Svarta pengar allt vanligare
Den svarta sektorn ökar kraftigt. Sextio procent av flödet av kontanta pengar går inte att förklara på annat sätt än att det handlar om svart betalning, enligt en utredning om kontanthanteringen som riksbanken gjort.
– Det ligger nära till hands att tro att pengarna till en viss del används i den svarta ekonomin, säger en av utredarna är Björn Segendorf.
Hur mycket rör det sig om?
– Totalt har vi en utestående sedelmängd på drygt hundra miljarder kronor. Ungefär 60 miljarder av dem kan man inte förklara.
Det är hisnande belopp som omsätts i den svarta ekonomin. Liksom tidigare studier visar den här forskarrapporten att den svarta ekonomin inte är på tillbakagång, snarare tvärtom.
Man skulle kunna tänka sig att kontanterna skulle minska, i och med att betalkorten tagit över en stor del av vanliga konsumenters betalningar, men så är inte fallet, konstaterar ekonomerna vid Riksbanken.
Inget nytt
Det här är egentligen inget nytt. Staffan Ivarsson, revisionsdirektör vid Riksrevisionen ledde en omfattande utredning om svart arbete i slutet av 90-talet. Det handlar mycket om en reaktion mot att till exempel politiker och högre tjänstemän skaffar sig stora ekonomiska förmåner, anser han.
Folk tycker det är trist att spela med i skattesystemet och man börjar spela vid sidan av, säger han.
Så svarta pengar är en typ av protest?
– Det finns naturligtvis ett stort inslag av protest, men det är också så att skattekilen i många fall är ganska hög, alltså skillnaden mellan att betala alla skatter och att inte göra det. Visst finns det ett privatekonomiskt intresse.
Sören Granath
soren.granath@sr.se