Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Backa teater i Göteborg skriver sin historia i "The Misfits"

Publicerat måndag 11 april 2016 kl 07.30
Maria Edström: "Må dom aldrig anpassas!"
(2:55 min)
"The Misfits" affischbild
"The Misfits" affischbild Foto: Ingmar Jernberg

Efter ”Idioten” på Dramaten är regissören Mattias Andersson tillbaka på hemmascenen Backa teater på Hisingen i Göteborg med ”The Misfits” som hade premiär i helgen. Föreställningen undersöker begreppet ”missanpassad” med Andersson egna texter plus klassiska som tex Dostojevskij och allt legeras med ensemblen och platsen och här också med Backa teaters egen historia. Maria Edström har sett ”The Misfits”.

Podd. Mia Gerdin rapporterar inifrån Mattias Anderssons "The Misfits"

Back on Backa tänker jag när Mattias Anderssons nya pjäs ”The Misfits” möter oss i stora versaler och det stora, enkla och så, ja användbara scenrummet öppnar sig, här i Anna Heymowskas scenografi med sina korrugerade plåtväggar. Och så börjar skådespelarna Maria Hedborg och Ulf Dohlsten helt stillsamt berätta, lite som ett föredrag med ljusbilder, om när det begav sig och hur man i det tidiga 1980-talet ville nå en ny publik, en ung, utsatt och kanske lite missanpassad. Och hur central klassanalysen var och hur stark ambitionen var att skapa föreställningar som kunde påverka samhället. På bilderna tonar en helt liksom ostajlad, lite narig och grå, men märklig levande tid fram.

Där är avstampen och sen åker vi – en hel ensemble full av utsagor om Hisings Backa, om Backateatern och vem man är och varför man ens är med i den här föreställningen. Rätt i plytet på oss hamnar Ibrahim Faals cv över sina film-och tv-roller; rånare, städare 1, städare 2, förortskille, kille med pistol etc etc. Musikern Mats Nahlins historia om de närmast demoniserade raggarna som bankade på kyrkporten där han satt och övade skalor på orgeln fångar rörande och komiskt nåt som egentligen är lite läskigt.

Och så på det Dostojesvkijs ”Anteckningar ur ett källarhål” – ”Jag är en sjuk människa”, Jack Kerouac eller var det Steve Jobs: ”The Misfits” The Rebels. The Troublemakers.” och texterna tvinnas, deklameras, dialogiseras på det här alldeles speciella vis som bara Andersson kan göra. Ett parti som lyser är Ulf Rönnerstrands lek med Cortazars ”Axolotl” där den närmast utomjordiska lilla vattensalamandern rör vid något jobbigt djupt därinne.

Och den här rörelsen som binder ihop klassikerna med nuet - den rörelsen får ett slags motsvarighet rent fysiskt i scenrummet där Tove Sahlins koreografi och Jonas Redigs musik binder samman allt i ett kroppsligt nu.

 Backas historia om att nå den missanpassade, den missgynnade – med olika stilmedel och med varierad politisk betoning genom tiden men med samma liksom crazy tro; ”people who are crazy enough to think that they can change the world” för att tala med Kerouac”. Kanske är det Backa teater som är ”The Misfits” – må dom aldrig anpassas!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".