"Jag tänkte att jag kommer att dö här"

De berättade även om det dramatiska gripandet.

– Vi satt med en tolk och en soldat under ett träd, resten av ONLF-soldaterna fanns runtikring oss. När det etiopiska armén anföll sprang alla från platsen, berättar Schibbye.

Då båda blev skottskadade och de oroades främst för att Johan, som hade en kraftig skada i armen, skulle drabbas av blodförgiftning. De greps 1 juli, men hölls kvar i öknen, trots sina skottskador till den 4 juli, innan de fick träffa ambassadören.

– De här dagarna var väldigt jobbiga, jag var rädd för att jag skulle få blodförgiftning, jag blödde mycket och hade ett hål i armen, vi försökte få dem att ta oss till sjukhus.

De fick också frågor om de filmer som senare användes mot dem i rättegången. Martin Schibbye och Johan Persson berättade att det var som en surrealistisk inspelning av en Steven Speilberg-film.

– De så kallade medåtalade ges vapen och springer omkring och blir filmade. Det var helt surrealistiskt, sa Johan Persson.

– Vi tänkte att vi skulle vara med på film för att vi ville ha bevis för att vi var där; om de skjuter oss, sa Martin Schibbye med gråten i halsen.

Som en del i förhörsmetodiken utsattes de också för skenavrättningar. Schibbye berättade om att en ny förhörsledare skickades, som tog med dem i ut i ökenlandskapet.

– Plötsligt beordrade han att bilen skulle stanna, tog tag i min skadade arm och ryckte ut mig, skrikandes "I'm no more mister nice guy", berättade Schibbye.

De fick sedan gå en bit innan en soldat siktade på Schibbye, för att sedan avfyra ett skott mot en buske intill.

– Jag tänkte att jag kommer att dö här. Det är ett sådant otänkbart scenario, berättar han.

Johan Persson hade då förts åt ett annat håll och hörde skottet.

– Jag trodde att de hade skjutit Martin. Jag blev själv hotad till livet flera gånger, berättar han.

Under presskonferensen pratade de om vikten av yttrandefrihet, och framhöll att det som hände dem, att bli fängslad när man utför sitt jobb som journalist, aldrig får hända igen.

– Efter att ha suttit 438 dagar som samvetsfångar i ett fångläger och inte kunna säga vad vi tycker och tänker är den starkaste känslan inte att ha fått den rent fysiska friheten tillbaka, utan yttrandefriheten, sa Martin Schibbye.

– Etiopien lyckades fängsla oss två journalister, men de lyckades aldrig tysta journalistiken.

Samtidigt påpekade de att det blivit svårare för andra journalister att följa i deras fotspår efter det som hänt dem. På det sättet vann Etiopien, säger Johan Persson.

– I slutändan vinner Etiopien i och med att journalister inte kommer våga åka dit; man riskerar att någon skjuter huvudet av en, eller 20 års fängelse. Så Etiopien vann tragiskt nog, sa Johan Persson.

Något ska de publicera, berättade de under presskonferensen. Men de kommer inte att besöka Etiopien igen.

– Reportaget som jag och Johan skulle göra om olja, kom snart att handla om bläck, sa Schibbye.