Här finns de titlar som är upphovsrättsligt fria för lyssning. Det är de uppsättningar som är gjorda fram till och med 1962. Sidan kommer att fyllas på årligen, vartefter inspelningarna blir fria. (Senare inspelningar representeras med smakprov.)

Ett sagospel i fem akter. I ett brev till Helena Nyblom skrev Strindberg 31 januari 1882: "tog mig nyligen 18 dygns jullov och skrev Lycko-Pers resa; jag njöt så obeskrivligt, men hade aldrig rätt gott samvete - - - kände mig som en skolkande skolgosse, som en rymling från civilisationens straffängelse". August Strindbergs första vandringsdrama, som han skrev 1882 på beställning av Ludvig Josephson på Dramaten.

Margit är en föräldralös adelsjungfru som avlagt klosterlöfte. Hon förälskar sig i riddaren Bengt och bryter sitt klosterlöfte för att gifta sig med Bengt. Tillsammans får de ett barn. Riddar Bengt arbetar hårt för att behålla gården, men berättar inte för sin hustru hur svårt ställt det är med ekonomin. Då Margit skickar tjänstefolket efter vatten till sina vissna rosor brister det för Bengt och uppbrottet mellan dem är nära... Rollfiguren Margit är en förstudie till Fröken Julie.

Det skulle dröja fyra år mellan Herr Bengts hustru och nästa pjäs Strindberg skrev. Pjäsen hette först Marodörer, sen Tvekamp, Griller, Kamrater och till sist Kamraterna...

Axel och Bertha är ett modernt och jämställt konstnärspar i Paris. Han är i omgivningens ögon feminin, har lugg, bar hals och på en maskerad är det tänkt att han ska bära spansk kvinnodräkt. Hon är ledamot i kvinnosaksföreningen ”Gift Qvinnas eganderätt” och använder manlig nakenmodell. En avgörande skillnad mellan dem är dock att det är han som är den mest begåvade konstnären...

”Härmed tar jag mig friheten hembjuda Svenska Dramatikens första Naturalistiska Sorgespel, och jag ber Er att icke lättsinnigt rata det att Ni sedan må ångra Er...!" Så skriver Strindberg i ett brev till Karl Otto Bonnier den 10 augusti 1888. Erbjudandet gäller Fröken Julie, och just för att inte framstå i lättsinnig dager ratar förlaget stycket såsom ”alltför riskabelt, alltför naturalistiskt för oss”, en refusering som Karl Otto Bonnier sedemera betecknar som ”det största förläggarmisstag jag och min far någonsin gjorde oss skyldiga till”. 

Fordringsägare är triangeldramat om Tekla, hennes ex-man Gustav och hennes nuvarande make Adolf. Dramat utspelar sig på ett badortshotell. Konflikten i dramat har sin upprinnelse i att Tekla sårat sin före detta man genom att i sin roman utmåla honom som idiot. Gustav uppsöker, utan att röja vem han är, Adolf på hotellet för att spionera på deras äktenskap i syfte att krossa Tekla. Han suggerar Adolf att se Tekla som "ett lystet kvinnodjur, en vampyr som suger ut männens själar ".

Det är en kvalmig eftermiddag i ett rum på landet. Luften står dallrande. Mörka moln tornar upp sig, regn på avstånd. Åska.

Två män, tidigare okända för varandra, har umgåtts några veckor. Uppbrottet närmar sig. Nu händer något emellan dem! Det börjar med resonemang om skulder och förmåga respektive oförmåga att begå brott. Dialogen hårdnar. Det kommer raskt in på avslöjanden om redan begångna brott för att sedan stegra till hot om utpressning. Kulmen närmar sig.

I Gunnar Olléns Strindbergs dramatik (s. 185) kan man läsa: Den 28 januari bekänner Strindberg för Ola Hansson: "Jag skriver nu Hemsöborna till pjäs och känner mig som en hora!" Romanen hade givits ut två år tidigare 1887. Romanens inledning tillhör kanske en av de mest citerade raderna i svensk litteratur: Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.

Ryttmästarn vill skicka sin dotter Bertha till staden för att hon ska kunna utbilda sig till lärarinna. Modern, Laura, motsätter sig detta och tycker att hon ska vara kvar hemma och utveckla sin konstnärliga talang. Fadern anser att han har makten att fatta beslutet eftersom han försörjer såväl modern som sin dotter. Sakta men säkert driver Laura sin make till vansinne genom att intrigera och insinuera att han inte skulle vara far till sin älskade dotter. En skildring av kampen mellan man och kvinna samt hur omgivningen och i synnerhet deras barn dras in i den.

En komedi om svartsjuka som Strindberg först kallade Första tanden.

På ett pensionat i Tyskland, lever Axel Brunner med sin ständigt uppvaktade fru Olga. Svartsjukan börjar rida Axel, som efter femton års äktenskap fortfarande är förälskad i sin hustru. Han önskar henne vanställd av ålderdom och koppor för att slippa sina egna våndor.

En mor har för sin unga dotter, Heléne, hemlighållit sanningen om dotterns frånvarande far – som av modern utmålats som svikare och lögnare.

En komedi om sysslolöshet, svartsjuka och passion. Det hela utspelar sig på en badort, en morgon strax före frukost.

Vandringsdrama. Den Okände känner sig olycksförföljd och fördömd, men kommer till insikt om att hans öde dirigeras av en välvillig gud.

Maurice firar triumf som dramatiker på en Parisscen och upplever dessutom härlig, rusig förälskelse i den förföriska Henriette. Men hans trofasta Jeanne och den lilla dottern står i vägen, han önskar livet ur den lilla flickan för att helt kunna hänge sig åt sin nyfunna kärlek.