Barents hav -  en region med stora möjligheter

Regionen kring Barents hav kan bli den hetaste ekonomiska zonen i Europa i framtiden. Det kommer att leda till både oerhörda möjligheter, men även stora säkerhetspolitiska risker med helt nya konflikter i framtiden. Det menar den tidigare socialdemokratiske politikern Jan Nygren, som sedan flera år tillbaka är engagerad inom Svenskt Näringsliv, bland annat är han ordförande i Näringslivets Säkerhetsdelegation.

– Norr om oss i Barents Hav så kanske vi hittar det område som under den närmaste 20-25 års perioden kommer att bli den mest intressanta i Europa. För där finns gas och olja som kommer att utvinnas under de närmaste decennierna.

– Dessutom ser vi hur klimatförändringarna påverkar Arktis, vilket innebär att isskorpan smälter undan och skapar nya förutsättningar för transporter och vi vet i dag hur viktiga transportvägarna är. Olja och energi kommer att fraktas den vägen, säger Jan Nygren som har en rad framåtblickande funktioner inom organisationen Svenskt Näringsliv i dag.

Han är kritisk eller som han själv säger ”förvånad” över det svenska politiska ointresset över utvecklingen i den här nordliga europeiska regionen.

Hot och möjligheter
Kanske är det så att politikerna inte insett vikten av klimatförändringarnas innebörd. Varken när det gäller framtida hot, eller möjligheter. En sådan möjlighet är ökande transportmöjligheter i Barents hav och Norra Ishavet i takt med att isen smälter i Arktis.

Framöver kommer man att kunna ta sig fram under allt större delar av året, då vattnet blir isfritt. På mycket lång sikt kommer man att kunna transportera varor till havs året runt. Det har ett amerikanskt forskarteam, under ledning av den världsberömde klimatforskaren doktor Robert Corell kommit fram till.

Corell som arbetar vid Harward-universitetet i USA leder också arbetet vid American Meteorological Society, där man räknat fram att den nordliga fartygsrutten kommer att innebära stora besparingar för framtida transporter mellan delar av de ekonomiskt framgångsrika länderna i Asien och Europa. (se kartan).

Norge har en annan syn
Man kan nästan halvera resrutten från till exempelvis Shanghai i Kina, eller olika hamnar i Japan och Sydkorea om man väljer den nordliga resrutten. I dag går fartygstransporterna söderöver. Jan Nygren som ofta citerar ofta Robert Corell, hävdar att den nordliga resrutten även har säkerhetsmässiga fördelar, eftersom man i framtiden slipper passera genom en rad konfliktladdade områden, exempelvis Malacka-sundet, Hormuz-sundet i Persiska viken eller Suezkanalen.

Norge har insett värdet av att engagera sig kring Arktis och Barents Hav.

– Nu måste Sverige börja engagera sig på allvar, säger Jan Nygren, för det finns ekonomiska fördelar.

– Vi har ju ett antal verksamheter och industrier som skulle kunna vara partners och underleverantörer till verksamheterna där uppe. Vi har miljöteknologi som skulle kunna komma väl till pass i den känsliga miljön där uppe, säger Jan Nygren. Om Sverige engagerar sig kan vi också övervaka vad som händer där uppe ur miljösynpunkt.

– För det finns andra kanske mindre nogräknade aktörer i det området, säger Nygren, utan att vilja peka ut det land som har den helt dominerande kuststräckan, nämligen Ryssland.

Säkerhetspolitik
Om Nygrens framtidsvision stämmer så finns det även andra skäl för ett större svenskt engagemang framöver, nämligen det säkerhetspolitiska. Viktiga transportleder brukar uppmärksammas av stormakter även ur militärstrategisk synpunkt.

– Vid sidan av de fantastiska möjligheter som finns i det området kommer vi sannolikt också att se säkerhetspolitiska eller geopolitiska problem som måste lösas för att undvika risken för konflikter. Så ur alla aspekter, klimatsynpunkt, ekonomi, säkerhetspolitik och geopolitik så är det här området oerhört intressant. Det märkliga då är att det riktas så lite uppmärksamhet från svensk sida.

– Norrmännen är väl uppdaterade. De ser både möjligheterna och problemen nu gäller det att vi också börjar engagerar oss i frågan, säger Jan Nygren.

De säkerhetspolitiska riskerna består i att gamla ouppklarade konflikter kan komma upp till ytan. Exempelvis tvister om havsgränsen mellan Norge och Ryssland, liksom fiskerättigheterna som kan användas som ett geopolitiskt instrument.

Nya konfliktområden
En annan aspekt är att dagens och framtidens militärpolitiska makter med all sannolikhet kommer att patrullera i området med olika militära fartyg. De flesta viktiga farlederna i världen vimlar av allehanda krigsfartyg i dag. Finns det risk för att Norden blir ett nytt konfliktområde, rent av ett nytt Mellanöstern?

– Att det kan bli ett nytt Mellanöstern är väl att ta i. Men det är klart att en del av hoten kan flyttas i och med att känsliga transporter flyttas från ett område till ett annat.

– En fördel är kanske att man avlastar en del tryck från de idag känsliga områdena längs viktiga transportleder kring Mellanöstern, säger Jan Nygren.

Vladislav Savic
vladislav.savic@sr.se