Levande tvåspråkighet i Wales och språkfel som kan kosta pengar

Levande tvåspråkighet i Wales och språkfel som kan kosta pengar. Språket 14 maj 2013.

Detektivarbete på plats - att söka efter ortnamnens betydelse

Detektivarbete på plats - att söka efter ortnamnens betydelse. Språket 7/5 2013

Vad gör vi med fokus och kreativitet? Språket om ordförrådets förnyelse. 30/4 2

Vad gör vi med Fokus och kreativetet? Språket om ordförrådets förnyelse.

Det hänger på uttalet

Det hänger på uttalet. Språket 23/4 2013

Utmaningar för röst och öra: tungvrickare och nya uttal

Utmaningar för röst och öra: tungvrickare och nya uttal. Språket 16/4 2013

Att göra skillnad – om det lilla språket ndengeleko och språkfrågor på svenska

Att göra skillnad - om det lilla språket ndengeleko och språkfrågor på svenska. Språket 9/4 2013. Språkforskningen har sällan riktat blickarna mot språk i Afrika och Asien, säger Eva-Marie Ström. Hon har gjort den första beskrivningen av det lilla bantuspråket ndengeleko, som talas i ett kustområde i Tanzania. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord och uttryck och om var man söker svar på frågor om det rätta uttrycket.

Läjesgauet och ogooglebar – om hur ord sprids

Läjesgauet och ogooglebar - om hur ord sprids.

Språkbiten om yttranden som ”gäsp” och ”suck”

Språkbiten om yttranden som ”gäsp” och ”suck”

"Ogooglebar" - vad kan företag, myndigheter och språkbrukare göra med ett ord?

"Ogooglebar" - vad kan företag, myndigheter och språkbrukare göra med ett ord? Språket 26/3 2013

Språkbiten - vart är var och vart på väg?

Språkbiten - vart är var och vart på väg? 23/3 2013

Språket – finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?

Språket - finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?

Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop

Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop 16/3 2013

Ordning och uppror i Språket

Ordning och uppror i Språket. 12/2 2013

Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas

Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas. Språket 5/3 2013

Språkbiten - lasasånkare och hela konkarongen. 2/3 2013

Lasasånkare och hela konkarongen. Språkbiten 2/3 2013

Ordfynd i bloggar och tidningstexter 20130226

Ordfynd i bloggar och tidningstexter. Språket 26/2 2013. Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet.

Språkbiten om språkhistoria

Språkbiten om språkhistoria 23/2 2013

Datorn som verktyg för språkforskare

Datorn som verktyg för språkforskare. 19/2 2013. I veckans program berättar professor Sture Allén om hur datorn kom att användas i språkforskningens tjänst.

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

Språkbiten - tre nyanser av "vart" 16/2 2013

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor. Språket 12/2 2013

Språkbiten - gradvisa betydelseförskjutningar 20130209 0850 20130209 1635

Språkbiten - gradvisa betydelseförskjutningar. 9/2 2013

Svenskan i Finland 20130205

Svenskan i Finland. Språket 5/2 2013

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor. Språkbiten 2/2 2013

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor. Språkbiten 2/2 2013

Julbord och låttexter som går igen

Julbord och låttexter som går igen. Språket 29/1 2013

Brolle och ris à la Malta bland språkfrågorna 20130129

Brolle och ris à la Malta bland Språkfrågorna. 29/1 2013

Jag först - när började vi säga så?

Språkbiten 26/1 2013. Jag först- när började vi säga så?

Världens största fackspråk

Världens största fackspråk. Språket 22/1 2013. Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander vid Göteborgs universitet.

Fotbollsspråket 20130122

Fotbollsspråket. Språket 22/1 2013 Info:Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander vid Göteborgs universitet, som är i färd med att sammanställa ett tvåspråkigt fotbollslexikon.

Språkbiten - sje-ljud och andra konstigheter

Språkbiten - sje-ljud och andra konstigheter

Är du placerad?

Är du placerad? Språket 20130115. Lyssnarfrågor om ord.

Språkbiten - möjliga val

Språkbiten - möjliga val

Kyllä se gällaa - visst funkar det!

Kyllä se gällaa - visst funkar det! Språket 8 jan 2013. Om meänkieli, eller tornedalsfinskans framtid.

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord. Språket 2/1 2012. Repris från 2011. bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre kollisioner mellan fingrarna och layouten kom att kallas QWERTY, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna. Det hävdar anhängare till ett alternativt tangentbord, den så kallade Dvorak-layouten.

Varifrån kom myglaren?

Varifrån kom myglaren? Språket 26/12 2012. Repris från 201. I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: ”att agera i det tysta för att uppnå fördelar.” Men varifrån fick Jan Myrdal ordet som så snabbt gjorde karriär i språket? I veckans upplaga av Språket berättar han själv och samtalet leder till en språkfilosofisk diskussion mellan honom och professor Lars-Gunnar Andersson.

Vad fiinns under ytan?

Vad finns under ytan. Språket 18/12 2012. I veckans Språket ger Lena Näslund oss historien om vitvalen Noc och några andra djur som verkar vilja härma mänskligt tal. Professor Lars-Gunnar Andersson skalar bort det färgglada omslagspappret runt några ord och berättar vad de egentligen betyder.

Från tynga till utsudda - om Sveriges största ordbok

Från tynga till utsudda - om Sveriges största ordbok. Språket 11/12 2012. Om några veckor kommer det 36:e bandet av Svenska Akademiens ordbok, SAOB, i tryck och projektet som påbörjade under senare delen av 1800-talet har nu bara fem år kvar till slutmålet. SAOB kan läsas inte bara som ordbok utan som kulturhistoria, säger Ann-Kristin Eriksson, försteredaktör vid ordboksredaktionen i Lund.

Hur smakar äpplet?

Språket 4/12 2012 Hur smakar äpplet? För de flesta är det svårt att finna ord för de smakupplevelser som frukt och grönsaker kan ge. Det säger Johan Swahn, som doktorerat i måltidskunskap vid Örebro universitet. Han kallar sig sensoriker och är anställd av matvarukedjan Ica för att utveckla matspråket.

Vinspråk i förvandling

Vinspråk i förvandling. På bara några decennier har vinprovning och vinkunskap blivit en folkrörelse. Att kunna tala om vin blir allt viktigare som social markör och vinspråket har förändrats, från att ha varit fullt av högtidliga metaforer till att bli mer jordnära och beskrivande.Vinskribenten Mikael Mölstad om den utvecklingen.

Ny teknik släpper fram dialekten

Ny teknik släpper frma dialekten. Språket 20 novermber 2012. När Närpesungdomarna i Österbotten i Finland fick mobiltelefonen började de sms:a på sin dialekt. Det var den nya tekniken, som erbjöd ett mellanting mellan tal och skrift, som gjorde detta möjligt, säger Anna Greggas Bäckström. I Frankrike har den svenska fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic bidragit till ett nytt verb i franskan, ’zlataner’ - att segra stort eller övervinna svårigheter.

Prisat språk

Prisat Språket. Språket 13/11 2012

Jiddisch - språk och kulturarv

Jiddisch - språk och kulturarv. Språket 11 nov 2012. Jiddisch som språk betraktat är litet i Sverige, det är mera betydelsefullt som markör av judisk identitet. Det säger Jan Schwartz, som är docent i jiddisch vid Lunds universitet. Veckans program besöker en internationell forskarkonferens om jiddisch i Lund.

Förr läste man högt

Förr lsäte man högt. När vi läser äldre litteratur kan rösterna från förr undfly oss. Både antikens texter och litteratur av senare datum skrevs för att läsas högt, och vi som läser tyst för oss själva kan missa textens budskap. Det säger Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Han nyutkomna bok Poesins röster resonerar om högläsningens roll förr.

Nörden i nytt ljus

Nörden i nytt ljus. Ibland går det fort, ibland tar det längre tid, men en sak kan man vara säker på: när ett ords innehåll förändras, leder det till diskussion. I veckans program diskuterar vi knattefotbollsspelare som kallas ’gubbar’, krukväxter med egen etikett i södra Sverige och ordet ’fruntimmers’ resa från de fina salongerna till skamvrån. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

Apkul och magasnyggt - ordlek med små förled

Apkul och megasnyggt - ordlek med små förled. Språket 16/10 2012. Skämt som språklig innovationskraft är underskattat, säger lingvistikstudenten Hedvig Skirgård vid Stockholms universitet. Hon har inventerat det som kallas förstärkande förled och undersökt våra attityder till dem.

Apkul och megasnyggt – ordlek med små förled

---Pod: Apkul och megasnyggt - ordlek med små förled. Skämt som språklig innovationskraft är underskattat, säger lingvistikstudenten Hedvig Skirgård vid Stockholms universitet. Hon har inventerat det som kallas förstärkande förled och undersökt våra attityder till dem.

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan. Språket 9 oktober 2012

Som det låter

Som det låter. Språket 2 oktober 2012

Aktuella ord

Språket 25/9 2012. Aktuella ord

Urgamla och moderna språkfrågor

Urgamla och moderna språkfrågor

Språket i landskapet

Språket i landskapet 11/9 2012

Frågor utifrån

---PODD: Språket 4/9 2012. Frågor utifrån. Har man inte svenska som modersmål kan vårt språk väcka frågor av ett lite annat slag. Några sådana ställs i veckans program av elever vid Folkuniversitetet i Göteborg. En del av dem studerar svenska för att de arbetar här, andra av ett helt privat intresse. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar deras frågor.

Mycket och lite – tal och skrift i ömsesidig påverkan

Mycket och lite - tal och skrift i ömsesidig påverkan. Språket 28/8 2012

VR Språket 20120821 Semesterminnen

---PÅA: Nu har det blivit dags för säsongsstart av programmet Språket från vetenskapsredaktionen. I studion språkprofessor Lars-Gunnar Andersson och programledaren Anna Lena Ringarp. AVA: I Språket medverkade professor Lars-Gunnar Andersson.

Livskraftiga dialekter i Österbotten

19/6 2012 Livskraftiga dialekter i Österbotten

Svenska i Österbotten

P1 Språket 12/6 2012 Svenska i Österbotten

Nationaldagsmorgon med Språket

Nationaldagsmorgon med Språket. Från direktsändningen i P1 den 6 juni. Lyssnarfrågor från hela landet med professor Lars-Gunnar Andersson i studion. Programledare Anna Lena Ringarp

Varifrån kommer katten? Om starka och vardagliga svordomar

Varifrån kommer katten? Språkets lyssnarundersökning om attityder till svordomar gav upphov till många nya frågor, och i veckans program resonerar professor Lars-Gunnar Andersson med lyssnare om svordomars natur.

P1 Språket 20120529 Språkförändringar

P1 Språket 29 maj 2012. Språkförändringar.Talare av de fem nationella minoritetsspråken har vissa rättigheter men kunskapen om dem och kanske också viljan att uppfylla lagstiftarnas avsikter brister ofta ute i kommunerna. Det säger Maziar Farzin från Sverigefinska ungdomsförbundet. Två av tre svenskar säger att de har svårt att förstå danska, enligt en färsk undersökning av nordisk språkförståelse. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om hur vi påverkas av myndigheters språk.

P1 Språket 20120522 När får man svära?

P1 Språket 22/5 2012 När får man svära? 3900 radiolyssnare har besvarat Språkets enkät om inställningen till svordomar och i veckans program redovisas några av resultaten. -De flesta uppger att de tycker illa om svordomar, men de flesta uppger också att de svär ibland, säger professor Lars-Gunnar Andersson som granskat svaren.

P1 Språket 20120515 Att märka ord och att räkna ord

P1 Språket 15/5 2012 Att märka ord och att räkna ord. Kan man genom att be datorn att räkna vissa ord komma fram till viktiga skillnader mellan talare? Den frågan ställde sig datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet och lät datorn analysera riksdagsledamöters tal. Han fann att förekomsten av vissa ord kan berätta mycket om ledamöternas kön, ålder och politiska hemvist. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord.

P1 Språket 20120508 Gamla tecken i moderna lånord

P1 Språket 8/5 2012 Gamla tecken i moderna lånord. Kinesiska är ett snabbt växande språk på svenska gymnasier, men redan 1971 var Cecilia Lindqvist lärare i den första gymnasiekursen i kinesiska. I sin bok Tecknens rike, som kom 1989 och som fortfarande är en storsäljare i Kina, gav hon ett tvärvetenskapligt perspektiv på utvecklingen av de kinesiska tecknen. I veckans program berättar Cecilia Lindqvist om hur de gamla tecknen tas i bruk när nya ord lånas in i kinesiskan.

