Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
(9:28 min)
Propagandan tar ständigt ny form
Publicerat torsdag 15 juni kl 09.30
Åsa Thunström, pedagog på Forum för levande historia (t v), och Karin Kvist Geverts, forskningsamordnare, framför installationen av en "filterbubbla".
1 av 2
Åsa Thunström, pedagog på Forum för levande historia (t v) och Karin Kvist Geverts, forskningsamordnare, framför installationen av en "filterbubbla". Foto: Mattias Berg/Sveriges Radio
Karin Kvist Geverts, forskningsamordnare på Forum för levande historia (t v) och Åsa Tunström, pedagog. Foto: Mattias Berg/Sveriges Radio
2 av 2
Karin Kvist Geverts, forskningsamordnare på Forum för levande historia (t v) och Åsa Tunström, pedagog. Foto: Mattias Berg/Sveriges Radio

Vad är propaganda? Hur fungerade den i nazi-Tyskland och Sovjetunionen – och hur blir vi påverkade i dag? Kring de frågorna kretsar en ny utställning på Forum för levande historia.

– "Upprepning" känner jag igen. Och "förenkling" tror jag att jag känner igen. "Vi och dom" känner jag också igen... men inte "demonisering", säger Atasay.

Han är en av skolungdomarna på förhandstitt, stående framför utställningens vägg med ord som på olika sätt kan associeras med påverkan och propaganda.

– Men rädsla känner jag igen ganska mycket, säger han. 

På vilket sätt?

– Folk kan vara rädda för olika saker, exempelvis för att uttrycka sig.

Är du rädd?

– Nej, jag är inte rädd för att uttrycka mig, avslutar Atasay.

Och vad heter du?

– Jael Halpern. Jag har tänkt mycket på det här med "drömbilder". Att man på Instagram och andra sociala medier kan se hur ett "drömliv" ska vara – och det stämmer ju inte egentligen. Ingen har ju ett drömliv.

Kan du tänka så, på riktigt, eller intalar du dig mest?

– Alltså... både och. Ibland tänker man: "åh, vilket drömliv hon har!". Men ibland fattar man ju att jag kanske också har saker som någon annan tycker är ett drömliv.

Skulle du säga att det är propaganda?

– Nej, det är jag inte säker på. Jag vet inte riktigt. Halvt om halvt, kanske.

Karin Kvist Geverts arbetar som forskningssamordnare på Forum för levande historia.

– Det innebär att det är min uppgift att se till att allt som vi gör vilar på vetenskaplig grund, säger hon.

– I samband med en sådan här utställning, där man pratar om vikten av kunskap och fakta och korrekt information, blir det förstås ännu viktigare, fortsätter hon.

Propaganda, vad är det?

– Det är en av de saker som vi utforskar i den här utställningen. Vi har ett historiskt perspektiv på propaganda och tittar på hur den såg ut i nazi-Tyskland och Sovjetunionen under framför allt 1930- och 1940-talet. Men så handlar utställningen också om att man blir utsatt för påverkan även i dagens samhälle, säger Karin Kvist Geverts och fortsätter:

– Vi är intresserade av när det svänger över, när det går till en gräns, när det får konsekvenser, blir problematiskt: när man börjar tänka på "vi och dom" och sådana saker. Det fokuserar vi på i den här utställningen.

Är propaganda någonting som stater ägnar sig åt, primärt? Finns det någon sådan distinktion också?

– Det är klart att de exempel vi visar här handlar om vad stater ägnar sig åt. Men det som man kanske blir mer utsatt för i dagens samhälle är inte nödvändigtvis staters propaganda, utan enskilda aktörer, olika typer av medier eller andra kanaler som man vill påverka via.

Om man då tar det historiska perspektivet, finns det något nytt ni har "kommit på" vad gäller propagandan i nazi-Tyskland och Sovjetunionen?

– Man kanske egentligen inte kan säga att vi har tagit fram någonting nytt. Men vi försöker ändå att inte ge en så svart eller vit bild, utan visa att det här handlar om mekanismer, om hur man använder propaganda som en kanal. Det var hela tiden ett medel för nazisterna, till exempel: målet var någonting annat, det goda samhället. 

Finns det en risk att det kan bli lite för uppenbart, eller avlägset, när man tar just de historiska exemplen – som är så kända – och försöker jämföra dem med dagens situation?

– Ja, där ska man vara noga med att säga att vi egentligen inte försöker att jämföra. Och det är klart att det är en väldig skillnad: det här är två diktaturer. Men sättet man gör det på, genom att använda retorik eller annat, där finns många likheter som man kanske kan få upp ögonen för genom att använda de historiska exemplen.

Åsa Thunström är pedagog på Forum för levande historia. Hon visar runt i utställningen. 

Kommer ni att kunna ändra någons uppfattning med den här utställningen?

– Det här med att ändra attityder och inställningar, det är den stora knäckfrågan: hur gör man det? Det är ju också vad den här utställningen handlar om... men man får se den som en pusselbit, bland många.

Hör hela reportaget i ljudlänken ovan

Utställningen "Propaganda – risk för påverkan" pågår under 2017 på Forum för levande historia i Stockholm. Därefter kommer den att turnera i Sverige, med början på Värmlands museum i Karlstad.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".