Kaliber 6 maj 2007: Sjuka utredningar - del två
Veckans reportage är tvådelat.
Vår stora nyhet är att vi kan avslöja hur det går med projektet att sätta sjukskrivna i arbete igen. Kaliber har tagit del av den första utvärderingen och den visar att de politiska förhoppningarna grusas.
Men det vore faktiskt oanständigt att inte börja med reaktionerna på förra veckans program.
Då berättade vi om ett av de fristående bolag som utreder långtidssjukskrivna inom ramen för det här projeketet: Doktorn & Co. Människor vittnade om felbehandlingar, stress och slarv - och Försäkringskassan frös omedelbart efter programmet samarbetet med just Doktorn & Co.
Men vi blev neringda av folk som kände igen sig.
- Ert program, säger Anita, det stämde på pricken. Det var så mycket fel i min utredning så jag strök under med en gul penna allt som var galet. Bland annat att min mor är död, och så har jag två och en halv sida om någon människa som definitivt inte är jag, utan hon bor i Göteborg!
Anitas mamma dödförklarades, och hon fick dessutom en annan patients journalanteckningar sammanblandade med sina egna. Också hon hade varit på Doktorn & Co, ett företag som gjort 900 utredningar åt Försäkringskassan. Utredningarna har använts för att bedöma människors rätt till ersättning från kassan.
Efter Kalibers granskning av företaget har Försäkringskassan tills vidare stoppat köp av tjänster från Doktorn & Co. Man kommer också att inleda en utredning av företaget tillsammans med Socialstyrelsen.
Anita var en bland en stor mängd lyssnare som kontaktade Kaliber efter förra veckans program. Vi har även fått reaktioner från mänskor med erfarenheter från andra företag än Doktorn & Co.
Nackskada hos gynekologen
- Var det en kompetent läkare som undersökte din nackskada? frågar vi en kvinna som ringer.
– Då när jag var där? Definitivt inte, han var gynekolog!
- Var han gynekolog?
- Ja, det var ju därför han tryckte mej på magen och undersökte mina bröst!
– Du var där för nackskada och han tryckte dej på brösten?
- Ja! Han hade ingen aning om vem jag var eller varför jag var där.
En man som ringer in berättar:
- Det var frågetecken på precis allting! På det sättet man har beskrivit mig, är det en helt annan bild!
Anders Bodecker på Försäkringskassans huvudkontor sköter upphandlingarna för de företag som säljer utredningstjänster.
Företagen har aldrig utvärderats, man har heller inte gjort några kontroller av företagens ekonomi sedan de väl fått kontrakt med försäkringskassan.
Rykte om sig att vara hårda
I Doktorn & Co’s fall har verksamheten dragits med obetalda skatter och skulder till kronofogden på flera hundra tusen, deras utredningar har även dömts ut av Försäkringskassan lokalt. Anders Bodecker påstår att kritiken inte nått fram till honom tidigare.
- Inte det här du säger nu, det har jag inte hört. Däremot har jag hört lite synpunkter om att de är ”hårda” i sina bedömningar, tycker att många är arbetsföra i högre grad än andra producenter. Så har jag förstått det hela.
- Hur handskas du med sån information?
- Vi har hittills inte handskats med sån information.
Doktorn & Co var alltså känt för att friskskriva folk. De som skickades dit bedömdes hårdare. De löpte större risk att mista sin ersättning. Det var känt på Försäkringskassan och man fortsatte skicka dit folk. Som vi kunde höra i förra veckans program var Anna, Lena och Marie några som skickades dit.
”Sjukdom, ingen påvisad medicinsk sjukdom, det låter väl bra?”
”Det betyder att jag jobbar fast jag har ständig värk i ryggen, det kommer gå åt helvete.”
”Det har påverkat mej mycket för jag kan inte ringa till Försäkringskassan och säga att jag vill att ni ska förstöra den här rapporten, för den är felaktig.”
