Söndag summarum från New York

New York, Kristi Himmelsfärdsdag och jag sitter och funderar på vad det egentligen är för mening att försöka träna flera gånger i veckan i syfte att hålla kalaskulan borta. 

Många gånger tar det ju emot och man skulle hellre sätta sig med ett glas vin och en god bok istället.

Men orsaken till mina funderingar den här gången heter Roger Clemens, en 44 årig pitcher, dvs. kastare, i baseball här i USA.

Han har solklar dubbelhaka, mycket tydligt rondör kring magen och ser ut som allt annat än en elitidrottsman.

Men ändå får han långt över 100 miljoner kronor för att komma tillbaka till och rädda klassiska New York laget Yankees efter lagets skrala säsongsinledning.

Men Clemens är visserligen inte vem som helst sett till meriterna. Han är en av den amerikanska baseballens allra bästa kastare genom alla tider.

Han har vunnit world series två gånger och sju gånger har han blivit utsedd till ligans bäste kastare i en karriär som sträcker sig från början av 80-talet fram till idag.

För sex sju år sen var han stor hjälte i Yankees, ledde laget till två titlar i World Series, men lämnade sen för ett mindre glamoröst kastarliv i Houston i Texas. 

Men när Yankees starke man och ägare, George Steinbrenner, ansåg att dagens Pitchers i Yankees inte räcker till, så ringde han Clemens, öppnade plånboken och comebacken var faktum.

Just nu ligger Clemens hårdträning i Florida och säger själv att han med hjälp av en stor stab personliga tränare ska kunna komma i tillräckligt bra form för att vara med i Yankees matcher i Boston i början av juni.

Säg så här, det är dags att börja göra skäl för den lönen, Roger! Och frågar du mig så provocerar din ölmage rätt mycket...

NBA slutspelet i Basket fortsätter med full kraft. Mästarna Miami Heats med Shaquille O’Neal är utslagna sen länge och den som dominerar nu är Le Bron James i Cleveland.

Hans lag stormar mot semifinal och James med sin ibland nästan irriterande nonchalans är fruktansvärt bra för tillfället och snittar nästan 30 poäng per match.

Annars pratar många basketfans här i USA om att tysken Dirk Nowitzky i Dallas häromdagen blev utsedd till ligans mest värdefulle spelare och det var historiskt, för det var första gången en europé fick den utmärkelsen.

Visserligen är Dallas utslaget ur slutspelet men klart är att européerna utmärker sig allt mer i NBA basketen. Nu väntar vi bara på att svensk ska slå igenom här också, men det lär väl dröja eller sannolikt aldrig hända.

Apropå basket så var jag på en slutspelsmatch i Washington häromveckan och det slog mig att här i showernas hemland så var ljudnivån i hallen, på musik, speaker och andra inslag så mycket skönare än på arenor i Sverige.

Jag vet att jag flera gånger i fryshuset på 08:s matcher t ex fått hålla för öronen när speakern har skrikit som en galning och musiken dundrat ur högtalarna.

Det har varit liknande tendenser i andra arenor och sporter i Sverige också, helt okej matcharrangemang, men på tok för hög ljudnivå.

Jag har upplevt det i Cloetta Center i Linköping, i Globen och i Eriksdalshallen på handboll med mera.

Jag vet, jag låter kanske bakåtsträvande nu, men då kan jag bara hänvisa till basketshowen jag upplevde i USA, vältajmad, underhållande och proffsig, men på behaglig lyssningsbar ljudnivå.

Så ta gärna efter USA när det gäller underhållande matcharrangemang, men gör det isåfall fullt ut.

Slutligen är det bara att konstatera att svenskarna dominerar i NHL-slutspelet i ishockey.

Detroits seger mot Anaheim med 5-0 hyllades som en av de bästa insatserna av ett enskilt lag i NHL-slutspelet under senare år och Tomas Holmström var ju framträdande med 2 mål och en assist.

Men hjälmen flög också, eller slets av honom flera gånger under matchen vilket reportern i tv-kanalen VS inte kunde låta bli att kommentera:

– Jag vill inte vara din mamma Thomas, men spänn hjälmen hårdare nästa gång.
– Tack, svarade Thomas lite generat och log.

Daniel Alling, New York
daniel.alling@sr.se