Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya Bondfilmen ser ut som förr – Gunnar Bolin recenserar "Spectre"

Publicerat fredag 30 oktober 2015 kl 06.04
"Vi som hoppats på lite mer innehåll är också lite mer besvikna"
(2:00 min)
Daniel Craig (James Bond) på ett event för nya "Spectre". Foto: AP Photo/Michael Sohn
Daniel Craig (James Bond) på ett event för nya "Spectre". Foto: AP Photo/Michael Sohn

Så är det då än en gång dags för en premiär för en James Bondfilm, den 24:e i ordningen, den heter Spectre och regissör är precis som för den förra filmen Skyfall, Sam Mendes, och mannen som spelar Bond - James Bond är för fjärde gången Daniel Craig.

Om förra filmen, Skyfall, markerade någon sorts försök att göra en lite svartare, mer obehaglig Bond, så är Spectre en återgång till en mer lekfull, småironisk och som sig bör, fullständigt ologisk Bondfilm.

Jag ser framför mig hur man i Franchiseföretaget Bondfilmer, där Ian Flemings arvtagare sitter runt ett gigantiskt sammanträdesbord och surt snurrar sina pennor mellan fingrarna, säger: Nej tack, Mr Mendes. Ingen djupare dykning ned i något slags allvar, ge publiken vad de förväntar sig: underhållning, och den ska se dyr ut.

Och det får vi, prologen, minihistorien i starten som denna gång utspelar sig i Mexico City är en orgie i rytmiskt filmberättande där svenskholländske Hoyte van Hoytemas foto ihop med Mendes regi levererar uppblåst action där vare sig antalet statister eller kostnader för kläder och rekvisita har sparats på, är det dataanimering med i spelet så lurade man i alla fall mig.

Samtidigt ger sig Mendes ut på lite tunnare is när han väljer att gå tillbaka till något mer av de ironiska blinkningarnas Bond, för där har vi ju varit så många gånger för. Kvar blir liksom bara utanverket. Så här kan vi göra den här gången.. det ser väl häftigt ut?

Jo det gör det, och Christoph Walz han gör sin patenterade skurk på det där sleezy sättet som bara han kan, men fick han nån regi? Franska Lea Seydoux visar att feminismen gått framåt, genom att hon får tom beställa en egen variant av vodka martini som t.o.m. får Bond att säga - Jag tar en likadan.

Köper ni osammanhängande historier, tickande displayer som visar när husen ska sprängas och en hjälte som överlever allt? Ja, då har ni två och en halv timmes anständig under hållning framför er. Vi som hade hoppats på lite mer innehåll är också lite mer besvikna.

Gunnar Bolin
gunnar.bolin@sverigesradio.se

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".