Dåligt bemötande
Det finns ett sextiotal företag som säljer utredningar till Försäkringskassan. Ett annat av dem som anklagats för hårda tag är Ergonomicentrum i Eskilstuna.
Företaget har dragit på sej 15 anmälningar till HSAN – hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd - under de senaste fyra åren. Kritiken gäller i första hand bemötandet av patienterna.
Citat ur HSAN-anmälningar:
”Jag har aldrig blivit så illa behandlad, kränkt och förnedrad av någon.”
”Den anmälde sa att din mamma kan ju ha gått och önskat att hon aldrig blivit med dig och att hon skulle ha haft det bättre utan. Det är därför du har så ont i ryggen.”
”Patienten har anmält för att denne har bemött patienten på ett kränkande sätt i samband med en försäkringsmedicinsk utredning.”
”Kvinnliga patienter har lämnat mottagningen gråtande.”
Tre av anmälningarna är fortfarande under utredning. Det har i ett fall lett till en disciplinär åtföljd i form av en erinran.’I de övriga fallen har anmälningarna lämnats utan åtgärd. Ord står mot ord.
En av dem som nyligen anmält företaget är Erika. Hon hörde av sej till Kaliber efter förra söndagens program. Erika avbröt utredningen innan den avslutats.
- Jag åkte hem efter två och en halv vecka, jag fixade det inte. Jag mådde så fruktansvärt dåligt mentalt. Och då ringde min man till Försäkringskassan, till handläggaren och frågade om det var meningen att han skulle få hem mej som ett vrak efter utredningen.
Ergonomicentrum skyller på patienterna
Marianne Gröntoft är VD på Ergonomicentrum i Sörmland. Hon menar att klagomålen kommer från folk som inte vill jobba fast de är friska.
- Det är klart att när de kommer till oss så har de inrättat ett liv när de inte har tid för arbete. Det kan vara att man kanske har köpt hus utomlands, man har kanske köpt hästar, börjat spela golf och då klagar man naturligtvis.
Marianne Gröntoft, VD på Ergonomicentrum. Hon kallades till möte i onsdags på Försäkringskassans huvudkontor för att diskutera hur företaget bemöter sina patienter. Detta efter att en stor mängd klagomål skickats direkt till Försäkringskassans ledning.
Anders Bodecker vid Inköpsenheten tycker det finns anledning att också granska detta företagets utredningar närmare.
- Jag tror att alla leverantörer som Försäkringskassan har kommer att granskas, säger Marianne Gröntoft på Ergonomicentrum och välkomnar i så fall det.
- De flesta som är hos oss är mycket nöjda. Jag vågar påstå 90-95 procent, säger hon.
Betygsätter sig själva
De företag som lämnar in anbud till Föräskringskassan lämnar också ett utdrag ur sina kvalitetssystem. Anders Bodecker på upphandlingsavdelningen förklarar varför.
- Det är ju för att säkerställa att den produkt som vi får är kvalitetssäkrad och den ska ju ligga till grund för ett beslut på myndigheten.
- Vad är skillnaden då mellan att vara certifierad och att ha ett eget kvalitetsystem?
- Om det är certifierat då ska en utomstående myndighet eller organisation fastställa det. När det är ett eget kvalitetsystem då är det ingen annan inblandad.
- Då kvalitetssäkrar man själv?
- Ja, på sätt och vis.
Doktorn & Co gav sig toppbetyg
Doktorn & Co, som tills vidare alltså stoppats av Försäkringskassan, hade enligt sina egna kvalitetsbedömningar toppbetyg inom alla kategorier.
Försäkringskassan har under veckan beslutat att se över systemet och skapa ett enhetligt kvalitetssystem.
Anita, från inledningen av det här reportaget, är en av många som kontaktat Kaliber efter förra veckans program. Anitas utredning från Doktorn & Co innehöll långa partier om en annan människa.
