Kritik mot avskrivning av skulder

Men att skriva av fattiga länders skulder riskerar att mest gynna de redan rika eliterna i länderna, och inte komma de fattiga tillgodo, enligt Anders Östman på SIDA, med 25 års erfarenhet av biståndsverksamhet, framför allt i Afrika. –I Kenya tog staten en mängd lån för att reformera järnvägen, men pengarna användes inte för att reformera järnvägen. De användes för andra ändamål, exakt vilka ändamål vet jag inte, men det var absout inte för att genomföra någon reform utav järnvägen, säger Anders Östman. Nitton utlandslån Närmare bestämt 19 olika utlandslån under nästan lika många år fick Kenya till en järnväg som inte blev bättre, pengarna hamnade någon annanstans. Hans Alldén var i fyra år ansvarig för delar av Västafrika på EU-kommissionen i Bryssel, och har också erfarenhet av vad han kallar dyra och oreaslistiska industriprojekt, som har fått finansiering utifrån men sen aldrig blivit av, mer än kanske en och annan maskin som står och rostar sönder. –Leverantörsskulder och andra skulder har inte kunnat bli betalda och sen blir det då staten som har stått som garant. Det är utlandslåning som inte gett någonting, mer än kanske pengar till korrupta eller mindre ärliga affärsmän, säger Hans Alldén. Många fantasiprojekt Nigeria är ett exempel, under diktaturåren där skapades en topp av fantasiprojekt, säger Alldén, med utlandsskudler till följd som den nya demokartsika regeringen nu får kämpa med. Propagerat för skuldavskrivning En rad ideella organsiationer, biståndsgrupper och kyrkor som arbetar i tredje världen har de senaste åren proppagerat för skuldavskrivningar, och Världsbanken har också infört flera program för att fattiga länder ska behöva betala av mindre av sina utlandsskulder. Miljontals kronor Förespråkarna har pekat på det absurda att världens fattiga länder varje år betalar miljontals kronor på lån till världens rika, samtidigt som de själva inte ens har råd att bygga upp sjukvård och skolor till exempel. Men villkorslösa skuldavskrivingar gynnar bara oseriösa aktörer i fattiga länder att fortsätta att låna pengar utomlands för projekt som aldrig blir av, anser både Alldén och Östman. –Det hjälper ett korrupt ledarskap att låta bli att reformera och genomföra en ekonomisk politik som faktiskt gynnar de fattiga, säger Anders Östman. Ekonomiska reformer Eknomiska reformer som länderna själva står för skulle för många fattiga afrikanska länder vara långt viktigare än att få skuldavskrivningar, om man ska skapa tillväxt som i slutändan kommer de fattiga till del menar Östman. –Man ska skriva av skulder till länder som visar att de både har vilja och förmåga att reformera och använda de medel som frigörs på ett rimligt och riktigt sätt. Många länder i Afrika gör inte det, för dem blir det ett sätt att fortsätta använda statens resurser som en egen kassa, säger Anders Östman. –Man tror att en generell skuldavskrivning, att nollställa kontot för alla länder är någon sorts patentlösning, men det anser jag personligen att det inte är. Då missar man att ställa krav på åtgärder för att undvika samma misstag som gjordes tidigare, säger hans Alldén.

Maria Sjöqvist