Svensk filmproduktion får klart jämställdhetsmål
Säkrad jämställdhet, skärpta krav på kvalité och fokus på barn- och ungdomsfilm kommer att prägla svensk filmskapande under det kommande treårsperioden. Medan kritikerna menar att det egentligen inte är så mycket nytt i förslaget, tycker kulturministern att det är ett "modernare avtal, som ger mer resurser".
I veckan presenterade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth den nya filmpropositionen.
– Jag är också nöjd för att vi har fått mer parter i avtalet som bidrar till produktion av svensk film. Det är en del nyheter och det innebär bland annat att vi har ett klart jämställdhetsmål, att när det här tre årsperioden är över så ska det vara jämt fördelning mellan de manliga och kvinnliga- manusförfattare, producenter och regissörer.
Men till skillnad från jämställdheten är etniskt mångfald, som till exempel satsning på samisk filmproduktion, inte ett klart definierat mål.
– Nej men det är ett självklart ett mål - det är så med alla våra verksamheter. För att kunna få del av medborgarnas pengar så måste det finnas ett barnperspektiv, ett jämställdhetsperspektiv och en mångfaldsperspektiv.
Ja, propositionen för en ny filmpolitik som kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, nu presenterat ger ökade resurser och betoning på ny teknik - i synnerhet på nya visningsmöjligheter och på tillgänglighet i synnerhet på svensk textning.
– För att få ekonomiskt stöd, måste en film som nu produceras här också kunna vara textad. För att det är ett par miljoner människor här i Sverige som har svårt att ta del av svensk film för att an inte riktigt ser eller inte hör och svensk film är till för alla, säger Lena Adelsohn Liljeroth.
I slutet av september undertecknades det senaste filmavtalet - en branschöverenskommelse som ger ekonomiska ramar för svensk filmproduktion. Den återspeglas nu i det förslag som regeringen presenterade på tisdagen och båda är otillfredsställande menar Teaterförbundet och Sveriges Filmregissörer. De vill se omfattande förnyelse av filmpolitiken - bland annat en modernare finansierings- och organisationsmodell, där man bland andra inkluderar internetleverantörerna.
Och även Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet, som är huvudsakligen positiv till propositionen för att den enligt henne enbart ger möjligheter, uttrycker kritik just på den punkten.
– Svensk film behöver finansieringsmodell som jag tror att den konstruktion vi i dag har, med ett filmavtal som också är inarbetad i filmpropositionen med de avtalsparter som finns, behöver i grunden reformeras. Den speglar inte .. de som nu bestämmer hur film ska betala tillbaka till systemet representerar inte hur konsumenter ser och betalar för film.
Anna Serner vd för Svenska Filminstitutet, menar också att budgetramarna som regeringen nu ger är för begränsade för att Sverige ska kunna förverkliga sin vision och bli en ledande filmnation i Europa. Hon uttrycker även farhågor kring jämställdhetskraven.
– Eftersom vi vet att marknaden hitintills, när de har gjort film, som vi inte varit inne i , inte har någon kvinnlig regissör. Det är noll procent jämställdhet är jag rädd för att det kommer att motverka det krav vi har på oss. Att fördela jämt mellan könen.
Och på tal om kvalitékraven är det fortfarande en bred satsning på alla genrer som svensk filmproduktion bör eftersträva säger Svenska Filminstitutets Anna Serner, som ser det som en sorts medborgarnas rätt.
– Alltså för mig är det självklart. Vi har pengar som till stora delen är skattepengar och jag tycker att alla svenskar skulle vilja se en svensk film per år. Var och en ska åtminstone hitta en film som deras skattepengar kan sägas har varit med och finansierat. Det, tycker jag är ett rimligt krav, säger Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet.