- Nån som haft värk i kroppen åtta, nio år och som äter en massa konstig medicin som inte jag äter. Det var då jag märkte att det inte var jag. Man undrar ju om hon har fått min bedömning skickad till sig då eller?
Anita undrar vem som fått hennes utredning. I hennes fall har besöket på Doktorn & Co inte fått några konsekvenser för ersättningen. Utredningen har strukits av hennes handläggare. I andra fall ligger utredningarna kvar.
Kent friskförklarades av ett utredningsföretag. Trots att han skador bedömts helt annorlunda av andra läkare. Och det påverkar hans rätt till ersättning.
- Min sjukpenning har blivit indragen. Jag har fått mycket stress, sämre sömn. Jag har inte kunnat ta ut mina mediciner av ekonmiska skäl.
Kent är en av många som anser sig drabbad av undermåliga utredningar från företag som Försäkringskassan anlitar.
Michaela, som också hört av sig till oss väntar på utredning. Utredningen kan få stort inflytande på hennes liv. Och hon litar inte längre på att den blir riktigt gjord.
- Ska jag behövba ifrågfasätta om Försäkringskassan gör sitt jobb? Det är ju de som ska kvalitetssäkra de företag som de anlitar, tycker jag.
---
Kalibers programledare Kristina Hedberg intervjuar Curt Malmborg, Försäkringskassans generaldirektör:
- Hur ska de sjukskrivna kunna lita på er framöver?
- Ja, först ska vi ju säga det att det företag som figurerar här har ju inte ”dömts” än, även om det finns - det måste nog alla hålla med om - det finns indikationer på att någonting är fel. Och en sak till, underlaget som vi får från de här företagen, det är bara ett av flera underlag. Men likväl kan jag hålla med om att uppenbarligen så finns det brister i vårt kvalitetsarbete och det måste vi naturligtvis rätta till.
- Hur kan det komma sig att det funnits brister?
- Jag tror att vi har litat på de kvalitetssystem som företagen har. Vi måste gå ifrån denna starka tilltro till företagen och ha bättre system helt enkelt.
- Men hur är det möjligt att man bara tror att det ska bli så bra som företagen säger?
- Ja, alltså det är en stor upphandling, och vi borde säkert ha gjort flera saker, bland annat ha mer av stickprovskontroller, vilket vi kommer att införa nu. Vi får lära oss det inför framtiden.
- Det är ju 900 utredningar som gjorts av Doktorn & Co, och de som utretts är ju inte hjälpta av att ni nu ändrar rutinerna. Vad har du att säga till dem?
- Ja, vi vet ju inte… vi utreder ärendena…
- Om det visar sig att det finns fel, så som det nu verkar, gills de utredningarna då eller?
- Ja, alltså det här är ju bara ett av flera underlag, men har det varit direkt felaktiga eller missvisande uppgifter, då kan de naturligtvis inte vara giltiga.
- Får man en ny utredning?
- Ja, det är klart att vi måste göra det. Och vi har också sagt att de personer som idag finns hos företaget eller ska gå dit, de har rätt att få en annan bedömning av ett annat företag eftersom riktigheten i det här företaget har ifrågasatts.
- Om man har fått en utredning och på något sätt lidit men av den så väcktes det ju redan förra veckan tankar på att man skulle kunna få skadestånd, om man behandlats fel… hur skulle du hantera en sådan begäran om den kom in till din myndighet?
- Ja, är det så att det har varit ett beslutsfel - det här gäller generellt hos myndigheter - då kan man ha rätt till skadestånd. Men då är det Justitiekanslern som hanterar det där. Det är inte upp till Försäkringskassan. Det ska gå rätt till.
Men. Doktorn & Co är ju bara ett av mängder med bolag som gjort och gör sådana här utredningar av långtidssjukskrivna åt Försäkringskassan. Många är seriösa och hårt arbetande entreprenörer.
