Skötesrensystem skapade bra relationer

Doktorsavhandlingen "Relationer i ett samiskt samhälle – en studie av skötesrenssystemet i Gällivare socken under första hälften av 1900-talet" är skrivet av Åsa Nordin på Umeå universitet och det är den avhandlingen hon försvarar idag, fredag. Åsa Nordin har forskat i relationerna mellan samer och bofasta i Gällivare socken och skötesrenssystemet har stått i fokus. Bra relationer Skötesrenssystemet innebar att renskötarna ansvarade för icke-samers renar och systemet har funnits över hela Sápmi. Åsa Nordin säger att skötesrensystemet skapade bra relationer mellan samer och de bofasta men att relationerna förändrades under tiden. - I början av sekelskiftet ser man att samerna var med beroende av skötesrensystemet. Men kommer man fram till 1930 och 1940-talet så ser man att beroendet håller på att avta och det har mycket att göra med moderniseringen och industrialiseringen i området. Skötesrensystemet förbjöds på vissa håll Den svenska staten började sin lagstiftning 1898 då man förbjöd skötesrenssystemet i Jämtland och Västerbotten men då visste inte staten vad de lagstiftade om berättar Åsa Nordin. -Staten visste inte vad lagstiftningen skulle ge för konsekvenser i lokalsamhället fastän samer och bönder sa att genomför ni den här lagändringen så kommer det att bli sämre relationer. Så att staten har haft stor betydelse i att ha försämrat relationerna mellan befolkningsgrupperna. Negativa effekter Åsa Nordin visar också i sin avhandling att samerna hade lite att säga till om vad gäller olika beslut som rörde dem. Nordin har hittat dokument som visar att samerna ansåg att lagstiftningen kommer att ha negativa effekter för dem. Lappfogden å sin sida rapporterade till staten att samerna inte visste sitt eget bästa. - Samernas möjligheter att förändra lagstiftnigen vid den här tidpunkten är ytterst minimala, om de överhuvudtaget finns, säger Åsa Nordin bestämt. Kl. 10 idag, fredag, försvarar Åsa Nordin sin doktorsavhandling på Umeå universitet.