Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Bigelow vill blottlägga rasismen i "Detroit"

Publicerat fredag 8 september 2017 kl 09.59
Anna Tullberg recenserar "Detroit"
(2:46 min)
Will Poulter spelar hårdför rasist i "Detroit".
Will Poulter spelar hårdför rasist i "Detroit". Foto: Francois Duhamel

Filmen "Detroit" handlar om en händelse under upploppen i staden för 50 år sedan när unga svarta män mördades brutalt av poliser. Anna Tullberg recenserar.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: "Detroit"
Regissör: Kathryn Bigelow
Skådespelare: John Boyega, Will Poulter, John Krasinski, med fler.
Genre: Verklighetsbaserad dramathriller
Betyg: 3 av 5

Det är precis femtio år sen upploppen i Detroit. Såren är långt ifrån läkta. Kommentarstrådarna har varit långa efter att regissören Kathryn Bigelows film ”Detroit” hade världspremiär på Fox Theatre i just Detroit.

Artiklar i lokalpressen, sociala medier och offentliga paneler på stan har diskuterat hur filmen förhåller sig till de våldsamma upplopp som ägde rum i staden sommaren 1967, då framför allt svarta men även vita attackerade poliser, tände eld på hus och plundrade affärer. Nationalgardet kallades in som förstärkning mot stadens invånare.

’Filmen är en känslomässig våldtäkt’, skriver en Detroitbo på facebook.

’Det är bra att alla nu får veta vad som hände på Algiers Motel’, kommenterar en annan.

När Kathryn Bigelow själv hörde historien som inte berättats särskilt ofta eller högt genom åren, historien om polisernas brutala mord på de svarta männen var hennes kommentar; ”To do nothing was not an answer”.

Hennes svar är alltså; en film med hög våldsdensitet av hollywoodkaraktär med namnet Detroit.

Filmen landar mitt i debatten om polisvåld och vit maktutövning i USA.

En hel timme av dryga 2.20 utspelar sig inne i trapphallen på motellet. Ett gäng unga män och två kvinnor har nyss festat på sina rum. Nu står de uppradade mot en vägg. Ber för sina liv, torteras, skenavrättas och gråter. Det ruttna ägget i poliskåren är endimensionellt vidrig – han har bestämt sig för att lära de svarta en läxa. Någon av dom måste erkänna att han skjutit mot polisen genom motellfönstret. Men det finns inget vapen. Den råa rasismen är odiskutabel.

Bigelow vill skapa debatt med ”Detroit”. Det har hon i viss mån lyckats med. Filmen har visats i Washington för att påverka politiker att anta nya lagar som ska underlätta livet för svarta.

Som action är ”Detroit” just effektiv med helt okej skådespeleri, även om ingen rollfigur blir i närheten av en hel människa. Kanske skulle Bigelow vågat stanna ännu lite längre inne i helvetet på motellet, för om man vill förstå på ett djupare plan hur det här ens kan hända så saknas information. Filmens inledande få meningar om svarta som kom från slaveriets södern till Detroit med drömmar om jobb och rättvisa - och blev besvikna, det räcker inte på långa vägar som bakgrund till upploppen. Det började inte med en kastad flaska. Inte heller handlade det om ett par ruttna ägg i poliskåren. Rasismen har djupa rötter och poliser i Detroit hade kopplingar till Ku Klux Klan.

Historien gör loopar, rörelser som är svårfångade på film. ”Detroit” berättar ändå en viktig del av förloppet och är dessutom en ganska bra film - trots allt.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".