P1 Språket 20120501 Svenska smeknamn skvallrar

P1 Språket 1/5 2012. Svenska smeknamn skvallrar. Kattis och Bosse, Kalle och Meta - smeknamnen är exempel på ursvensk ordbildning. De berättar hur svenska språkets ord ser ut om ljudstrukturen, prosodin, får bestämma. I veckans upplaga av Språket talar Tomas Riad om sitt forskningsområde fonologi och kommenterar några av dagens ljudförändringar i svenskan. Han är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och medlem i Svenska Akademien. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

P1 Språket 20120424 Ord för strandliv och skolmatsal

P1 Språket 24/4 2012 Ord för strandliv och skolmatsal- Ursprung och ålder hos ord som mello, bamba och ’Beach 87’ diskuteras i veckans program, där begreppet ’första belägg ’ blir viktigt. Går det att avgöra vem som är upphovsman till ett visst ord eller uttryck och hur skeptisk bör man vara till ordbokens åldersbestämning? Professor Lars-Gunnar Andersson guidar i ordvärlden. Dessutom får en lyssnarfrågor från förra veckan ett kraftfullt svar av många lyssnare: Uttrycket jag älskar dig’ förekom inte i vardagliga samtal mellan föräldrar och barn på 60-talet, det var något man kunde höra i film bara. Det är den samstämmiga åsikten från många Språketlyssnare i Facebook-diskussionen i ämnet.

P1 Språket 20120417 Tolkning av tecken och tveksamheter i tal

P1 Språket 17/4 2012 Tolkning av tecken och tveksamheter i tal. Vad betyder ordet `hygien` nuförtiden? Det är en av lyssnarfrågorna i veckans program som också tar upp anglosaxiskt inflytande i språket och svenskt teckenspråk.

P1 Språket 20120410 Grammatik till vardags

P1 Språket 10/4 2012 Grammatik till vardags. Lyssnarfrågor får svar av professor Lars-Gunnar Andersson

P1 Språket 20120403 Stor språkhjälp i liten app

P1 Språket 3/4 2012 Stor språkhjälp i liten app Info: Appar i läsplattor och smartmobiler är på väg att ersätta datorbaserade hjälpmedel och det innebär en stor förändring i synen på hjälpmedel. Det säger Mats Lundälv, som är datapedagog i Västra Götalandsregionen. Veckans program berättar om några appar med språkkompetens.

P1 Språket 20120327 Tolkningsfrågor

P1 Språket 27/3 2012 Tolkningsfrågor. Det är brist på välutbildade språktolkar och det leder till brister i rättssäkerhet för dem som inte behärskar svenska och till arbetsmiljöproblem för svenska myndigheter som inte kan utföra sitt uppdrag. Det säger etnolog Kristina Gustavsson, som tillsammans med två kollegor har skrivit en forskningsrapport om tolkrollen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal.

P1 Språket 20120320 Jag först - när började vi säga så?

P1 Språket 20/2 3012 Jag först - när började vi säga så? info:Jag och mamma sa vi nog alla som små, men sedan lärde vi oss att sätta andra först. När försvann den vanan i språket? Foto: Scanpix

P1 Språket 20120313 Påminnelser om närhet och avstånd

P1 Språket 13 /3 2012 Påminnelser om närhet och avstånd. Finlandssvenskan påminner oss om att de politiska villkoren för ett språk har stor betydelse för språkvårdens prioriteringar. Charlotta af Hällström Reijonen talar om finlandismer.

P1 Språket 20120306 Livsviktigt språk

P1 Språket 6/3 2012 Livviktigt språk. Professor Kenneth Hyltenstam vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet talar om flera problem med språkanalys som metod för att avgöra flyktingars hemland.

P1 Språket 20120228 Uttal och läten

P1 Språket 28/2 2012 Uttal och läten.Bokstaven W firar 7 år under egen rubrik i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och det föranleder en grupp språkälskare att fira W:s födelsedag. Programmet återkommer också till frågan om samlingsnamn för oidentifierade småfåglar och redovisar många lokal ord för gråsparv och pilfink i flock.

P1 Språket 20120221 Politiskt gångbart språk

---PÅA: Nu följer Språket från vetenskapsredaktion. Programledare Anna Lena Ringarp ---AVA: I Språket medverkade professor Lars-Gunnar Andersson Info:Politiskt gångbart språk Den amerikanske språkvetaren och radiokrönikören Geoff Nunberg utnämner ordet ’occupy’ till förra årets ord i USA. Occupy-rörelsen har bidragit till en förnyelse av den amerikanska politiska debatten och till att ekonomiska frågor kommit mycket högre på dagordningen, säger han i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor om politiskt laddade ord i svenskan. Programledare Anna Lena Ringarp. :

P1 Språket 20120214 En som inte kurkar

P1 Språket 1472 2012 En som inte kurkar. Programmet återkommer till orden `päsig` och `kurka` och lägger ut en ny efterlysning: vad kallas de obestämda småfåglarna vid knuten i dina hemtrakter?

P1 Språket 20120207 Grammatik med kraft

P1 Språket 7/2 2012 Grammatik med kraft. Har vi under senare år börjat ändra ordföljden i vårt språk, undrar en lyssnare i veckans program. Hon har lyssnat på politiker, som i sitt tal fogar samman meningar som förr var otänkbara, och hon har till och med stött på den nya ordföljden i tidningstext. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar den och andra lyssnares frågor om grammatik.

P1 Språket 20120131 Hen - ett nytt pronomen?

P1 Språket 31/1 2012 Hen- ett nytt pronomen? Inte han, inte hon - men ’hen’, för både han och hon. Karin Salmsom är förläggaren som lanserar den första barnboken med pronomenet ’hen’ som diskuterats i några år. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om språk.

P1 Språket 20111228 Ta dän, ta väck, ta bort

P1 Språket 28/12 2011 Ta dän, ta väck, ta bort. Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser.

P1 Språket 20120124 Amerikasvenskan i dag

P1 Språket 24/1 2012. Amerikasvenskan i dag. Ättlingarna till de svenska utvandrarna till Nordamerika talar fortfarande amerikasvenska, men det är bråttom att dokumentera den. Det säger Sofia Tingsell som är en av fem svenska språkforskare som gjort inspelningar i svenskbygderna i Minnesota. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med gåtfulla ursprung.

P1 Språket 20120117 Hur lät det förr?

P1 Språket 17/1 2012 Hur lät det förr? Hur lät de västerbottniska dialekterna förr och hur låter de i dag? I veckans upplaga av Språket har två dialekttalare från Skellefteåtrakten hört av sig för att illustrera komplicerade ljudbilder. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och finner att vårt språk berikats av en ny ingrediens.

P1 Språket 20120110 Snälla tåg och andra ordfrågor

P1 Språket 10/1 2012 Snälla tåg och andra ordfrågor

P1 Språket 20120103 De stora dragen

P1 Språket 3/1 2012 De stora dragen Hur utvecklas vårt språk? Går det mot allt större förenkling, som man ibland kan tro, eller är det tvärtom? Denna fråga ställs i veckans program av lyssnaren Karin och hon får svar av professor Lars-Gunnar Andersson, som ger exempel på både förenkling och ökad komplikationsgrad i det svenska språket. För sanningen är att båda tendenserna går att finna i språket - fast inte inom samma område. Blir böjningsmönstren enklare, kanske svårigheterna tornar upp sig i ordföljden.

P1 Språket 20111228 Fnyker eller braskar det?

P1 Språket 29/12 2011 Fnyker eller braskar det? Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor från bland andra lyssnaren Patrik som blivit utskrattad av vänner för sitt ordval.

P1 Språket 20111220 Vad är tiden?

P! Språket 20/12 2011 Vad är tiden? Ja, tid är i alla fall inte samma sak för oss som för Amondawafolket i Amazonasområde i Brasilien.. Vårt språk, och de flesta andra, placerar händelser i dåtid, nutid och framtid längs en tidslinje. Amondawafolket, å andra sidan, saknar språkliga begrepp som kopplar ihop tid och plats, säger Chris Sinha, som är gästprofessor vid Lunds universitet.

P1 Språket 20111213 Låter alla lika?

P1 Språket 13/12 2011 Låter alla lika? Unga skådespelarröster låter ungefär likadant. Det säger teaterkritikern Leif Zern som saknar musikalitet och frasering i dagens skådespelargeneration.

P1 Språket 20111206 God svenska - för vem?

P1 Språket 6/11 2011 God svenska - för vem? Mellan svenska gymnasielever och deras lärare finns det tydliga skillnader i synen på vad som är god och riktig svenska. Det konstaterar två språkforskare som låtit gymnasister och lärare över hela landet besvara en enkät.

P1 Språket 20111129 Självklara uttal - och svåra

P1 Språket 29/11 2011 Självklara uttal - och svåra. Det är inte lätt att lära ut svenskt uttal till dem som har ett annat språk som modersmål. Veckans program tar upp frågor om det svåra ämnet uttal och professor Lars-Gunnar Andersson kommer då in på de fyra uttalet av ’o’, varför talet 20 ofta uttalas ’tjugi’ och varför ordet ’egentligen’ kan få ett uttal som retar många: ’ejengklien’.

P1 Språket 20111122

P1 Språket 22/11 2011. Från huslig sällhet till den ironiska kocken. Om vad man kan läsa ut av kokböcker, mer än recept för mat.

P1 Språket 20111115 Vinnande språk

P1 Språket 15/11 2011 Vinnande språk. Sveriges Radios språkpristagare presenteras.

P1 Språket 20111108 Läsa för livet

P1 Språket 8/11 2011 Läsa för livet. Det handlar om läslust i veckas program som gör ett besök i en andraklass i Rannebergsskolan. Professorn i utbildningsvetenskap Caroline Liberg talar om en utveckling där allt färre elever lär sig läsa längre texter.

P1 Språket 20111101 Ortnamnen berättar de resandes historia

P1 Språket 1 nov 2011 Ortnamnen berättar de resandes historia. Det finns knappast några minnesmärken eller arkeologiska lämningar från resandefolkets månghundraåriga historia i Sverige, men ortnamnen kan vittna. Bo Hazell kompletterar nu sin tidigare bok ’Resandefolket. Från tattare till traveller’ med flera kapitel och i ett berättar han om hur ortnamnen beskriver de resandes plats i den svenska historien.

P1 Språket 20110927 Grammatik i vardagen

P1 Språket 28/9 2011 Grammatik i vardagen

P1 Språket 20111025 Vad är självklart?

P1 Språket 25 OKT 2011 Vad är självklart? Ett program med lyssnarfrågor om vår språkkänsla.

P1 Språket 20111018 Små mocklisar och heliga män - ett ordprogram

P1 Språket 18/10 2011. Små mocklisar och heliga män - ett ordprogram

P1 Språket 20111011 Brittisk engelska i dag

P1 Språket 11/10 2011 Brittisk engelska i dag. Vi hör skillnad på amerikansk och brittisk engelska, några av oss kanske också på indisk och sydafrikansk engelska. Och vi tror nog ofta också att vi kan höra skillnad på brittisk överklassengelska och den som talas av gemene man. Men i England har normen för vårdat språk förändrats på många avgörande sätt under de senaste 50 åren, säger John Wells. Han är professor i fonetik vid University Collage i London och analyserar i veckans program några av de särdrag som utmärker dagens brittiska engelska.

P1 Språket 20111004 En påminnelse

P1 Språket 4/10 2011 En påminnelse. Anna Kråik är språkambassadör i Östersunds kommun och hennes uppdrag är att se till att kommunen lever upp till minoritetsspråksreformen krav. De kraven kan handla om barn- och äldreomsorg på samiska och för den nyanställda samisktalande barnomsorgspersonalen handlar det också om att se till att samisk kultur görs levande i arbetet på förskolan, berättar Anna Kråik

P1 Språket 20110927 Grammatik i vardagen

Språket 27/9 2011 Grammatik i vardagen

P1 Språket 20110921 Vanebildande - om wordfeud och scrabble

Vanebildande.Det är vanebildande att spela wordfeud på mobilen, säger många. Andra föredrar scrabble, tidigare alfapet, där man ser sin motståndare och använder Svenska Akademiens ordlista. Elinor Tåli är inbiten wordfeudare, men liksom Johan Berner, ordförande i Svenska Scrabbleförbundet, föredrar hon scrabble. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

P1 Språket 20110913 Svåra toner

Svåra toner. Allt fler gymnasier erbjuder studier i kinesiska och veckans program besöker Blackebergs gymnasium i Stockholm där eleverna kämpar med kinesiskans uttal. Det svåraste är tonerna, säger eleverna - att samma ord kan få flera olika betydelser, beroende på ordtonen, det vill säga tonhöjden och hur den utvecklas i ordet. Tredjeårseleverna säger att de efter några års studier nu kan göra sig förstådda, och flera av dem tycker kinesiska är lättare än franska. Läraren Håkan Bengtsson berättar om arbetet med att utforma den första svenska läroboken för kinesiska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal och stavning.

