Kommuner förlorar pengar efter börsfall

Mellan 80 till 90 kommuner och landsting har placerat ungefär 18 miljarder kronor i aktier och räntebärande papper de senaste åren. Det handlar framförallt om pengar som avsatts för framtida pensionsutbetalningar. Och många har drabbats av börsens kraftiga nedgång. Lidingö kommun hade sparat hela sin pensionsskuld i aktier och räntebärande papper.
Sandro Runström är ekonomidirektör i Lidingö kommun: – Alternativet att ha pengarna placerade på banken eller i madrassen har aldrig varit lyckat mer än under mycket extrema undantagssituationer. Visserligen har de senaste två och ett halvt årens ras på aktiemarknaden nästan kunnat ses som en undantags situation. Placerat pensionsåtagande Lidingö var en av de kommuner som sparat och placerat pengar för hela sitt pensionsåtagande i aktier och ränteobligationer. Pengarna, 600 miljoner kronor, kom från försäljningnen av Lidingös energibolag i slutet av 1999. Sedan dess har börserna fallit och besparingen minskat med 67 miljoner kronor i värde. Att förlusten inte är större beror på att den större delen av placeringen, 60 procent, gjordes i ränteobligationer och inte i aktier. På kort sikt menar Sandro Runström att förlusten inte är något problem för kommunen: – Den påverkar i princip ingenting på kort sikt men skulle den här nedgången fortgå under en längre tid då kan det få allvarliga konsekvenser. Men då handlar de inte bara om kommunen utan då handlar det om allvarliga konsekvenser för landet och för hela västvärlden egentligen. Negativt resultat Vänder börsen upp tillräkligt mycket så att aktierna åter hamnar på plus påverkas inte Lidingös ekonomi märkbart. Men kommunens ekonomiska reslutat har redan fått sig en törn, eftersom aktiernas värde har blivit lägre än vad kommunen köpte dem för. Förlusten måste nämligen bokföras och för Lidingö, som har en god ekonomi, betydde det ett negativt resultat i år. Kan få effekter på kommunal service Kommunerna har ett statligt krav på sig att finanserna ska vara i balans. En kommun måste inom två år se till att ekonomin går ihop om man gjort ett minusresultat ett år. I Lidingös stadhus menar man att aktieförlusterna inte behöver räknas in när man gör en avstämning mot det staliga balanskravet. Men på kommunförbundet som organiserar landets alla 289 kommuner har man en annan tolkning av reglerna. Där menar man att aktieförlusterna mycket väl kan komma att få effekter på den kommunala servicen i de kommuner som nu förlorat pengar på aktiemarknaden. Ulf Lennartsson är ekonom på Kommunförbundet: – Det blir kärvare, det innebär ju för kommande budgetar att man måste gardera från verksamheten genom att kanske spara eller ta till andra sätt att få intäkter möjligen som kompenserar den här förlusten.
Patrik Holmström