Gemensamt för alla, är att de tillsammans ska beta av ett gigantiskt antal beställningar, och snabbt ska det gå. Frågan är bara - ger deras ansträngningar resultat? Kommer dom sjuka att kunna lämna bidragsberoendet - så som makthavarna önskat sig - och ge sig ut i arbetslivet igen?
Kaliber har tagit del av den första utvärderingen av projektet och politikerna kommer nog inte att gilla vad den visar. Vi börjar berättelsen hos de där företagen, som gnor på med jättebeställningarna.
Alfta Rehab utan för Västerås säger att det här är det största som har hänt på flera decennier. De har nyanställt 40 personer. KFG i Uppsala är också i full färd med att rekrytera nytt folk, till sju orter, och Sophiahemmets Rehabcenter i Göteborg har nyligen flyttat till nya lokaler.
Pila-projektet är den stora satsningen för att få fler folk i arbete. Det gäller långtidssjukskrivna, mänskor med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. I grunden handlar det om att undersöka om de trots allt kan jobba.
Det handlar om att gå igenom totalt 155 000 mänskor fram till 2008. I en rapport till regeringen från Försäkringskassan i decembersägs att uppskattningsvis 30-35 000 människor som idag har ersättning, skulle kunna lämna socialförsäkringen.
Fullt ös
Initiativet till Pila-projektet kom från Hans Karlsson, arbetsmarknadsminister i förra regering. Det drivs vidare av den nuvarande. Det handlar om ett miljardprojekt, kostnader som enligt senaste budgetpropositionen måste ses över.
Peter Wollberg på Socialdepartementet har varit med sedan starten av Pila-projektet.
- Vår uppfattning är att idag jobbar man på som det var tänkt i uppdraget, säger han.
- I budgetpropositionen i höstas sa nya regeringen att Pila-projektet måste ses över och man ville betona betydelsen av att det måste drivas kostnadseffektivt. Ledde detta till något?
- Det har inte lett till något hittills. Regeringen pekar på att Pila är ett viktigt projekt för att ta tillvara den enskildes arbetsförmåga.
Nyckelpersoner
Företagen som säljer utredningar till Försäkringskassan har en nyckelroll i Pila-projektet. De ska utreda arbetsförmåga, rehabiliteringsbehov och erbjuda arbetsträning. I Pila-projektet beräknade Försäkringskassan att köpa in 50 000 utredningar totalt. I år köper man in utredningar för 385 miljoner kronor. Den preliminära budgeten för nästa år är 500 miljoner.
Den utredning som görs kallas kombiutredning, den kombinerar både en rent medicinsk utredning och en utredning om rehabiliteringsbehov. Här finns också möjligheter till arbetsträning. Sophiahemmets Rehabcenter har arbetat med liknande utredningar sedan 1991. Sedan i somras arbetar man med utredningar i Pila-projektet. Man har hittills gjort cirka 500. Katarina Deverdier visar runt.
- Med rätt stöd är det fascinerande och himla kul att se att man kan lyckas hjälpa människor att hitta tillbaka till en önskan och en vilja och rill synen att det faktiskt är möjligt. ”Jag kan nog komma tillbaka och i någon omfattning sköta ett arbete.”, säger Katarina Deverdier.
155 000 långtidssjukskrivna ska vara genomgångna till nästa år. Tempot i Pila-projektet är högt. De cirka 60 företagen som säljer utredningarna är rangordnade på listor i varje län. Lägst pris hamnar överst på listan. När de inte kan ta fler beställningar, går beställningen till företaget som är tvåa på listan.
Snabb anpassning
Företaget KFG har utredningsmottagningar på tio olika orter. Jenny Gyllensten arbetar med Pila-projektet. KFG var klara att börja 1 januari men då kom inga beställningar.