P1 Språket 06092011 Språkkramare

P1 Språket 6/9 2011 Språkkramare. Sommarkurser med språkbad och översättning av barnböcker. Det är ett par av de strategier som tas i bruk när entusiaster försöker hålla liv i de minsta av de fem svenska historiska minoritetsspråken, samiska och jiddisch. I veckans program besöker vi Umeå universitets sommarkurs i umesamiska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor

P1 Språket 20110830 Lust och listor

P1 Språket 30/8 2011 Lust och listor. Säger du ’ostbågar’ eller ’ostkrokar’? Och tycker du att potatischipsen ska kallas ’tjippe’ eller ’tjibba’? Svaret kan avslöja var i Sverige du bor. Det säger lingvisten Mikael Parkvall vid Stockholms universitet som under sommaren roat sig med att göra dialektgeografiska kartor över ord för snabbmat och andra moderna företeelser. I bästa fall avslöjar kartorna också varifrån de språkliga influenserna kommer, säger han. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

P1 Språket 20110823 Vem har semester?---POD: P1 Språket 23 aug 2011 Vem har sem

P1 Språket 23 aug 2011 Vem har semester? Den nya säsongen Språket-program inleds denna vecka med både allmängiltiga och udda språkfrågor som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson.

Språkbiten 20110815 Uttal av 'ungefär' och andra vanliga ord

Språkbiten 17/8 2011 Uttal av `ungefär` och andra vanliga ord

Språkbiten 20110808 God och go

Språkbiten 8/8 2011 God och go

Språkbiten 20110801 En enda bokstav kan göra skillnad

Språkbiten 1/8 2011 En enda bokstav kan göra skillnad

Språkbiten 20110718 Bynglig och slyna

Språkbiten 18/7 2011 Bynglig och slyna

Språkbiten 20110718 0535 20110718 2050 20110724 1735

Språkbiten 18/7 2011 Ingen ko på isen och andra uttryck

Språkbiten 20110711 Grammatik och böjning

Språkbiten 11/7 2011 Grammatik och böjning

Språkbiten 20110711 Böjningar

Språkbiten 11/4 2011 Böjningar

Språkbiten 20110704 Ingen ko på isen

PÅA: Kortprogrammet Språkbiten är tillbaka i etern. Under åtta sommarveckor kan ni höra avsnitt ur tidigare års Språket, där professor Lars-Gunnar Andersson besvarar radiolyssnarnas frågor om språk. Redaktör för programmet Anna Lena Ringarp. AVA: I Språkbiten har vi hört Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet. Språkbiten sänds måndag 5.35, med repris måndag 20.50 och söndag klockan 17.35. Välj den info som passar!

Språkbiten 20110725 Former som fattas

Språkbiten 25/7 2011 Former som fattas

Språkbiten 20110704 0535 20110704 2050 20110710 1735

Språkbiten 4/7 2011 Grammatik och böjningar

P1 Språket 20110629 Gamla mönster, brytningar och översättningar

Gamla mönster, brytningar och översättningar. Det blir flera spår att följa i veckans program för den som vill fundera över språket. Musikproducenten Håkan Lidbo i Stockholm har kört några kända texter genom flera maskinöversättningsprogram. Resultatet väcker tankar om det oersättligt mänskliga i språket. Läkaren och fonetikern Olle Kjellin som håller språkkurs för utländska läkare berättar hur man snabbt gör en brytning mera begriplig. Lyssnaren Cecilia Billing i Osby tappade omedelbart förtroendet för webbplatsen som använde ordet ’våran’ i sin text. Hur mycket vardagligt tal kan man använda i neutrala texter? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra lyssnarfrågor. Repris från 1/9 2010.

VR Språket 20110629 1903 20110630 0103

P1 Språket 29/6 2011. Gamla mönster, brytningar och översättningar. Det blir flera spår att följa i veckans program för den som vill fundera över språket. Musikproducenten Håkan Lidbo i Stockholm har kört några kända texter genom flera maskinöversättningsprogram. Resultatet väcker tankar om det oersättligt mänskliga i språket. Läkaren och fonetikern Olle Kjellin som håller språkkurs för utländska läkare berättar hur man snabbt gör en brytning mera begriplig. Lyssnaren Cecilia Billing i Osby tappade omedelbart förtroendet för webbplatsen som använde ordet ’våran’ i sin text. Hur mycket vardagligt tal kan man använda i neutrala texter? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra lyssnarfrågor. Repris från 1/9 2010.

Språkbiten 20110627 Vaghetsmarkörer

Språkbiten 27/6 2011 Vaghetsmarkörer

P1 Språket 20110621 Till själva saken

P1 Språket 21/6 2011 TIll själva saken. Något kan vara en black om foten, men vad är en black? Och varifrån kommer långbänken som politikerna ibland drar ärenden i? Det finns ord som letat sig in i vardagsspråket så till grad att vi ofta glömt vad ordet ursprungligen betydde. Christina Mattsson vid Nordiska museet i Stockholm berättar om en utställning som visar upp flera föremål som ingår i vanliga idiomatiska uttryck. Språkkonsult Linnea Hanell har granskat finlandssvenska texter för att se om de skiljer sig från svenska och berättar om resultaten.

P1 Språket 20110615 Fåglars sång och folkliga ramsor

P1 Språket 16/5 2011 Fåglars sång och folkliga ramsor. Vi människor försöker alltid höra något meningsfullt i alla ljud, och det är så de vanliga ramsorna som härmar fåglars sång kommit till. Bofinken, gransångaren, gulsparven, orren -det är många fåglar som fått egna ramsor, säger språkvetaren Åsa Abelin vid Göteborgs universitet.

P1 Språket 20110607 Det hänger på uttalet

P1 Språket 7/6 2011. Det hänger på uttalet. Ett språk för utomjordingar, klingonska, berättar Joe Trotta vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet om. Upphovsmannen till språket i Star trekfilmerna, Mark Okrand, tog en mängd udda drag från redan existerande mänskliga språk och sammanförde dem i ett enda konstgjort språk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal.

Språket 20110606 Nationaldagsmorgon

Språket. Nationaldagsmorgon med lyssnarfrågor från hela landet.

P1 Språket 20110531 Ett språk med mytologi

P1 Språket 31/5 2011 Ett språk med mytologi. När JRR Tolkien skapade de många språk som talas i Sagan om ringen-trilogin, utgick han från själva ljuden och skönheten i dem. - Det finns en historia att han som ung råkade skriva ordet ’hobbit’; han visste inte vad det skulle betyda, men tyckte det var ett roligt ord. Det berättar språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet som denna vecka presenterar språkfamiljen quenya. Prof. Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

P1 Språket 20110524 Om platsannonsernas språk

P1 Språket 24/5 2011. Har du drivkraft? I veckans Språket berättar språkforskaren Karin Helgesson vid Göteborgs universitet om vilka egenskaper arbetsgivare har efterfrågat hos nya medarbetare under en 50-årsperiod.

P1 Språket 20110517 Ett annat språk för andra tankar

P1 Språket 17/5 2011 Ett annat språk för andra tankar. Skulle ett språk med helt annorlunda grammatik och ordförråd bättre spegla kvinnors tankar och behov? Det föreställde sig språkvetaren och författaren Suzette Haden Elgin när hon skapade språket Láadan för sin science fictionserie Native Tongue. Språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet berättar om några av det fiktiva språkets särdrag. Professor Marika Tandelfedt, språkforskare i Helsingfors, talar om varför man nu undersöker sverigesvenskars attityder till finlandssvenskan.

P1 Språket 20110510 Om påhittade språk

P1 Språket 20110503 Trångt för språket

P1 Språket 3 maj 2011 Trångt för språket. Textraderna i tv-rutan hör till de mest lästa texterna. Två undertextare berättar om arbetets utmaningar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om bl a foge-s.

P1 Språket 20110426 Rakt på sak i runskrift

P1 Språket 26 april 2011 Rakt på sak i runskrift. Vikingarna och deras samtida skrädde inte orden i runskriften på pinnar och benbitar som man funnit på flera håll i Norden. För tusen år sedan använde de samma ord för manliga och kvinnliga könsorgan som man kan finna klottrade på bussar och offentliga toaletter i våra dagar. Carita Holm och Henrik Williams vid Uppsala universitet berättar.

P1 Språket 20110419 Oro för svenskan i Finland och lyssnarfrågor om uttal

P1 Språket 20110419 Oro för svenskan i Finland och lyssnarfrågor om uttal

P1 Språket 20110412 När det klickar - om ord med ny betydelse

P1 Språket 20110412 När det klickar - om ord med ny betydelse. Hur ska den svenska skolan bli bättre på att lära ut svenska till elever med ett annat modersmål? Den frågan diskuteras på många håll just nu, efter nedslående resultat om sjunkande färdigheter bland elever i svenska skolor. Den australiensiska andraspråksforskaren Pauline Gibbons gästar just nu Sverige och föreläser för lärare. Hon förespråkar en skola där språkundervisningen är närvarande också under ämneslektionerna. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord som ändrat betydelse.

P1 Språket 20110405 Skoskav i språkkänslan

Skoskav i språkkänslan. Ibland stannar man plötsligt till inför ett ord man hört tusentals gånger och börjar fundera: varför säger man så här, vad heter det egentligen - och varför? Det har flera lyssnare gjort denna vecka och deras frågor diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson. Det handlar om när gamla sanningar möter nya vanor och om när språkkänslan sviker.

P1 Språket 20110329 Föränderligt och varaktigt

P1 Språket 29/3 2011 Föränderligt och varaktigt.I veckans Språket från vetenskapsradion tar lyssnare upp aktuella ämnen. - Är det rätt att säga att japanerna är ’överväldigade’ av tsunamin? Och vad ska man tänka när man hör att det är ’40 procents chans’ att det blir en ny stor jordbävning? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ordval och ord på glid i betydelseskalan. Att språket aldrig är statiskt får ytterligare en illustration av Henrik Barruk, som arbetar för att umesamiskan ska få nytt liv och räddas till eftervärlden.

P1 Språket 20110322 Rent hus med grammatik

P1 Språket 22 mars 2011 Rent hus med grammatik. Språket i veckan med internationella om utblickar om läskunnigheten i Europa och om kontakter mellan språk utan tolk, och utan engelska. Lyssnarfrågorna handlar om grammmatik i vardagsspråket, bland gamla och nya ord.

P1 Språket 20110315 Dubbelnamnens gåta

Dubbelnamnens gåta. Smeknamn, dubbelnamn och ortnamn väcker frågor i veckans program. Varför betonas de manliga dubbelnamnen på annat sätt än de kvinnliga, undrar en lyssnare och får svaret att stora språkvetare ägnat sig åt gåtan men inte kommit överens om orsaken. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar också frågor som leder in på jämförelser mellan olika språk.

P1 Språket 20110308 Egna initiativ

P1 Språket 20110301 Äldrevården - en språkfråga

P1 Språket 1/3 2011 Äldrevården - en språkfråga. Inom äldrevården i Stockholm har 80 procent av de anställda ett annat modersmål än svenska. Nu har många erbjudits undervisning för att lära sig bättre svenska, och i veckans program berättar vi om projektet som kallas Språksam. - De ökande kraven på dokumentation och kontakt med de anhöriga gör att flera riskerar att inte längre klara sitt jobb, trots att de arbetat länge i vården, säger Kerstin Sjösvärd som är projektledare.

P1 Språket 20110222 Dialekt som inte får stavas

P1 Språket 22/2 2011 Dialekt som inte får stavas. Om en gård i Västergötland i alla tider kallats `Hôla`, med en stavning som vi oftast förknippar med ett västgötskt ö och ett tjockt l, kan den inte få heta så på vägverkets skylt också? - Alla känner ju gården som `Hôla`, säger gårdsägaren Filip Svensson. Men det blev ett klart nej på hans begäran. -Svenska gårdsnamn måste följa grunderna i svensk stavning, enligt Svenska Akademiens ordlista. Det säger namnvårdskonsulent Leif Nilsson vid Institutet för språk och folkminnen.

P1 Språket 20110215 Överraskande upptäckter

P1 Språket 15/2 2011 Överraskande upptäckter. -Skidar du om vintern? Då bor du antagligen i svensktalande Finland, för det sättet att uttrycka sig hör hemma där, konstaterar professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program. Inom Sveriges gränser åkar man skidor!

