Delar av skattesystemet strider mot människorätten

Det handlar om de så kallade skattetilläggen, det vill säga de straffskatter, som enskilda skattetjänstemän har rätt att döma ut innan en domstol har tagit ställning till om de är rimliga eller inte. Detta drabbar tiotusentals människor varje år. Årlig skatteinkomst Straffskatterna ger finansminister Bosse Ringholm en stadig årlig skatteinkomst på mer än två miljarder kronor. Hittills har skattemyndigheten också kunnat driva in pengarna innan det finns ett domstolsbeslut på att straffskatten är korrekt. Men det är det slut med nu, det tror justitierådet Johan Munck i Högsta domstolen. – Som jag har tolkat Europadomstolen är det så att om man överklagar till domstol då är det inte meningen att domstolens utslag ska komma när allting är kört och vederbörande har fått lägga ner sitt företag och försatts i konkurs. Domstolspröving ska vara effektiv och kunna påverka någons chanser att undkomma verkställighet, säger Johan Munck. Sammanfattningsvis: skattetjänstemän kan döma ut detta straff, men man ska ha en rimlig chans att få det domstolsprövat innan pengarna drivs in? – Det är en bra sammanfattning, säger justitierådet Johan Munck. Ändring av rådande skattekultur En av Sveriges främsta experter på europeisk rätt, professor Ulf Bernitz, säger att han hoppas att Europadomstolens dom mot Sverige också kommer att förändra den rådande kulturen hos skattemyndigheterna. – Jag tror det finns en kultur, åtminstone på en del håll, att man driver sina saker så hårt och långt som möjligt, och att man har svårt att komma till en uppgörelse med den skattskyldige om vad som verkligen är de viktiga frågorna och hur man ska klara upp fallen, säger Ulf Bernitz. Skulle Europadomstolens dom kunna påverka denna kultur? – Ja, domen pekar ju på att det blir för långa förseningar, vilket strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Man får alltså inte driva detta för långt, säger professor Ulf Bernitz.

Jan Mosander