- Ja , vi var klara att starta. Men vi kunde ju inte starta, för de hade ju inga ärenden. Vi hade påbörjat en rekrytering här på hösten. Vad vi fick göra var att stoppa och vänta. Så vi räknade inte med att få några kombiutredningar alls.
När beställningarna kommer från Försäkringskassan ska företagen kunna starta utredningen inom två veckor. När Kaliber är på företaget KFG, har de nyligen fått beställning och startat rekryteringen.
- Ja, nu för några veckor sen fick vi utredningar och då fick vi försöka omdirigera vår personal, öppna nya kontor. De senaste veckorna har jag öppnat kontor i Örebro och Karlstad. Orter där vi inte trodde att vi skulle få speciellt mycket.
Tidspress
Tidsramarna är snäva. En stor mängd utredningar ska göras på kort tid. Bruno Berglund som är projektledare för Pila, säger att den ursprungliga tidsramen var för snäv men att den sedan ändrats.
- Ja, urspsrungligen var det bråttom för då skulle det vara klart i år. Men med erfarenhet från förra året har vi ju förstått att det inte var möjligt. Så nu tycker jag att det är en rimlig tid för att klara ut detta på.
Pila-projektet började med en försöksverksamhet i två län under förra året. Sedan utökades projektet till hela landet 1 mars - innan försöksverksamheten var klar.
Stefan Andersson, VD på Sophiahemmet Rehabcenter, tycker det är märkligt med en försöksverksamhet som inte utvärderas.
- Det är naturligtvis en paradox att det är så. Men det ligger antagligen i regeringens långsiktiga målsättningar kring att halvera sjukfrånvaron. Man kom sent ut och då ville man snabbt dra igång det här.
Konstig ordning
Lena Rosendahl, vd på KFG var med under försöksverksamheten i höstas och trodde att den skulle utvärderas innan projektet spreds över hela landet 1 mars.
– Då blev det såhär att man gick ganska snabbt från upphnadlingen till det nya Pila. Det kändes konstigt. Nu blir det väl samma inlärningsproblem som vi hade i början för de nya producenterna.
Nä, det gjordes ingen utvärdering av försöksverksamheten innan Pila spreds över landet. Istället har man försökt ta vara på erfarenheter under försöksverksamheten och gjort förändringar under resans gång.
Syftet är som sagt att gå igenom 155 000 långtidssjukskrivna, få fler i arbete, och färre med ersättning från Försäkringskassan. Genom många, omfattande och påkostade utredningar ska de som gått sjukskrivna få en bättre bild av sin arbetsförmåga.
Kaliber har läst första utvärderingen
Nu finns en färsk utvärdering baserad på erfarenheterna fram till december förra året. Vi tar med den till Peter Wollberg på Socialdepartementet som var med från början, det är första gpngen han ser den.
Utvärderingen visar att den stora merparten av dem som utrettts i Pila är positiva. Men den visar också saker som tycks märkliga. Kalibers reporter bläddrar i papprena.
- Vad jag förstår så anger de flesta att de inte fått någon bättre bild av vilken arbetsförmåga de har.
- Ja, instämmer Peter Wollberg.
- För det är ju kärnan i hela projektet.
- Ja, precis.
Pila-projektet handlar om att sjukskrivna ska få en bättre bild av sin arbetsförmåga. Den första utvärderingen visar att 42% av dem som deltagit fått det. Men en större grupp 44% uppger att de inte alls fått det. Det ser ut som ett misslyckande, och Peter Wollberg håller med.
- Man hade väl önskat att andelen var större, men som sagt det här är ett led i Försäkringskassans utvärdering och kvalitetssäkring.
De sjuka är sjuka
Försäkringskassans rapport till regeringen i december handlade om att så många som 30-35 000 människor skulle kunna lämna sjukförsäkringen. Genom utredningar för hundratalsmiljoner skulle deras arbetsförmåga plockas fram. När den första utvärderingen visar att den största gruppen inte alls fått någon bättre bild av sin arbetsförmåga är förklaringen mycket enkel: De är för sjuka. De har inte fått veta mer om sin arbetsförmåga, för de har ingen.
