Massaker på talibaner utreds

Den Boston-baserade organisation Läkare för Mänskliga Rättigheter kräver en internationell oberoende undersökningskommission sanktionerad av FN:s säkerhetsråd. Den afghanska interimsregeringen, oavsett dess nu till slut uttalade positiva inställning till en grundlig undersökning av massmorden, som kan ha krävt upp till 3 000 talibaners liv, saknar såväl resurser som expertis för uppgiften. Den afghanska människorättskommissionen som nyligen skapats, saknar fortfarande exemplevis såväl kontor som datorer. Dessutom finns det mäktiga intressen som kan tänkas ha all anledning att sabotera en massakerundersökning - bland dem försvarsministern Muhammad Qasim Fahim, som var general för norra alliansens styrkor vid tidpunkten i slutet av förra året då massakern begicks. Ett annat mäktigt hinder är USA som hade hundratals så kallade special forces i området vid den här tidpunkten då tusentals talibaner som kapitulerat efter slaget om Kunduz fraktades i containrar ur vilka kanske upp till 3 000 inte levande undkom. Det har nu gått mer än ett halvt år sedan den första massgraven upptäcktes, och en annan fråga är hur mycket av bevisen som finns kvar. – Det finns många med starka intressen och stora möjligheter att röja undan alla spår, säger John Heffernan i Läkare för mänskliga rättigheter. Det har rått en sällsam tystnad om de befarade illgärningarna i norra Afhganistan. En FN-rapport hemligstämplades, få politiker och diplomater har behagat uttalat sig. Ett undantag är EU:s särskilde representant för Afghanistan Klaus-Peter Klaiber som på försommaren inspekterade inte massgravarna utan det fånglägret Shebarghan, där något tusental talibaner hålls fångna. En skakad Klaiber jämförde lägre med Auschwitz. Det han inte verkade ha förstått var att de som hamnat där var de som haft turen.