P1 Språket 20110208 Om bokstäver på rätt plats

P1 Språket 8/2 2011 På rätt plats - om bokstäver och tangentbord. Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre kollisioner mellan fingrarna och layouten kom att kallas QWERTY, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna. Det hävdar anhängare till ett alternativt tangentbord, den så kallade Dvorak-layouten. Den placerar de vanligaste bokstäver på mittenraden och sprider övriga på ett sätt som minskar behovet att flytta fingrarna i höjdled. Dvorak-layouten har en liten skara hängivna anhängare världen över och i Sverige finns det flera som arbetar med att anpassa systemet till svenska. En av dem är Magnus Engström, som berättar om de ergonomiska fördelarna. Professor Lars-Gunnar Andersson

P1 Språket 20110201 Sanningen om Ågren

P1 Språket 1/2 2011 Sanningen om Ågren. Många lyssnare har hjälpt till att ta fram ursprunget till den dagen-efter-känsla som kallas ’ågren’ - bokstavsomkastningen från ’ånger’ till ’ågren`. I veckans program reder professor Lars-Gunnar Andersson också ut en gammal gångart: att gå i strumplästen, strumpfoten eller strumpsockorna. Vidare besöker vi Öckerö skärgård i södra Bohuslän, där tio bebodda öar ibland har olika ord för samma företeelse.

P1 Språket 20110125 Ur barns och vuxnas munnar

P1 Språket 20110125 Ur barns och vuxnas munnar

P1 Språket 25/1 2011 Ur barns och vuxnas munnar. Varför säger små barn så ofta ’gådde’ och ’fådde’? Varifrån kommer ordet naken? Och varför kan man inte i svenskan säga ’regnet regnar’ som man gör på flera andra språk? Språkfrågorna från programmets lyssnare tar sig på smala stigar in i den svenska grammatiken. Den moderna forskningen om kvinnors och mäns språk började på 70-talet, säger Deborah Cameron, professor i engelska vid Oxford University i England. Karin Milles, lektor vid Södertörns högskola, berättar vad den svenska forskningen främst intresserat sig för.

P1 Språket 20110118 Myter om kvinnors språk

P1 Språket 18 jan 2011 Myter om kvinnors språk. En vanlig uppfattning om kvinnor är att de talar mer än män. Man hör också ofta att kvinnor i sitt språk är mera inriktade på att skapa samförstånd, medan män talar mera direkt, utan att linda in sina åsikter. Dessa påståenden har upprepats i ett otal populärvetenskapliga böcker under senare år, men är de sanna? - Nej, det vetenskapliga underlaget för uttalanden av detta slag är ofta obefintligt. Det säger Deborah Cameron, som är professor i språk och kommunikation vid University of Oxford, England. Hon har i sin forskning gjort upp med flera av de vanligaste myterna om skillnaderna mellan manligt och kvinnligt språk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal och stavning.

P1 Språket 20110111 Om fornminnen i språket

P1 Språket 11 jan 2011 Hoppas du är frisker! I vårt språk finns det livskraftiga fornminnen, som i många delar av landet hörs i vardagligt tal. I veckans program spårar professor Lars-Gunnar Andersson några av dem tillbaka genom språkhistorien.

P1 Språket 20110104 Hela folket värnar isländskan

P1 Språket 4 jan 2011 Hela folket värnar isländskan. De allra flesta islänningar engagerar sig starkt i bevarandet av isländskan och är eniga med den officiella språkvården. Det säger Ari Páll Kristinsson, forskningsprofessor vid Árni Magnússon-institutet för isländska studier i Reykjavik. Hans undersökning visar att dagstidningstext i Island bara innehåller en tredjedel så många lånord som tidningarna i Sverige, Danmark och Norge. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

P1 Språket 20101229 Nytt liv i jiddisch

P1 Språket 29 dec 2010. Nytt liv i jiddisch. Det finns ett ökande intresse för de små nationella minoritetsspråken och denna vecka uppmärksammar Språket jiddisch, ett av de fem. Vid Hillelskolan i Stockholm får lågstadielever lära sig mor- och farföräldrarnas språk. Paula Grossman, lärare vid skolan, berättar om språkets betydelse i dag

P1 Språket 20101221 Island och grannarna

P1 Språket 21/12 2010 Island och grannarna. I fyra av de nordiska länderna borde vi kunna förstå varandras språk rätt väl, I Sverige, Danmark och Norge och svensktalande Finland finns förutsättningar, även om man ibland får jobba lite på att de ska infrias. Ett femte land, Island, har ett språk som inte är lika nära släkt men eftersom islänningarna sedan länge läst danska i skolan, har vi kunnat mötas på ’skandinaviska’. Nu verkar många islänningar föredra engelska som umgängesspråk, också i Norden. Finnur Friðriksson, lektor i isländska vid Akureiri universitet på Island, talar om framtiden för den skandinaviska språkförståelsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

P1 Språket 20101214 Grammatikfrågor från snöiga landskap och inomhusbad

VR Språket 14/12 2010 Veckans lyssnarfrågor om språk är hämtade från det snöiga landskapet, från biosalongen och från badhuset.

P1 Språket 20101207 Om ungdomsspråk

P1 Språket 20101130 Wrong way? Om engelska på svenska universitet

P1 Språket 20101123 Gammal och ny ordkreativitet

VR Språket 23 nov 2010 Käringkrut och dödsgyttja - gammal och ny ordkreativitet Denna veckas Språket ägnas ord, och jordnära ord för livsviktiga ögonblick blandas med modeord. Professor Lars-Gunnar Andersson spårar dödsgyttjan och hälsocoachen i nyhetsflödet och kommenterar det förändrade innehållet i ordet ’amma’. Folklivsforskaren Bengt af Klintberg berättar om de många folkliga orden kring en liten växt som det slagit gnistor om - lummer, förr kallad ’käringkrut’ eller `gastafes`, bland mycket annat.

P1 Språket 20101116 SR:s språkpristagare

P1 Språket 16 nov 2010 SR:s språkpristagare och lyssnarfrågor om grammatik, logik och onödig information.

VR Språket 20101109 Bra eller dåligt med lök på laxen?

Bra eller dåligt med lök på laxen? Och ska man bli glad eller ledsen över en björntjänst? En gång i tiden var nog de flesta överens om innebörden i dessa och många andra uttryck, men brev till programmet vittnar om att det inte är så i dag. Också i användningen av andra fasta uttryck svajar det idag. Det konstaterar språkforskaren Julia Prentice vid Göteborgs universitet som i sin avhandling ’På rak sak’ har undersökt hur ungdomar i flerspråkiga miljöer använder vanliga fasta uttryck. .Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord och uttryck.

P1 Språket 20101102 Petigt, eller?

P1 Språket 2/11 2010 Ptetigt, eller? Det handlar om småsaker i veckans upplaga av Språket; småsaker som en enda liten bokstav mer eller mindre eller en liten, liten förändring av uttalet . Professor LArs-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

P1 Språket 20101026 Små ord i stora sammanhang

Språket 26/10 2010 Små ord i stora sammanhang. Det börjar ofta som en rent privat fundering över ett enda litet ord - det kan sluta med utblickar över omvärlden, historien och människans framsteg på många områden. Lyssnarfrågorna om språk i veckans program besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.

VR Språket 20101019 Var ställer du blommorna - ord och uttryck att fundera över

Språket 12 okt 2010 Var ställer du blommorna? Den som lär sig svenska som vuxen kommer ofta med intressanta frågor om vårt språk. I veckans program förmedlar SFI-läraren Helen Bergholz i Höganäs flera sådana frågor till professor Lars-Gunnar Andersson. Chris Lundberg undrar om ett uttryck som ”mycket älg i skogen” avslöjar ett modernt, distanserat förhållande till djuren och Kjell Nylén bidrar med ett tidigt minne av det nutida modeordet ”ett tänk”.

VR Språket 20101013 Dyslexi, stavning och uttal

Språket 12/10 Om dyslexi, stavning och uttal. Att ha svårt för att stava och läsa, att vara dyslektiker eller det som förr kallades ”ordblind”, är inte enbart ett handikapp. I den nya antologin Mina bästa sidor är ordblind berättar nio framgångsrika svenskar om sin dyslexi och om hur den också bidragit till deras utveckling. En av dem är Erik Winqvist som medverkar i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal.

VR Språket 20101005 Gamla och nya mönster

Språket 5 okt 2010 Gamla och nya mönster. Ord och kartor som skapar ordning handlar veckans program om. Mats Wahlberg, forskningschef vid Institutet för språk- och folkminnen i Uppsala, berättar om hur gator och kvarter fått sina namn förr och i våra dagar. - Ortnamn innehåller ofta information om var i landet platsen, ligger, säger han, och vårt intresse väcks när vi färdas längs nya vägar och börjar undra över namnen vi möter på skyltar. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkliga konstruktioner som lyssnare finner krångliga och onödiga. -Ibland måste vi kunna komplicera resonemang och allt som verkar krångligt i språket kan man inte rationalisera bort, säger han.

P1 Språket 20100928 Från handling till text

Språket 29 sept Från handling till text. Nu för tiden finns det nästan inga yrken där man inte behöver skriva för att sköta sitt arbete. Detta märks inte minst inom äldreomsorgen, där de ökade kraven på dokumentation innebär att undersköterskorna hela dagarna måste göra anteckningar om patienternas tillstånd och vård. Hur löser man de uppgifterna på arbetsplatser där en majoritet av personalen inte har svenska som modersmål? Anna-Malin Karlsson, som är professor i modern svenska vid Södertörns högskola, forskar om skriftsamhällets krav på vårdpersonal och berättar om projektet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som handlar om det som kan gå förlorat i översättningar.

VR Språket 20100921 En kampanj för läskunnighet

VR Språket 21 sep 2010 En kampanj för läskunnighet. I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

VR Språket 20100921 En kampanj för läskunnighet

Språket 21/9 2010 I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

VR Språket 20100921 En kampanj för läskunnighet

VR Språket 21 sep 2010 En kampanj för läskunnighet. I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

VR Språket 20100914 Giftiga ord

Språket 14 sep 2010 Giftiga ord. Karin Milles talar om den rekordsnabba karriär som ordet ’snippa’ gjort i det svenska språket. Hon är författare till en nyutkommen bok om gamla och nya svenska könsord. Språkforskaren Qarin Franker talar om några av de utmaningar som vuxna med bristande läskunskaper möter i Sverige, och om behovet av en ny syn på analfabetism. Professor Lars-Gunnar Andersson talar om intressanta gränsdragningar och släktskap mellan ord.

P1 Språket 20100907 Analfabet i Sverige

P1 Språket 20100831 Gamla mönster, brytningar och översättningar

Språket 31 aug 2010 Gamla mönster, brytningar och översättningar Det blir flera spår att följa i veckans program för den som vill fundera över språket. Musikproducenten Håkan Lidbo i Stockholm har kört några kända texter genom flera maskinöversättningsprogram. Resultatet väcker tankar om det oersättligt mänskliga i språket. Läkaren och fonetikern Olle Kjellin som håller språkkurs för utländska läkare berättar hur man snabbt gör en brytning mera begriplig. Lyssnaren Cecilia Billing i Osby tappade omedelbart förtroendet för webbplatsen som använde ett ord hon finner alltför vardagligt. Hur mycket vardagligt tal kan man använda i neutrala texter? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra lyssnarfrågor. Programledare Anna Lena Ringarp

P1 Språket 20100824 Bråttom i uttalet

Språket 24/8 2010 Bråttom i uttalet. Uttalsspaningar är det fullt av i det program som sänds i veckan. Det handlar om att spåra ursprung, om livskraftiga dialekter och, inte minst, om att slira i kurvorna och rationalisera bort många bokstäver i uttal.

P1 Språket 20100622 Vaereom - uttalsfrågor

I säsongens sista program bidrar lyssnare från många hörn av Sverige med lokala uttal av ord. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna.

P1 Språket 20100615 Om mäklarsvenska

VR Språket 15 juni 2010 Om mäklarsvenska. Vad kännetecknar språket i mäklarnas annonser för hus och lägenhter? Kristina Larsson-Ekman har gjort en liten studie av denna genre och funnit skillnader i annonser från Stockholm och Göteborg. När talar man ett språk flytande? Veckans lyssnarfrågor, som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson, börjar bland de stora frågorna och slutar bland kanadagäss och graviditetssuttryck.

P1 Språket 20100609 Språkvård i Norge och variation i Sverige

Om språkvård i Norge och variation i Sverige. Språkets motsvarighet i norsk radio heter Språkteigen och Gøril Grov Sørdal som är redaktör talar om de starka känslor som ofta hörs i den norska språkdebatten. - Vi lever i den personliga frihetens tidsålder och det gynnar de norska dialekterna, säger Ruth Vatvedt Fjeld som är NRK:S språkvårdare för bokmål, det största av de två skriftspråken i Norge. I Norge är det de unga flickorna som är de ivrigaste dialekttalarna. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om variationer i det svenska språket.

