Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Flyktvägen

Strid i regeringen om hur flyktingmottagningen ska betalas

Publicerat onsdag 21 oktober 2015 kl 11.11
UD: Sveriges internationella trovärdighet på spel
(1:47 min)
UD byggnaden
Foto: Sveriges Radio/TT

Det har uppstått en konflikt inom regeringen om hur stor del av det svenska biståndet som ska styras om till flyktingmottagning.

Specialsida: Här är Flyktvägen till Europa

I ett underlag från Margot Wallströms utrikesdepartement till Finansdepartementet, som Ekot har tillgång till, säger UD att det innebär slutet på den svenska kandidaturen till FNs säkerhetsråd om stora belopp styrs om från bistånd till flyktingmottagning. Enligt utrikesdepartementet står Sveriges internationella trovärdighet på spel.

Antalet flyktingar som kommer till Sverige nästa år väntas öka mycket kraftigt. Finansdepartementet har därför bett utrikesdepartementet beskriva konsekvenserna om 60 procent av den svenska biståndsbudgeten används till flyktingmottagning.

Enligt svaret från UD skulle konsekvenserna bli "enormt omfattande".

"Barn i fattiga länder får avbryta sin skolgång. Fler mammor kan komma att avlida till följd av förlossningar. Skyddet av skogar, hav och andra ekosystem försvagas".

Enligt UD skulle en 60-procentig avräkning på biståndsbudgeten "kraftigt förändra hela den svenska självbilden". "Vi blir som vilket annat land som helst som ger mycket mindre av BNI än 1 procent." "Vi riskerar att genom vårt exempel dra med oss andra länder.....finansiering av utvecklingsprojekt i utvecklingsländer minskar dramatiskt."

Lika skarpt formulerar sig UD om följderna för den svenska kandidaturen till FNs säkerhetsråd. En kandidatur som regeringen lägger stor kraft på och som både Statsminister Stefan Löfven och Utrikesminister Margot Wallström satsat mycket prestige på att vinna.

"Sveriges anseende skulle bli mycket allvarligt skadat" står det i underlaget och under rubriken "Slutet på säkerhetsrådskandidaturen" förklaras att den stora nedskärning av FN-biståndet som skulle krävas "innebär slutet för vår säkerhetsrådskandidatur...Biståndet är vår viktigaste tillgång i arbetet....Hela vår internationella trovärdighet står på spel" hävdas det också i UD-dokumentet.

Enligt vad Ekot erfar har UDs konsekvensbeskrivning varit föremål för diskussion på ett regeringssammanträde. Den är också aktuell i Socialdemokraternas verkställande utskott.

Oenigheten inom regeringen gäller enligt ekots källor inte bara mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som genom Isabella Löfvin ju har jobbet som biståndsminister. Utan också mellan de bägge Socialdemorkaterna utrikesminister Margot Wallström och finansminister Magdalena Andersson.

En orsak kan vara Margot Wallströms ofta upprepade tal om Sveriges "feministiska utrikespolitik". Enligt UD-pappret skulle nämligen "kraftigt minskat svenskt bistånd" få "allvarliga konsekvenser för kvinnor och flickor runt om i världen."

Siffran 60 procent används av Finansdepartementet som ett räkneexempel. Men om de farhågor som nu finns om nästa års flyktingströmmar slår in är den inte orealistisk. Den täcker enligt vissa bedömare mindre än 200 000 asyslökande. Alltså ett fullt möjligt utfall.

Det är alltså ett akut problem för regeringen att bestämma sig för hur mottagningen ska betalas. Hur mycket ska tas av biståndet och hur mycket ska lånas? Utrikesdepartementets uppriktigt formulerade konsekvensbeskrivning vittnar om att den interna dragkampen i regeringen om detta inte är avslutad ännu.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.