Bruno Berglund, är projektledare för Pila på Försäkringskassan.
- Jag menar många av de här kunderna kan inte gå vidare, de flesta har ingen arbetsförmåga att bygga vidare på. Inte här och nu.
- Så du menar att det här med att 50 000 av 155 000 ska gå till utredning... är det reviderat eller ändrat då?
– Ja, det är reviderat.
Ny slutsats
Det handlar alltså inte längre om att 50 000 av 155 000 personer ska utredas. Planerna har ändrats. Istället för var tredje verkar det som att en av åtta kan gå vidare till fördjupad utredning
För många är fortsatt för sjuka. Och de har rätt till ersättning från Försäkringskassan.
- För många har rätt ersättning... eller, de flesta har rätt ersättning, så ska jag säga, säger Bruno Berglund.
Vare sig man säger att för många har rätt ersättning, eller att de flesta har rätt ersättning, blir resultatet det samma: Folk är för sjuka. Kan inte jobba.
Ett omfattande projekt som kostar hundratals miljoner årligen. Genomdrivet i högt tempo, över hela landet. Förväntningarna var höga, men prognoserna visar sej inte hålla.
---
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Phersson får frågor från Kristina Hedberg om de fakta som framkommit genom Kalibers granskning:
- För inte alls länge sedan sa regeringen att Pila-projektet är grundpelaren i arbetet för att få ner de höga sjukskrivningstalen i Sverige, hur står sig den beskrivningen idag?
- Ja den prognosen handlade ju om att man trodde att många av de arbetsförmågebedömningar man gjorde skulle resultera i att man fann att det fanns arbetsförmåga kvar hos väldigt många. Om det nu visar sig att det är ett fåtal, då kan man ju säga att det var rätt att ge dem förtidspension.
- Var det värt pengarna att satsa miljardbelopp på att finna att de som var sjukskrivna också var sjuka?
- Jag tycker att det hade varit inhumant att säga till en person, och särskilt en ung person, att ”nu får du förtidspension och vi kommer aldrig mer att kontakta dig”. Det hade varit inhumant. Jag tycker att det känns alldeles riktigt att kontakta de här personerna för att se och höra om de möjligtvis behöver hjälp med någonting för att komma ut igen, kanske i ett arbetsliv.
- Om man ser det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så var ju förhoppningen att hitta arbetsförmåga, att få bort människor från ersättning från de här systemen. Om det nu inte går, hur ser ”plan B” ut?
- Ja, för att titta på kvalitet och resultat av det här så har jag förberett ett beslut som regeringen ska ta den 16:e maj om att vi vill ha en avrapportering av Pila-projektet, som ska ligga till grund för budgetdiskussionerna inför 2008.
- Med den informationen du har nu, hur ser framtiden för Pila-projektet ut?
- Ja, för det första, med tanke på ert förra program, kan jag ju säga att det är mycket olyckligt och inte acceptabelt om ett projekt inte har fullgod kvalitet, om det inte går att utvärdera och om det inte är rättssäkert.
- Hur ser du på att Försäkringskassan sjösatt detta utan någon planerad uppföljning?
- Ja, det har ju varit ett projekt fram till och med februari månad så det har ju inte pågått så länge…
- Men att det inte har funnits någon kvalitetskontroll förrän vi sände det här programmet förra veckan, hur ser du på det?
- Det är naturligtvis inte acceptabelt.
- Vems fel är det att det har blivit fel?
- Jag kan inte göra någon sådan utvärdering nu. Nu har jag hört många röster, men låt mig få ta del av Socialstyrelsens utvärdering och Försäkringskassans beskrivning av hur det här har gått till, sen ska jag bilda mig en uppfattning.
Reportrar: Jonas Magnusson, Nuri Kino och Sandra Foresti