P1 Språket 20100601 Att uttrycka känslor

VR Språket 1 juni 2010 Att uttrycka känslor. Ilska, förvåning, rädsla, irritation, glädje - vi kan uttrycka våra känslor med ord men också på många andra sätt, förstås. Lingvisten Åsa Abelin vid Göteborgs universitet har studerat prosodins roll i sammanhanget och funnit att vissa känslor uttrycker vi hellre med röst och tonläge än med ord. Språkteknologen Robert Eklund talar om ”oflyt” i språket. Det som de flesta kanske kallar ”öööh” och ”ääh” kallas ofta ”fyllda pauser” av språkvetare. Robert Eklund har studerat deras många olika roller i vårt tal. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och kommer då in på olika sorters språkliga ”tics”, ofrivilliga ljud, fraser och ord som kan ha starkt irriterande inverkan på omgivningen.

P1 Språket 20100525 Om dubbeltydigheter

VR Språket 25/5 2010 Om dubbeltydigheter. Är boken 10 millimeter tunn? Eller tjock? Hur undviker man dubbeltydiga frågor? Och varför säger vi ”din dåre”? Till veckans Språket har många lyssnare observerat grammatiska underligheter och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar. Från grammatik vänder vi blicken mot försäkringskassans broschyrer. Myndigheten förmedlar en konservativ bild av föräldraskap, säger Lena Lind Palicki som nyligen disputerat vid Örebro universitet med en undersökning av myndighetens språkbruk under 30 år. Två sverigeester med egna minnen från 40-talet då många ester flydde till Sverige kommer också till tals.

P1 Språket 20100518 Bra dåligt och annan språkhistoria

Språket 18/5 2010 Om språkhistoria. Kyrkoherde Susanne Rikner i Våmbs församling i Skövde går en fortbildningskurs i konsten att predika och funderar mycket över predikospråket. Hur kombinerar man respekt för ursprungstexten med dagens människors behov av att förstå och identifiera sig med det sagda? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som också kommer in på ämnet språkhistoria och hämtar exempel från både hundmatspåsar och i Karl XII:s arga brev.

P1 Språket 20100511 Estlandssvenskarna del 2

VR Språket 11/5 2010 Estlandssvenskarna del 2. Birkas är centralort i den forna svenskkommunen Nuckö i Estland och där träffar vi denna vecka Leida Kuinberg. Det är inte många kvar som talar den gamla svenska dialekten, och vi får anstränga oss att förstå henne när hon berättar om hur de flesta estlandssvenskarna lämnade landet efter andra världskriget. Men spåren efter flera hundra år med svenska märks ändå i bygden. Leida Kuinberg bor granne med internateleverna på Nuckögymnasiet och bland dem är svenskstudier populära - deras mål är studier i Sverige eller arbete för ett svenskt företag, berättar de. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om oberäkneliga, ouppfostrade verb.

P1 Språket 20100504 Om estlandssvenskan

VR Språket 4/5 2010 Om estlandssvenskan. Under en höstvecka 1938 besökte radiolegenden Sven Jerring svenskbygderna i Estland för reportageserien ”stamfäder i öst”. Då fanns omkring 8000 estlandsvenskar i landet, i dag är det bara 300 som identifierar sig så. Vi har besökt de forna svenskbygderna i Estland och i veckans reportage berättar 91-åriga Agneta Tomingas i Hapsal om barndomen på Ormsö. Hennes syster flyttade till Sverige under kriget, men själv valde hon att stanna kvar i Estland. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om dialekter i Sverige och språk ute i världen.

P1 Språket 20100427 Förstår vi våra grannar?

VR Språket 27/4 2010 Om grannspråksförståelse. Språket besöker Lundtofte skola på Själland där danska tredjeklassare lär sig svenska rim och ramsor. Deras lärare är en av de ”språkpiloter” som utbildats i Nordiska Ministerrådets kampanj för språkförståelse, och hon tycker det är viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med grannländernas språk. I höstas fick Sverige kritik i Nordiska rådet för att inte följa den nordiska språkdeklarationen där länderna lovat satsa extra på grannspråksundervisningen. Nu hoppas Bodil Austad, som är nordisk språkkoordinator för kampanjen, att väcka intresset för grannspråken i svenska skolor. Professor Lars-Gunnar Andersson fortsätter diskussion om ööh och ääh i vårt tal och kommenterar några vanliga uttryck.

P1 Språket 20100420 Om ljud vi inte gillar

VR Språket 20/4 2010 Om ljud vi inte gillar. Tjafs, slafs, bjäfs, och plufsig - hur kommer det sig att så många ord med negativa associationer innehåller bokstavskombinationen -fs-, undrar en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar om motståndet är medfött eller kulturellt betingat. Intresset för att studera samiska ökar bland samiska ungdomar, berättar Ann-Hélen Laestadius med egna samiska rötter. Hennes prisade ungdomsbok ”SMS från Soppero” har nyligen blivit översatt till samiska. Piotr Garbacz har skrivit sin avhandling om älvdalskan och hoppas sprida intresset för språket både bland internationella språkforskare och vanligt folk i Dalarna.

P1 Språket 20100413 Om minoritetsspråk och språklig intuition

Språket 13/4 2010 Om minoritetsspråk och om språklig intuition. Nu ska Sveriges kommuner bli medvetna om sina skyldigheter mot minoritetsspråkstalare. Det säger Lennart Rohdin, chef för den nya enheten för minoritetsfrågor. En enkät bland kommunerna visar att många missuppfattat eller försummar sina åtaganden mot talare av finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch - de fem nationella minoritetsspråken.Ock estniskan, med lång närvaro i Sverige, bör komma i fråga för minoritetsspråksstatus. Det säger Raimo Raag, professor i finsk-ugriska språk och företrädare för sverige-esterna.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språklig intuition, bland annat.

P1 Språket NY 20100406 Om stavning och minoritetsspråk

Språket 6/4 2010 Om stavning och minoritetsspråk. Stavade man bättre förr? Ja, den frågan kan man ställa sig när stavningar som ytterliggare och överrenskommelse är vanliga fynd i texter på nätet. Eller är det så att möjligheterna att lätt publicera sig inneburit att felstavarna syns mera än förr? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar direkta felstavningar men även val mellan två möjliga alternativ. Vi uppmärksammar också att det gått nästan tio är sedan Sveriges fick fem officiella minoritetsspråk och ställer frågan vilken status de har vid högskolor och universitet i Sverige. Jarmo Lainio, professor i finska vid Mälardalen högskola, säger att intresset för att studera minoritetsspråken på högre nivå måste grundläggas tidigt och han efterlyser därför mer resurser till i ett samtal med Sanna Posti Sjöman

P1 Språket 20100330 Om finlandismer

Språket 30/3 2010 Om finlandismer. Veckans Språket innehåller en uppmaning till ordimport österifrån. -Använd gärna några av de ord som är speciella för svenskan i Finland, uppmanar språkvetaren Charlotta af Hällström-Reijonen. Språkvården arbetar för att svenskan på båda sidor Östersjön ska hållas ihop, och då är det önskvärt med påverkan åt båda håll, säger hon. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om dialektala ord för den försvinnande isen och snön.

P1 Språket 20100323 Du, ni eller kungen till kungen?

VR Språket 23/3 2010 Du, ni eller kungne till kungen? I en enkät bland Språkets lyssnare säger 60 procent att de vill höra kungen tilltalas med ”du”. 35 procent föredrar ”kungen” och bara fem procent vill ha tilltalsordet ”ni”. I veckans program diskuterar professor Lars-Gunnar Andersson utvecklingen. Här i Sverige lärde sig tidigare generationer att lärare och äldre släktingar inte fick duas och de lärde sig också strategier för att undvika direkt tilltal: ”skulle det smaka med en kopp kaffe?”. Den konsten behärskar inte svenskar som fötts under de senaste femtio åren.

P1 Språket 20100316 Om att tolka gamla brev och kosntiga ljud

VR Språket 16/3 2010 Om att tolka gamla brev och konstiga ljud. Språket denna vecka handlar om ljud som inte är ord: vi talar om öööh och äääh och aaah. Dessutom handlar det om att tolka gamla brev. Att läsa gamla släktbrev är något som många tycker är spännande och intressant. Men det är inte alltid så lätt att tyda gammal handstil och det kan också vara svårt att förstås vad den som skrev egentligen menade. I veckans program berättar historikern Britt Liljewall också om det folkliga brevskrivandet.

P1 Språket 20100309 Djur som gett avtryck

VR Språket 9/3 2010 Djur som gett avtryck. Annika Karlholm talar om en hel mängd svenska djur som fått ge namn och vanliga redskap. Björnen, räven, hunden, suggan och kråkan, bland andra. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar andra ordfrågor.

P1 Språket 20100302 Om adjektiv och felsägningar

P1 Språket 20100223 Om att kalla gäster för gäster eller främmande

P1 Språket 20100216 Modeord och gamla ord

P1 Språket 20100209 Ord i viktiga sammanhang

P1 Språket 20100202 Om tystnaden mellan orden

VR Språket 2/2 2010 Om tysnaden mellan orden. Hur långa pauser tål vi? När talare från olika språk och kulturer möts gäller det inte bara att någorlunda behärska språkregler och ordförråd utan också att tolka de kulturella koderna rätt. I veckans program hör ni samtalsforskaren Gunlög Sundberg vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ljud, uttal och tystnad i språket.

P1 Språket 20100126 Om forskning kring brytning

Språket 26/1 2010 Om forskning kring brytning och ordförståelse INFO:Föreställningar bakom orden.Är köttbullarna trillade eller rullade? I veckans program handlar det om ordförståelse och köttbullarna får sällskap av annat sovel och av det gamla ordet buksorg när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Niklas Torstensson vid Högskolan i Skövde har forskat om hur våra föreställningar om en person påverkas av brytning och berättar om det

P1 Språket 20100119 Om att följa sin språkkänsla

Språket 19/1 2010 Om att följa sin språkkänsla Veckans program handlar om grammatik och om att följa sin språkkänsla. Oftast leder den rätt, men professor Lars-Gunnar Andersson talar om några områden där vår språkkänsla förändrats under senare år och som det därför kan bli diskussion kring. Det handlar också om hur vi kan hamna fel när vi avsiktligt vill använda ålderdomligt språk.

P1 Språket 20100112 Varifrån kom myglaren? Ordfrågor

Språket 12 januari 2010 Otrdfrågor: varifrån kom myglaren? Det är nu över fyrtio år sedan författaren Jan Myrdal lanserade ordet myglare i filmen och boken med samma namn, och numera vet väl alla vad en myglare gör, även om det är svårt att fästa på pränt och precisera. Ordboken (SAOB) säger så här: ”att agera i det tysta för att uppnå fördelar.” Men varifrån fick Jan Myrdal ordet som så snabbt gjorde karriär i språket? I veckans upplaga av Språket berättar han själv och samtalet leder till en språkfilosofisk diskussion mellan honom och professor Lars-Gunnar Andersson. Finns det ord vars själva ljud berättar om innehållet?

P1 Språket 20100105 Om finskan i Sverige

Språket 5 jan 2010 Om finskan i Sverige Info: Veckans program handlar om finskan i Sverige. Hur mycket har det största minoritetsspråket påverkats av majoritetens svenska? Vår sverigefinska reporter Sanna Posti Sjöman lyssnar på andra generationen sverigefinnars språk och talar med Jarmo Lainio, professor i finska vid Mälardalens högskola. Veckans lyssnarfrågor tar upp många vanliga irritationsmoment och professor Lars-Gunnar Andersson påminner om begreppet "inlärd irritation", något vi tränat upp oss på att ogilla och därför reagerar snabbt, och ofta, på!

P1 Språket 20091230 Vad hände de gamla nya orden?

P1 Språket 20091222 Om alltför fantastiska ordförklaringar

Om alltför fantastiska ordförklaringar Språket ägnar sig i julveckan åt att granska innehållet i några ord. Vi vill så gärna begripa dem, men kanske hamnar vi fel när vi tolkar dem. Professorn Lars-Gunnar Andersson avslöjar några etymologier, alltså ord-ursprung, som inte är fullt så färgstarka som vi kanske trott. Dessutom talar vi om att det inte finns något förbud elelr språklig regel mot att börja meningar med "och" eller "men".

P1 Språket 20091215 Om radio för döva och språket för tusen år sedan

Språket 15 den 2009 Om radio för döva och språket för tusen år sedan I veckans upplaga av Språket låter vi blickarna svepa ut över världen och diskuterar släktskap mellan så geografiskt skilda språk som japanska och finska. De låter lite lika, tycker en lyssnare och professor Lars-Gunnar Andersson talar om äldre och nutida språkforsknings syn på likhet mellan språk. Tommy Lyxell, språkvårdare för teckenspråk, talar om viktiga utmaningen att låta döva barn lära sig teckenspråk i tidiga år.

P1 Språket 20091208 Språklagen ett halvår

Språket 8 dec 2009 Språklagemn ett halvår. Språklagen har funnits i snart ett halvt år - har den haft någon betydelse? Ja, några myndigheter har fått tänka om och använder nu svenska i stället för engelska. Lena Ekberg, chef för Språkrådet, berättar om några principiellt viktiga avgöranden, men betonar att försvar för svenska språket inte innebär motvilja mot engelskan i alla sammanhang. Per-Owe Albinsson, talesman för det oberoende nätverket Språkförsvaret, tycker att lagen höjt temperaturen i språkdebatten. Professor Lars-Gunnar ANdersson besvarar lyssnarfrågor.

