Krav på att kommission granskar Quickskandalen
Anhöriga till Johan Asplund och Charles Zelmanovits kräver att en oberoende kommission granskar vad de ser som rätts- och vårdskandalen kring Thomas Quick.
"Man måste utreda alla delar av skandalen"
Färdigställer Quickbok. Med beviljad resning och frikännande i flera av de här fallen har rättsväsendet tagit sitt ansvar, men det måste fler inblandade också göra. Det säger Filters chefredaktör, Mattias Göransson.
Tretton år efter att Björn Asplunds elvaåriga son Johan försvann från hemmet i Sundsvall erkände Thomas Quick - numera Sture Bergwall - att han mördat pojken.
Ett erkännande som dök upp under ett av de terapisamtal som Quick hade under tiden han var inskriven på Säters rättspsykiatriska klinik.
Quick, som bytt namn till Sture Bergwall, fälldes under åren 1994-2001 för åtta mord men har senare friats för tre, däribland på Johan Asplund.
– Det går inte att göra något åt vad som skett men man kan förhindra att det händer igen, säger Johan Asplunds pappa Björn Asplund till Ekot.
Resning har beviljats i ytterligare två fall, och i juni lämnades de sista tre resningsansökningar in. Det gäller bland annat fallet Charles Zelmanovits, som försvann i Piteå 1976 och som Quick fälldes för mord på 1994.
Enligt Svenska dagbladet ska ytterligare en anhörig kräva en utredning som klargör vad som egentligen försigått i fallet Quick. Björn Asplund menar att det också behövs ett regelverk.
– Det måste gå att upprätta ett regelverk som innebär att det finns en tydlighet i hur en rättsprocess får gå till, säger han.
