Radioteater kunde man höra redan 1925. Under det året spelades nio föreställningar och en av dem var Mäster Olof.

Sedan Radioteatern startade sin fasta verksamhet 1929 har det spelats Strindberg i etern. Under det första året kunde publiken höra Hemsöborna, Himmelrikets nycklar, Lycko-Pers resa, Till Damaskus I, Svanehvit och Mäster Olof. 

I alla decennier fram tills nu har det satts upp Strindbergsföreställningar. Flest inspelningar (hittills) gjordes under 1960-talet med inte mindre än 22 titlar. Under 2012 kommer flera av titlarna sändas i etern, och många kommer att finnas tillgängliga för lyssning på webben.

Klicka på Läs mer-länkarna och se bilder, lyssna på smakprov eller ibland hela föreställningar och kringprogram!

Ett dramatiskt utkast av Strindberg under pseudonymen Härved Ulf.

Fritänkaren är en pjäs om en ung mans hetlevrade attack mot hyckleri och konvenans, mot kyrkans maktmissbruk och undertryckande av den fria Anden. En berättelse om konsekvenserna av att ha en radikal åsikt. Vad är man beredd att offra? En något finnig men inte desto mindre tydlig och dynamisk positionsbestämning av en ung Strindberg - utanförskapets nödvändighet. Vad anser författaren Stig Larsson om det, och om Gud?

Fritänkaren hade världspremiär i Radioteatern lördagen den 15 april 2000!

Hermione är Strindbergs första försök att skriva historiedramatik. Den skrevs först under titeln Det sjunkande Hellas men efter en retur från Kungliga teatern omarbetades den till en femaktare och fick sin slutgiltiga titel.

Denna enaktare handlar om den unge Bertel Thorvaldsen, skulptör inom nyklassicismen, och till största delen verksam i Rom där han delar ateljé med målaren Axel Pedersen.

Den fredlöse utspelar sig i 1100-talets Island. Jarlen Thorfinn har befunnit sig i landsflykt i Östergötland.

Landsflykten beror på jarlen Thorfinns avståndstagande mot både kristendomen och asatron. Efter att ha blivit räddad från en storm till havs finner han vid hemkomsten till Island att dottern Gunlöd blivit kristen och hennes älskade korsriddare Gunnar, vilken Jarlen tidigare avvisat för sin dotters räkning, vill att hon följer honom till Sverige. Motgångarna blir fler för den stolte jarlen Thorfinn och alltinget dömer honom fredlös.

Efter några dramatiska försök i sin ungdom skrev Strindberg reformationsdramat Mäster Olof.

En pjäs om de konflikter som uppstår i och med Olaus Petris reformation av kyrkan. Där den unge reformatorn blir förbannad av sin egen mor som en djävulens apostel, och utnyttjad av Gustav Vasa som ser reformationen som en väg att stärka finanserna och därigenom kunna göra en förändring av den rådande maktstrukturen.  

Ett lustspel i fyra akter. 

En satir över bryggare Larsson, en rik borgarbracka och rojalist omgiven av ett hov av mindre bemedlade protégéer. Ett myller av karaktärer passerar revy. Larsson fruktar revolution och lämnar in en riksdagsmotion där han föreslår att alla tjänare ska gå klädda i grått - så att militären vet vilka att skjuta på...

Gillets hemlighet handlar om striden mellan två byggmästare; Jacques och Sten och rätten att få bygga Uppsala domkyrka färdig.

Ett sagospel i fem akter. I ett brev till Helena Nyblom skrev Strindberg 31 januari 1882: "tog mig nyligen 18 dygns jullov och skrev Lycko-Pers resa; jag njöt så obeskrivligt, men hade aldrig rätt gott samvete - - - kände mig som en skolkande skolgosse, som en rymling från civilisationens straffängelse". August Strindbergs första vandringsdrama, som han skrev 1882 på beställning av Ludvig Josephson på Dramaten.

Margit är en föräldralös adelsjungfru som avlagt klosterlöfte. Hon förälskar sig i riddaren Bengt och bryter sitt klosterlöfte för att gifta sig med Bengt. Tillsammans får de ett barn. Riddar Bengt arbetar hårt för att behålla gården, men berättar inte för sin hustru hur svårt ställt det är med ekonomin. Då Margit skickar tjänstefolket efter vatten till sina vissna rosor brister det för Bengt och uppbrottet mellan dem är nära... Rollfiguren Margit är en förstudie till Fröken Julie.

Det skulle dröja fyra år mellan Herr Bengts hustru och nästa pjäs Strindberg skrev. Pjäsen hette först Marodörer, sen Tvekamp, Griller, Kamrater och till sist Kamraterna...

Det skulle dröja fyra år mellan Herr Bengts hustru och nästa pjäs Strindberg skrev. Pjäsen hette först Marodörer, sen Tvekamp, Griller, Kamrater och till sist Kamraterna...

Axel och Bertha är ett modernt och jämställt konstnärspar i Paris. Han är i omgivningens ögon feminin, har lugg, bar hals och på en maskerad är det tänkt att han ska bära spansk kvinnodräkt. Hon är ledamot i kvinnosaksföreningen ”Gift Qvinnas eganderätt” och använder manlig nakenmodell. En avgörande skillnad mellan dem är dock att det är han som är den mest begåvade konstnären...

Ryttmästarn vill skicka sin dotter Bertha till staden för att hon ska kunna utbilda sig till lärarinna. Modern, Laura, motsätter sig detta och tycker att hon ska vara kvar hemma och utveckla sin konstnärliga talang. Fadern anser att han har makten att fatta beslutet eftersom han försörjer såväl modern som sin dotter. Sakta men säkert driver Laura sin make till vansinne genom att intrigera och insinuera att han inte skulle vara far till sin älskade dotter. En skildring av kampen mellan man och kvinna samt hur omgivningen och i synnerhet deras barn dras in i den.

”Härmed tar jag mig friheten hembjuda Svenska Dramatikens första Naturalistiska Sorgespel, och jag ber Er att icke lättsinnigt rata det att Ni sedan må ångra Er...!" Så skriver Strindberg i ett brev till Karl Otto Bonnier den 10 augusti 1888. Erbjudandet gäller Fröken Julie, och just för att inte framstå i lättsinnig dager ratar förlaget stycket såsom ”alltför riskabelt, alltför naturalistiskt för oss”, en refusering som Karl Otto Bonnier sedemera betecknar som ”det största förläggarmisstag jag och min far någonsin gjorde oss skyldiga till”.