls valet till kongressen?

Samtidigt som det är presidentval 8 november äger det också rum en rad andra val i USA, bland annat till kongressen.

I representanthuset ska samtliga 435 ledamöter nybesättas, de väljs på två år. Dessutom sker det val till en tredjedel av senaten, de 100 ledamöterna där har en mandatperiod på sex år.

Det behöver inte alls vara samma politiska vindar som blåser i presidentvalet som till kongressen. Hur kongressvalet utfaller bestämmer till stor del vilket manöverutrymme den nya presidenten får. Som det nu är har republikanerna majoritet både i representanthuset och senaten vilket gjort det svårt för Obama att få igenom sin politik.

Dessutom äger det rum val till delstatskongresserna och av flera delstatsguvernörer. Slutligen är det också ett myller av lokala val som av borgmästare och sheriffer. USA har en decentraliserad politisk struktur och det betyder att de regionala och lokala valen har stor betydelse.

Vad händer på partikonventen?

På partikonventen ska partiernas presidentkandidater formellt utses. Där samlas alla de delegater som valts i primärvalen plus en rad framträdande partimedlemmar som också har rösträtt.

De senaste decennierna har konventen varit en ren formalitet. Det har varit helt klart vilken kandidat som har majoriteten av delegaterna bakom sig och han (hittills har det alltid varit en man) har därigenom blivit nominerad. Konventet har då blivit som en grandios valupptakt med inspirerande tal och stor underhållning. Dessutom brukar partiets vicepresidentkandidat presenteras.

Men det har hänt tidigare och kan förstås hända igen att ingen av kandidaterna har egen majoritet när konventet börjar.

I den första omröstningen måste delegaterna rösta på den person som de skickats till konventet för att stödja. Om ingen får tillräckligt många röster fortsättningen proceduren men nu får delegaterna rösta på vem de vill, även på någon som inte deltagit i primärvalen. Det fortsätter tills man har en segrare. Tidigare var det vanligt att det blev ett sådant här öppet konvent och då avgjordes inte sällan nomineringen i slutna rökfyllda rum där partibossarna gjorde upp.

Möjligen är sannolikheten större i år än tidigare att det blir något öppet konvent.

Republikanernas konvent äger rum i Cleveland, Ohio den 18-21 juli; Demokraternas i Philadelphia, Pennsylvania den 25-28 juli.

Kalender: Se fler viktiga datum inför valet

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.