Fingerborgsblomma Digitalis purpurea L.
Fingerborgsblomman är en av de mest kända bland medicinalväxterna. Den innehåller flera ämnen som påverkar hjärtat. De stärker hjärtmuskulaturen och hjärtat får en långsammare och mer regelbunden rytm. Det var på 1700-talet som fingerborgsblomman kom att ersätta liljekonvaljen som hjärtmedicin.
Fingerborgsblomman tillhör biennerna, de tvååriga växterna , men uppträder i de flesta fall som flerårig. Ny skottbildning som ger blomma nästa år kan man påverka genom att ta bort överblommade stänglar så fort som möjligt. Blommorna kan vara violetta, röda, rosa, gräddvita eller vita, vanligen med mörkt fläckig och hårig insida.
Det händer inte så sällan att fingerborgsblomman bildar öppna mer eller mindre flata blommor i toppen på blomställningen. Blommorna ser nästan ut som en kjol. En liknande missbildning studerade Linné hos gulsporren (Linaria vulgaris). Han kallade detta för peloria. Vi vet numera att peloria uppkommer genom en mutation. Men Linné blev mycket förbryllad över detta och drog den slutsatsen att den vanliga gulsporren hade korsat sig med någon annan växt.
