Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Skorstenar på framtidens datahallar?

Publicerat måndag 15 januari kl 07.14
"Tror att vi kan halvera fläktenergianvändningen"
(1:59 min)
Serverhall Luleå
1 av 2
Den här serverhallen är Facebooks som liger i Luleå. Foto: Susanne Lindholm / TT
Tor Björn Minde.
2 av 2
Tor Björn Minde vid forskningsinstitutet RISE anläggning i Luleå. Foto: Nils Eklund

Molntjänster eller datalagring i elkrävande serveranläggningar står för en allt större andel av de globala utsläppen. Samtidigt kan forskare i Luleå nu vara på väg att hitta ett nytt sätt att göra datalagringen mer klimatvänlig.

Närmare bestämt genom att minska energiförbrukningen med hjälp av att sätta skorstenar på anläggningarnas tak.

– Och den skorstenen ser ju till att det blir det här självdraget. Så att på det sättet kan man ju då minska fläktenergin. Och våra simuleringar har ju visat bra resultat så att här uppe i norr så tror vi att vi kan halvera fläktenergianvändningen, säger Tor Björn Minde som är vd vid statliga forskningsinstitutet RISE pilotläggning i Luleå.

Här verkar ett 60-tal företag tillsammans med forskare från Luleå tekniska universitet och KTH, Ericsson, Vattenfall, Scania och Facebook bland annat. Industrilokalen har fyllts med blinkande och värmealstrande dataservrar där man nu försöker utveckla nästa generations datahallar. Och där testerna med servrar som försetts med ett skorstenslikt rör nu utökas där tesen är att självdragsprincipen kan ersätta elkrävande fläktar.

– En stor del av förlusterna i moderna datacenter är ju fläktar. Sen är det ganska svårt att genomföra det här. Som i vanliga sommarstugor så behöver man förtända spisen, man behöver förvärma för att få igång draget och det samma gäller här, säger Tor Björn Minde.

I takt med att vi blir allt mer uppkopplade med streamingtjänster, automatisering, kameraövervakning och 5G runt hörnet så står hanteringen och lagringen av data för en allt större andel av de globala utsläppen. Merparten av den el som molntjänsterna sammantaget kräver kommer fortfarande från fossila bränslen. Och det finns bedömare som menar att datalagring till följd av utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin kan komma att vara en större utsläppskälla än flyget om några år.

I Sverige finns visserligen redan en rad jämförelsevis klimatvänliga lösningar där enbart förnybar vattenkraft driver vissa anläggningar och där spillvärme från servrar används i fjärrvärmenät som i Stockholm till exempel. Men inte i Luleå trots de enorma Facebook hallarnas närvaro där. I kuststaden i norr är det istället stålverket som matar fjärrvärmenätet. Och det finns en stor utvecklingspotential att hitta lösningar som inte finns idag, enligt platschefen vid testanläggningen i Luleå.

– Vi behöver både energieffektivare lösningar, vi behöver köra på grön energi och sedan behöver vi återvinna värmen, säger Tor Björn Minde.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".