P1 Språket 20091201 Om ordet gens hundraåriga historia

Språket den 1 dec 2009 Ordet gen fyller hundra år. I år är det hundra år sedan ordet gen myntades av den danske växtfysiologen Wilhelm Johannsen. Bengt Olle Bengtsson, professor i genetik vid Lunds universitet, spårar ordets användning sedan dess i både allmänspråk och fackspråk. Veckans program ägnas helt ord med historia och det hundråriga ordet gen får då sällskap med skadda ’dimma’ med rötter i vårt gemensamma ursprung, indoeuropeiskan.

P1 Språket 200901124 Sverige-estniskan

Språket den 24/11 2009 om sverige-estniskan Det kom över 30 000 ester till Sverige kring andra världskriget. De och deras barn och barnbarn talar ännu estniska, men det är ett språk som blandats med svenska och som på många sätt är annorlunda från språket i Estland. Språkforskaren Leelo Keevalik vid Uppsala universitet berättar om skillnader på flera nivåer. Lyssnarfrågorna kommer in på både ångermanländsk dialekt och företagsledningars maktspråk.

P1 Språket 20091117 SR:s språkpristagare

Språket den 17 november 2009 med SR:s språkpristagare INFO: Årets mottagare av Sveriges Radios språkpris är Maria Edström, P1, med motiveringen: En spirituell och språkfräck estradör som med passion och självklar pondus intar radioscenen. Och Martin Bentancourt, SR Metropol: En röstens trollkarl, som med musikalisk lekfullhet och "örat mot gatan" förvandlar hip-hop-generationens språk till radiokonst. Avdelningen lyssnarfrågor börjar med diskussion om några av de komplement vi fått till samtalet om tal i kraftuttryck. Vi tog upp uttrycken sjutton och tusan. - Glöm inte attan och hundan, skriver många lyssnare. Andra kompletterar med lokala kraftuttryck, som det åländska elvaförbannade och nittonförbannade, eller det halländska fy i femtan.

P1 Språket 20091110 Om simultantolkning

Språket 10 nov 2009 Om snabba tolkningar Tolkningen måste vara både självständig och exakt och framför allt gå fort. I veckans program diskuterar vi villkoren för och kraven på konferenstolkar eller, som man också kallar dem, simultantolkar. När Sveriges tid som ordförandeland i EU är över kommer 900 tolkar att ha arbetat vid över hundra möten i Sverige. Några svenska konferenstolkar berättar om knep de tar till för att klara den nästan omöjliga uppgiften att översätta lika fort som en engagerad talare talar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal.

P1 Språket 20091101 Många ord för krokben

Språket den 3 november 2009. Många ord när benen korsas Denna vecka utforskar programmet, med lyssnarnas hjälp, ytterligare ett område där ordrikedomen är enorm: lek och bråk där den ene faller i backen. ’Sätta krokben’ kan man säga i hela landet, men därutöver har lyssnare bidragit med över dussintalet synonymer. I Närke sätter man ’skorska’, i Stockholm heter det ’sätta pirra’, i Skåne har man det egna uttrycket ’lägga hilleben’. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar också ursprunget till andra uttryck: varför just siffran ’sjutton’ i kraftuttryck och varför säger man ’jamen` eller `jajamen’?

P1 Språket 20091027 Om fult språk

Språket 27 oktober 2009 Om fult språk INFO: Fula ord är knappast välkomna i något klassrum, men på Ytterbyskolan i Kungälv norr om Göteborg är det inte bara förbjudet - det kan leda till att man får underkänt i ämnet samhällskunskap. Ändå hörs ord som `skabb`, `hora`, `slampa` och `jävla bög` som tillmälen och eleverna på skolan berättar vad de tycker om det. Dessutom berättar lärarna Lotta Björkman och Pia Kangas vid Rytmus musikgymnasium i Stockholm berättar om hur de arbetar mot kränkande språkbruk i skolan. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor

P1 Språket 20091020 Om ord och barnspråk

Språket 20 oktober 2009 Om ord och barnspråk Det kan bli många och långa diskussioner om ett ords rätta betydelse och veckans lyssnarfrågor leder till nöjesfältet, ut på havet och in i barnkammaren. Vi talar om att ordet ’amma’ fått en ny, modern betydelse, att det inte är självklart vad som är en karusell och att båtar kan vara större än många tror. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ordbetydelse. Det handlar också om ett nystartat forskningsprojekt, där forskare vid institutionerna för lingvistik och specialpedagogik vid Stockholms universitet, tillsammans med forskare i andra länder, ska ta reda på hur barns språkförmåga utvecklas. Forskaren Ulrika Marklund talar om det delvis outforskade sambandet mellan tidig språkinlärning och läsning senare i skolan.

P1 Språket 20091013 Om ordsom saknas, härmar och upprör

Språket 13okt 2009 Om ord Varför hittar vi så olika ord och läten när vi människor beskriver djurens läten? I Sverige stavar vi grisens läte ’nöff’, i USA ’oink’ och i Frankrike ’groin’. Det är en av veckans lyssnarfrågor i ett program som handlar om ord: ord som saknas, upprör eller efterlyses. Och apropå ord som upprör, kommenterar den kände idrottaren och föreläsaren David Lega det faktum att Socialstyrelsen nu vill svartlista ordet `handikappad`. - Attityden bakom är mycket viktigare än ordet, säger David Lega. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbreven. Programledare Anna Lena Ringarp

P1 Språket 20091006 Om gamla ordspråk

Ordspråken berättar INFO: Tuppen ska gala Ordspråk från Norrland berättar rollfördelning mellan könen i 1800-talets bondesamhälle. - Ja, åtminstone berättar de hur normerna såg ut, säger Daniel Andersson vid institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet som studerat ordspråken för sin doktorsavhandling. Det är mannen som är försörjaren och hans val av hustru är viktigt, förmanar ordspråken, som tycks nyansera bilden av en självständig kvinnoroll i bondesamhället, säger Daniel Andersson. I ett andra reportage från Baskien i norra Spanien berättar vi om de språkliga egenheter n hos detta språk som inte liknar något annat. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om svensk grammatik. Programledare Anna Lena Ringarp

P1 Språket 20090929 Om baskiskan

P1 VR Språket 20090923 Om finskhet och uttal

Kontakterna mellan Sverige och Finland har förändrats av den unga generationen som har ett mera gränslöst sätt att se på omvärlden. Det säger Leena Huss, som är professor vid Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet. Unga sverigefinnar är flerspråkiga och öppna för både finska, finlandssvenska och svenska influenser, och finskheten i Sverige genomgår just ett generationsskifte, säger hon. Veckans lyssnarfrågor handlar om uttal. Det har kommit många lyssnarbrev som ställer frågan: varför uttalar så många ordet ’egentligen’ som ’ijengklien’ och professor Lars-Gunnar Andersson har en teori om detta.

VR Språket 20090915 Om ny ordbok och EU-språk

VR Språket 20090908 Om engelska som koncernspråk

VR Språket 20090908 Om engelska som koncernspråk INFO: När är det bråttom med information på det egna språket och när kan man vänta? Veckans program gör nedslag inom två områden där språkval och språkpolicy kan få stor betydelse: sjukvården och företagsvärlden. Många svenska landsting tycker inte det är viktigt att informera på flera språk, visar en nyligen gjord studie. I Kronoberg erbjuder man patientinformation på webben på 15 språk, medan på Gotland inte har någon översatt information alls. De vanligast förekommande språken är engelska, tyska och arabiska, visar undersökningen, medan de nationella minoritetsspråken inte har samma starka ställning på hemsidorna. Det största minoritetsspråket i Sverige, finska, finns bara representerat på 8 av 21 landstings hemsidor. Många svenska företag har numera engelska som koncernspråk och ofta samtalar många nationaliteter på ett språk som ingen har som modersmål. Vi besöker företagen Atlet och SCA och talar med svenska anställda om konsekve

VR Språket 20090901 Om Skelleftebondska

VR Språket 20090825 Om uttryck från Sportens värld

Språket om uttryck från sportens värld, bland annat INFO: Färska och inte fullt så färska ordimporter handlar veckans lyssnarfrågor om. Sportens värd står för flera: numera är det inte bara simmare som ska kämpa ’ända in i kaklet’ utan även politiker i en valkampanj. Och när en reporter ’tar rygg på en företeelse’ är uttrycket lånat från travsport och tävlingscykling där minskat luftmotstånd gör andraplatsen eftertraktad. I Älvdalen samlas dialektforskare från hela Europa för att utbyta erfarenheten från en nytt forksningsområde, dialekternas grammatik. -De skandinaviska språken utgör ett laboratorium för språkforskare, säger Henrik Rosenkvist vid Lunds universitet. De små skillnaderna illustrerar hur språk och dialekter på andra håll utvecklats.

P1 Språket 200909018 Hur hamnar man rätt?

Vetenskapsradion Språket 18/8 2009 Hur hamnar man rätt? Hur mycket engelska ska vi gå med i vårt svenska språk? Hur svåra ord får man använda i en kulturartikel? Och hur många nya ord kan den unga författaren krydda sin krönika med utan att tappa läsare? Många av sommarens lyssnarbrev som vi nu tar oss an handlar om svåra bedömningsfrågor. Kanske måste man själva bestämma vilka lyssnare eller läsare man vänder sig till, men gör man alltid ett aktivt val? Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar frågor.

Språkbiten 20090814 2135 20090816 1735

Språkbiten den 18 augusti 2009 Innehåll: - tvesovla - minnig - prisnosig - om bokstavlig och konventionell betydelse: utlandsfödd och sängkläder - stämma i bäcken - gå på i ullstrumporna

P1 VR Språket 20090812 Om prepositioner

Prepositioner Veckans program handlar helt och hållet om prepositioner, de små orden vi ofta blir oense om. Hur viktiga är de, egentligen? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar prepositioner i nya sammanhang och uttryck, liksom lokala och utmönstrade prepositioner.

P1 Språkbiten 20090807

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - högönsklig välmåga och godan ro - skor tillverkade av barn - är verformen ’hannt’ godkänd?

P1 VR Språket 20090805 Karaoke och kakofoni - hur ska det låta?

Karaoke och kakofoni - hur ska det låta? Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge. Vi diskuterar också förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke?

P1 Språkbiten 20090731

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför heter det ’var är klockan’ och ’hur mycket är klockan’? - klockna fortar sig och saktar sig - sakta mak och snabba mak

P1 VR Språket 20090729 Fridens liljor och kidsen

VR Språket. Fridens liljor och kidsen. Veckans program reder ut bakgrunden till flera populära ord och uttryck och då kommer Åsa-Nisse, frikyrkans vokabulär och sedan länge försvunna tekniska prylar med i samtalet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och återkommer först till - fridens liljor - pengar i fickan så inte hundarna pissar på mig - bara förnamnet. Nya frågor: - huvudbonaden sydväst - ordet idrott - att vara jalu - var Karl-Oskar först med ’kidsen’? - på en höft

P1 Språkbiten 20090724

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll:- vad händer med infinitivmärket ’att’? - och även ’att’ i andra situationer - ’dessa’ och ’dem’ - när ’vi’ inte betyder vi

P1 VR Språket 20090722 Att lära små barn läsa

VR Språket. Att lära små barn läsa Skolorna runt om i Sverige tillämpar en mängd olika metoder för att lära barnen läsa. Vi besöker ett par skolor i Sundvall som illustrerar två av dem. Men finns det någon läsinlärningsmetod som är den dokumenterat bästa? Nej, det finns inte någon pedagogisk metod som är överlägsen andra, säger Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Däremot säger forskningen att lärarens kompetens är den allra viktigaste faktorn och en lärare kan behöva tillämpa särskilda metoder för svaga elever. Lyssnarfrågorna denna vecka handlar om talesätt som förbryllar.

P1 Språkbiten 20090717

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - ’vattnet siger’ - gradskillnad och artskillnad mellan dialekter - dofta över - rättare - kreti och pleti - dricks

P1 VR Språket 20090715 Jojkens dialekter

VR Språket Jojkens dialekter. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojker. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling ’Jojkberättelser’ studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrätt.

P1 Språkbiten 20090710

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför ’modersmål’ men ’fädernesland’ - ’utomlands’ som luddigt begrepp - hur bibehålla svenskan utomlands? - behöver svenska barn svenska glosor i läxa?

P1 VR Språket 20090708 Flerspråkiga barn - hur gör man?

VR Språket. Flerspråkiga barn - hur gör man? Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma. Micaela Sartori, med italienska föräldrar, beklagar att hon inte förde språket vidare till sin son. Vad ska man som flerspråkig familj tänka på om man vill att barnen ska kunna tala både mammas och pappas modersmål? Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om konstruktioner man börjar fundera på som vuxen.

P1 Språkbiten 20090703

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - översättningslån:kommunicera och adressera - lånord kommer inte bara från engelskan - koka ner till och andra engelska influenser, som ’skrivarblock’, ’ned till enskilda repliker’ och ’gravid med någons baby’.

P1 VR Språket 20090701 Hur säger du smör?

VR Språket. Hur säger du smör? I Västsverige, runt Göteborg, åker dialektforskare nu ut och spelar in ungdomars tal. Det blir sedan jämfört med inspelningar från deras föräldrars och mor- och farföräldrars generation. Vid Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg forskar man i hur de gamla landsbygdsdialekterna påverkas av närheten till en storstad. Jenny Nilsson berättar att hon och hennes kolleger Anna Grönberg och Margaretha Svahn blivit förvånade över att upptäcka att vissa ungdomar behåller ålderdomliga uttal medan deras vänner i samma ungdomsgäng inte längre talar utpräglad dialekt. Genom utförliga frågeformulär hoppas man kunna ta reda på vilka drag och åsikter som utmärker en dialekttalare. - Tidigare studier visar att unga män talar mera dialekt än unga kvinnor, men det skiljer sig också åt inom grupperna, säger Jenny Nilsson. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om lokala ord.

P1 Språkbiten 20090626

Språkbiten med frågor till Språket Innehåll: - får det lov att vara lite kaffe - om tilltal utan ’du’ eller ’ni’ - varför inte ordlista för refuserade ord? - medan eller medans - svenskans språkepoker - utom och förutom

P1 VR Språket 20090624 Jämtska - språk eller dialekt?

VR Språket. Jämtska - språk eller dialekt? I några delar av Sverige talar man en dialekt som skiljer sig så starkt från svenskans grammatik och ordförråd att man mycket väl kan kalla den ett eget språk. En sådan dialekt är jämtskan, säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program. Jämtlänningen Bo Oscarsson helst vill kalla sitt modersmål för ’jamska’. Han har skrivit både ordbok och grammatik för jamskan och berättar om några egenheter. Programledare Anna Lena Ringarp

P1 VR Språket 20090616 Vad berättar växtnamnen?

Språket: Vad berättar ormbunken? När ord eller ett helt språk faller i glömska, då försvinner också värdefull kunskap som människor samlat under årtusenden. I veckans program berättar Kerstin Ljungquist som driver Örtagården i Dals Rostock om vad några svenska växtnamn berättar om växtens forna, och ibland nutida, medicinska betydelse. Vi hör också språkvetaren Christina Thornell som varit i Centralafrikanska republiken och låtit talare av det lilla språket mpiemo berätta om traditionell användning av växter. Hon ingår i ett forskningsprojekt som vill bevara gammal kunskap åt kommande generationer. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om felslut och felhörningar.

P1 VR Språket 20090609 Tåramsor och grammatik

VR Språket Tåramsor och grammatik Lilletå, tilletå, tillerota, maggefru och den stora hästen - en av de många tå-ramsor som Språkets lyssnare skickat in under maj månad. Etnologen Annika Nordström har bläddrat i en samling av tusentalet tåramsor och berättar om de kategorier man i långa tider delat in tårna i. Visste ni att den fjärde tån nästan alltid har ett kvinnonamn, till exempel? Samtalsforskaren Charlotte Lundgren vid Linköpings Universitet berättar om vad som avgör om samtalet fungerar mellan deltagarna i en grupp och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Programledare Anna Lena Ringarp

P1 Språket 200900602 Det viktiga struntpratet

Språket. Det vanliga vardagliga, till intet förpliktigande, pratet har en viktig funktion och det berättar om hur vi människor samspelar. Det säger samtalsforskaren Viveca Adelswärd som skrivit boken Till struntpratets lov. I veckans program besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om svåra val och rätt som blir fel. Programledare Anna Lena Ringarp.

VR Språket 20090526 Mera om r-ljud

Vetenskapsradion Språket. Det var inte så länge sedan tungrots-r betecknades som talfel i skolan. Det berättar flera lyssnare som skrivit sedan de lyssnat till reportaget om tungrots-r för några veckor sedan. Idag tvingas inte skolelever med sydsvenskt, skorrande r till logopeden men vår blekingska reporter Nana Håkansson går dit av egen fri vilja: hon vill kunna välja mellan olika sorters r och få ett bättre och mer begripligt spanskt uttal på köpet. Logopeden Joana Kristensson ger henne övningar som fungerar. Uttal och dialektord handlar det också om när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

VR Språket 20090519 Om språk för längtan och underliga ord

Om längtans språk och underliga ord I Språket i veckan handlar det bland annat om hur främmande språk kan ge vingar åt drömmar och fantasier - ni får träffa Diego Nunes från Argentina som aldrig varit i Sverige men som lärt sig tala svenska med skånsk färgning för att låta som sin idol. Författaren Göran Hägg berättar om ett nyord han är förtjust i: bakfyra. Professor Lars-Gunnar Anderssom besvarar lyssnarfrågor.

VR Språket 20090512 Om att spåra ord

På jakt efter folkhemmet - om att spåra ord Veckans lyssnarbrev ställer många frågor och får svar av professor Lars-Gunnar Andersson som berättar om olika sätt att söka ursprunget till ord och uttryck och även spåra förändringar i deras betydelse. - Hur har man använt ordet ’folkhem’ genom tiderna? - när blev det positivt att vara ’busig’? - ’begåvningsreserv’ i bokstavlig och ironisk bemärkelse - borde man inte bli smart av att vara ’bakom flötet’, att få sitta och utveckla sina tankar - stortån och lilltån, men vad heter de andra tårna? - officer eller officerare?

VR Språket 20090505 Tungrots-r

Tungrots-r, det bakre, skorrande r-et, är inte ett uttal som alltid funnits i sydsvenska dialekter. Det kom för ett par hundra år sedan till Skandinavien – men varför? Arne Torp, professor i nordisk språkvetenskap i Oslo, kan berätta att det finns flera teorier. En är att det var en fransk kung med talfel som bidrog till spridningen av tungrots-r, men det stämmer inte, säger Arne Torp. Däremot vet man att både tungrots-r och tungspets-r fanns i Paris på 1700-talet, och att Frankrikes kulturella inflytande bidrog till spridningen norrut.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal som leder till förvirring och förnöjelse.Programledare Anna Lena Ringarp

VR Språket 20090428 Finska i flera generationer

Språket denna vecka diskuterar sverigefinnars förhållande till finska språket. Finska är Sveriges största minoritetsspråk, med omkring 300 000 talare, och det har talats finska i Sverige i minst 800 år. Många av dagens finsktalande kom till Sverige under 70-talet, idag har de barn och barnbarn i Sverige - vad händer då med språket? Vi har besökt familjen Wedenberg i Västerås för ett samtal om hur språket förmedlas över generationsgränserna. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev om ouppfostrade ordböjningar.

VRSpråket 20090421 Punktskrift

Språket om bl a punktskrift Punktskriften uppmärksammas över hela världen i år med anledning av att det är 200 år sedan Louis Braille föddes i Frankrike. Han är upphovsmannen till det mest använda punktskriftsystemet, som idag används av ungefär 1200 svenskar. Vi har besökt den skola för synskadade i Paris där Louis Braille verkade som musiklärare vid mitten av 1800-talet. Veckans lyssnarfrågor handlar om ord och om hur snabbt ordförrådet byts ut

VR Språket 20090414 En skur av prepositioner

Prepositioner - de små orden vi ofta blir oense om. Veckans frågor behandlar:- arbeta mot, i två betydelser- om eller kring- mellan – till- omma, en gammal lokal preposition- en bok med Astrid Lindgren- den finns på bok- lyssna på och lyssna till- är ’på’ en preposition som breder ut sig?- på eller i om stadsdelar- på eller i om öar- på dagis, i förskolan, i skolan, på mellanstadiet, vid universitetet – varför så olika?- ’på en kvart’ i betydelsen ’om en kvart’- ’ha det så bra.....helgen’ - väljer man prepositionen på, i , över eller till?- varför ’på bussen’ men ’i bilen’?- ’handla te Ica’ i Blekinge

Språket 2009-04-07

Språket den 7 april 2009 Lyssnarfrågorna i veckan handlar om hur det lilla barnet tillägnar sig grammatiska mönster - och använder dem. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar också några nya mönster och uttryckssätt som inte alla gillar och hamnar i finlandssvenskan och bland nroska dialekter Veckans samtliga lyssnarfrågor: - grammatiken beskriver språket, men bestämmer det inte - hur tillägnar sig små barn grammatiska mönster? - ’att’ i konstigt sällskap i finländsk text: ’som han visste att var hans stora svaghet’ - ’rikti` rolig’ och ’väldi’ god’ - ’ser ut som om’ eller ’ser ut som att’ - lyda/lydit Pirkko Nuolijärvi, direktör för Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors, talar om familjen som det främsta hotet mot minoritetsspråekt svenska i Finland. Några sms-ande ungdomar berättar om sina favoritförkortnignar.

Språket 2009-03-31

Språket från Vetenskapsredaktionen Veckans lyssnarbrev ställer frågor om uttal och professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar några klassiker, som det ’rätta’ uttalet på ordet ’kex’, men också varför skriftens mig och dig blev uttalets mej och dej och om man behöver lära sig om hårda och mjuka vokaler. Programmet diskuterar också några språkvetenskapliga landvinningar, som maskinöversättning och syntetiskt tal. Rickard Domeij, som står bakom en nyutgiven antologi i ämnet, säger att det behövs stora satsningar inom området för att inte talare av små språk ska bli missgynnade.

VR Språket 20090324

Språket från vetenskapsredaktionen. Gamla ord i nya sammanhang.-sparsmakad-morsk-störa sig på-utlänning-brukare-gå på krogen-gated community/grindsamhälle-fira helg

VR Språket 20090317 Tillbaka i Gammalsvenskby

Språket från vetenskapsredaktion, idag med det andra reportaget från Gammalsvenskby i Ukraina.Medverkande Gerd Eklund, språkhistoriker vid Institutet för Språk och Folkminnen i Uppsala, SOFI, och Bo Utas är språkforskare, professor Emeritus vid Upsala universitet. Reporter Veronica Lilja.

Språket 20090-03-10

Språket från vetenskapsredaktionen, idag bland annat om svenskarna i Gammalsvenskby i Ukraina. Till Gammalsvenskby i Ukraina kom en liten grupp svenskar i slutet av 1700-talet sedan de deporterats från den svenska besittningen Dagö i nuvarande Estland, och 130 år senare talas det fortfarande svenska i Gammalsvenskby. På en ålderdomlig svenska, med inslag av främmande ord, berättar Maria Malmas om tiden i sibiriskt fångläger och om svälten efter andra världskriget då hennes systrar dog.

VR Språket 20090303 Om ord - förpackning, lansering och mytbildning

Mikael Parkvall har skrivit en bok om myter om språk och talar om några.I veckans program handlar det om nya ord och ord som ännu inte finns, men som det finns ett behov av. - ’änglaförälder’: om behovet av ett ord för föräldrar som mist ett barn- finns ordet ’värdegrund’?- ord i politiskt smaklig förpackning: värnskatt, positiv särbehandling, aktivitetsbidrag- exempel på lyckade begreppslanseringar som ’järnridån’ och på senare tid ’social kompetens’ och ’intellektuellt kapital’ - motstånd – och entusiasm – inför nya ord- finns ett svenskt ord för engelskans ’gated communities’?- 40-talister och 80-talister, men vad kallar man författarna född under detta årtionde? - kan man säga ’veckolig’?- fackprosans noggrannhet och allmänprosans övergripande begrepp, exemplifierat av doktorera/disputera- hemsida eller webbplats?

VR Språket 20090224 Svenska eller engelska i gymnasiet?

I konkurrensen om eleverna profilerar allt fler gymnasieskolor sig genom att erbjuda ämnesundervisning på engelska och i många skolor står svenska lärare och undervisar i kemi och fysik och historia – på engelska.Vad som inte diskuterats särskilt mycket är hur effektiv den undervisningen är, eller vad det betyder för samhället på sikt. Språkforskaren Maria Lim Falk vid Stockholms universitet har jämför kunskaperna hos en klass som fått undervisning på engelska med en som gått i svenskspråkig undervisning.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:– Ämneskunskaperna hos den engelskspråkiga klassens elever är torftigare och de har vagare om det exakta innehåll, säger hon -är självdistans ett nytt ord?-skillnaden mellan diskurs och diskussion-pojkar, unga män och ynglingar-vattenkanon – ett negativt eller positivt laddat ord?-och är det bra eller dåligt att vara ’kräsen’?

Språket 2009-02-17

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och diskuterar några av de samhällsförändringar som sedan 60-talet inneburit stora förändringar i vårt sätt att tilltala varandra: ’god dag’ och ’adjö’ har försvunnit, ’hej’ och ’hej då’ har kommit i stället och de flesta presenterar sig med förnamn på sina arbetsplatser. Övriga frågor:- jag först tilläpas av de flesta yngre nu- inget barn säger tant Karin och farbror Birger längre- de flesta presenterar sig med förnamn- fanns det inget ungdomsspråk på 50-talet?- halva ordspråk: många bäckar små, friskt vågat, det var droppen, och många flera- hela tiden i stället för ’jämt, ’ofta’, alltid’ - hur gammalt är uttrycket alla tiders?En annan sorts förändring illustreras av eleverna i klass 8 a i Hammarkullsskolan i Göteborg, där läraren David Wigforss undervisar en klass elever med annat modersmål än svenska. Vi var där för ett år sedan – talar de bättre svenska idag och har de lyckats behålla och förbättra sitt modersmål?

VR Språket 20090210 Politisk färg

President Barack Obama färgar sitt tal med uttryck och talrytm från USA:s svarta befolkning – när han så vill. Det säger John McWhorter, lingvist vid Columbia University i New York. Anna Gustafsson berättar om debattklimatet under två viktiga perioder i svensk historia: den ena är året 1769, frihetstiden precis före Gustav III:s statskupp , den andra är år 1809-10, en politiskt känslig tid med ny konstitution och återinförd tryckfrihet. Hon disputerar vid institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet den sjunde februari. Avhandlingens namn är Pamfletter! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor- purjolök- ketchup- schampo- polkagris och polka- som modeprefix på 1800-talet- kom dunungen eller duvungen först?- däck och däckad- apport- infanteri och infantil- i full careta - vad är en enka, som i stenhuggeribolaget Kullgrens Enka?

VR Språket 20090203 Tolka mig rätt

Förnybar energi och inrikes tranporter står på listan med språkfrågor som lyssnarna skickat denna vecka. Det är uttryck i offentlig svenska, som texter från myndigheter och nyheter på radio, men också svåra vägskäl i privat vardaglig svenska som ventileras i veckans program och kommenteras av professor Lars-Gunnar Andersson.Där träffar vi även Colin, en kille på fyra år som har väldigt svårt att göra sig förstådd – Colins tal är nästan obegripligt, men nu gör han framsteg i sin språkträning.Logopeden Eva Sandberg berättar om barns språkutveckling.- vad ska man med språkvårdare till - förnyelsebar eller förnybar?- är det skillnad på inrikes transporter och inrikestransporter?- timme eller timma?- de stod med böjda huvuden. Eller ska det vara ’med böjt huvud’?

Språket 2009-01-27 Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ’ärkänna’- hur snabbt ska stavning följa förändrat uttal?- det stavas ’stod’ med uttalas ’stog’- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i ’übersmart’- kakofoni som blir ’kakafoni’ på svenska- varför säger vi ’karaoke’ när det heter kareoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det nå¨gon enkel rege för uttal av utländska ord med ’u’ i?- Bombay eller Mumbai?

VR Språket 20090120 Små barn kan

Långt före läsåldern har små barn ett förhållande till böcker, text och läsning som är mycket starkare än vad vuxenvärlden brukar föreställa sig. Det säger forskaren Elisabeth Björklund som nyligen disputerade på sin forskning. Hon visar hur förskolebarn berättar ur böcker, umgås med dem, tolkar tecken på skyltar och säger ’där står det att..’.Kognitionsforskaren Mikael Jensens forskning kompletterar bilden av det språkligt välutvecklade förskolebarnet med sin forskning om barns låtsaslekar.- Barn ens låtsaslek är oerhört komplex och inom den ryms komplicerade regler för hur man uttrycker avsikt, säger han.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- presenssjuka i idrotten- dem i stället för de i skrift- gå sitt öde till möte eller mötes

VR Språket 20090113 Starkare glädje på jiddisch

I veckans program talar vi om jiddisch, ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Jiddisch har talats i Sverige i över 200 år, men idag är det bara omkring 4000 människor som behärskar språket. För de flesta är det inte huvudspråk, men både glädje och sorg känns starkare på jiddisch, berättar Susanne Sznajderman Rytz. Hon engagerar sig för språkets framtid i Judiska Centralrådet i Sverige och vi besöker henne hemma i bostaden i Sandared utanför Borås när hon och hennes man Salomon Rytz förbereder en sabbatsmåltid tillsamman med hans föräldrar, Leon och Esther Rytz.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik:- konstigordföljd: ’betalar gör du på bussen’- ny konstruktion: ’för mig att få den möjligheten är...’- ifrågasatt uttryckssätt: ’den första att...’- olika sorters dåtid: vad menar vi med imperfekt och preteritum?

VR Språket 20090109

Språket med diskussioner om nya ord. Medverkande professor Lars-Gunnar Andersson och Birgitta Lindgren vid Språkrådet

Språket 2008-12-31

Språket med reportage från Nepal och språkfrågor om förargande uttryck

Språket 2008-12-23

Språkets julordbord med ord från hela landet.

Språket 20081216 1320 20081217 1903 20081218 0115 20081221 1835

Vetenskapsradion Språket, om svensk romani och språkfrågor och svar

Språket 2008-12-09

Språket från vetenskapsredaktionen som reder ut gamla ord och uttryck

Språket 2008-12-02

Språket den 2 december 2008 Om konsten att lära ut läsning

Språket 2008-11-25

Språket från Vetenskapsredaktionen, denna vecka om jojkens dialekter och svenska snubbelstenar

Språket 2008-11-18

Språket, som idag bland annat handlar om flerspråkiga familjer. Programledare Anna Lena ringarp

Språket 2008-11-11

Språket 2008-11-04

Språket med lokala och internationella språkdiskussioner från forna Jugoslavien, Botswana och gårdsbacken här hemma. Programledare Anna Lena Ringarp

Språket 2008-10--28

Språket 2008-10-21

Språket från vetenskapsredaktionen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord. Programledare Anna Lena Ringarp

Språket 2008-10-14

Språket från vetenskapsredaktionen. Programledare Anna Lena Ringarp

Språket 2008-10-07

Språket, denna vecka om brytning.

Språket 2008-09-30

Språket från Vetenskapsredaktionen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Programledare Anna Lena Ringarp

Språket 2008-09-23

Språket med lyssnarfrågor om ord med nytt innehåll. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna och Anna Lena Ringarp är programledare.

Språket 2008-09-16

Språket 2008-09-09

Språket 9 sept om jämtskan

Språket 2008-09-02

Språket från vetenskapsredaktionen. Stora och små språkförändringar

Språket 2008-08-26

Språket 26 augusti om engelskan i världen och lyssnarfrågor om uttal

Språket 2008-08-19

Språket 19 augusti. Tack och varsågod - om oklara språkregler

Språket 2008-06-17

Språket om älvdalsmål och dialektord

Språket 2008-06-10

Språket från Vetenskapsredaktion om `hej` eller `hej då`, bland annat.

Språket 2008-06-03

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-05-27

Språket från Vetenskapsreaktionen

Språket 2008-05-20

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-05-13

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-05-07

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-04-29

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-04-22

Språket från vetenskapsredaktionen

Språket 2008-04-15

Språket från vetenskapsredaktionen

Språket 2008-04-08

Språket från vetenskapsredaktionen

Språket 2008-04-01

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-03-25

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-03-18

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-03-11

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-03-04

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-02-26

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-02-19

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-02-12

Språket denna vecka bl a om knallarnas språk, månsing

Språket 2008-02-05

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-01-29

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-01-22

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-01-15

Språket från Vetenskapsredaktionen 15 jan 2008

Språket 2008-01-08

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2008-01-01

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2007-12-25

Språket 2007-12-18

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2007-11-12

Språket 2007-12-04

: Språekt från Vetenskapsredaktionen

Språket 2007-11-27

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2007-11-20

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2007-11-13

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2007-11-06

Språket från vetenskapsredaktionen

Språket 2007-10-30

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2007-10-23

Språket från vetenskapsredaktionen

Språket 2007-10-16

Språket från Vetenskapsredaktionen

Språket 2007-10-09

Språket från vetenskapsredaktionen

Språket 2007-10-02

Språket från vetenskapsredaktionen

Språket 2007-09-25

Språket om språkstriden i Belgien

Språket 2007-09-18

Språket från Vetenskapsredaktionen. Om att läsa svenska i utlandet.

Språket 2007-09-11

Språket från Vetenskapsredaktio nen

Språket 2007-09-04

Språket med lyssnarfrågor om språk

Språket 2007-07-28

Språket från vetenskapsredaktionen

Språket 2007-08-21

Språket 2007-06-19

Lyssnarfrågor om språk

Språket 2007-06-12

Språket. Programledare Anna Lena Ringarp

Språket 2007-06-05

Språket om forskning kring språket och hjärnan och lyssnarfrågor om språk.

Språket 2007-05-29

Språket med lyssnarfrågor

Språket 2007-05-22

Språket om Linnés språk och lyssnarfrågor

Språket 2007-05-15

Språket om språk och politik i Afrika och lyssnarfrågor

Språket 2007-05-08

Språket med en diskussion om konsten att lyssna, bland annat

Språket 2007-05-01

Språket med lyssnarfrågor om språk

Språket 2007-04-24

Språket med reportage om tungomålstal och lyssnarfrågor om språk

Språket 2007-04-17

Vetenskapsradion Språket med lyssnarfrågor om språk

Språket 2007-04-10

Språket med reportage om ladino, judespanska, och språkfrågor från lyssnarna

Språket 2007-04-03

Språket med lyssnarfrågor

Språket 2007-03-27

Språket med lyssnarfrågor och samtal om forksning kring röstens åldrande

Språket 2007-03-20

Språket med lyssnarfrågor och en diskussion om högskoleprovets orddel

Språket 2007-03-13

Språket med lyssnafrågor och vd:ars modeord

Språket 2007-03-06

Språket med lyssnarfrågor om språk

Språket 2007-02-27

Språket 2007-02-20

Språket med reportage om finskan i Sverige och lyssnarfrågor

Språket 2007-02-13

Språket med finsk uttalskurs och lyssnarfrågor

Språket 2007-02-06

Lyssnarfrågor får svar av professor Lars-Gunnar Andersson

Språket 2007-01-30

I Språket denna vecka om romani i Sverige samt lyssnarfrågor om språk

Språket 2007-01-23

Språket med lyssnarfrågor om uttal

Språket 2007-01-16

I Språket besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om språk.

Språket 2007-01-09

Språket med diskussion om begreppet modersmål och lyssnarfrågor om utal

Språket 2007-01-02

Lyssnare får svar på språkfrågor om grammatik.

Språket 2006-12-26

I Språket berättar etnologen Cahrlotte Hagström om det egna namnets betydelse. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

Språket 2006-12-12

Språket 2006-12-19

I Språket besvarar prof. Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor

Språket 2006-12-05

Språket denna vecka handlar om språksituationen på Balkan. Språkfrågor besvaras av prof. Lars-Gunnar Andersson

Språket 2006-11-28

Språket - om portugisiskan i världen och lyssnarfrågor om grammatik

Språket 2006-11-21

Språket 2006-11-14

Språket 2006-11-07

Språket om att bibehålla svenskan fast man bor utomlands och lyssnarfrågor om språk.

Språket 2006-10-31

Språket om tal på inandning och andra uttalfrågor

Språket 2006-10-24

Språket om turkietturkiskan, kurdiskans ställning i turkiet idag och lyssnarfrågor om språk.

Språket 2006-10-17

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor

Språket 2006-10-10

Veckans program handlar om rättsfonetik. Lyssnarfrågor om grammatik besvaras av prof. Lars-Gunnar Andersson

Språket 2006-10-03

Språket 2006-09-26

Om svenskundervisningen för invandrare och diskussion om du-reformen. Medverkande prof. Lars-Gunnar Andersson. Red. Anna Lena Ringarp

Språket 2006-09-19

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk

Språket 2006-09-12

Språket 2006-09-05

Denna vecka diskuterar programmet barns normala språkutveckling. Lyssnarfrågorna handlar om grammatik.

Språket 2006-08-29

I denna veckas Språket diskuteras slangspråkets kärlek till kränkande ord. Vi talar också om naturnamn som ofta berättar en historia.

Språket 2006-08-22

Denna veckas Språket diskuterar förändringar i tilltal och titulering.

Språket 2006-08-13

I denna reprissändning från december 2004 talar författaren Göran Palm om "det höga skriftspråket" och "det låga talspråket". Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.

Språket 2006-08-06

Språket 2006-08-15

I denna veckas Språket besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor

Språket 2006-07-30