Olika meningar om flaskvatten och miljön
Miljöminister Andreas Carlgrens uppmaning till kommuner och landsting att ersätta buteljvatten med kranvatten för att minska koldioxidutsläppen, får mothugg. Enligt Sveriges Bryggerier stämmer det inte att flaskvattnets ökade popularitet medfört högre koldioxidutsläpp.
- Ser man då konsumtionen av läskedrycker och vatten tillsammans så dricker vi lika mycket idag som 2003, men skillnaden är att konsumenterna väljer ej sockersötade produkter i större utsträckning, mer vatten och lightdrycker, säger Cathrine Andersson, på Sveriges Bryggerier.
Så transporterna har inte ändrats så mycket som siffrorna över försäljningen av flaskvatten tyder på?
- Nej, det har de inte, utan det är samma transporter. Vi samtransporterar ju alla våra drycker, och det är ju samma mängd som transporteras, men nu är det mer vatten, buteljerat, kolsyrat och smaksatt vatten som transporteras istället för söta läskedrycker.
På tre år har konsumtionen av vatten på flaska ökat med 36 procent.
Miljöminister Andreas Carlgren uppmanade igår kommuner och landsting att köpa mindre buteljvatten och istället använda kranvatten.
Dricks mindre läsk
Men samtidigt som vattenboomen, har svenskarna minskat lika mycket på konsumtionen av söta läskedrycker.
Därför hävdar Sveriges Bryggerier att det är fel av miljöministern att peka ut flaskvatten som symbol för ökade koldioxidutsläpp.
– Alla måste bidra till att minska koldioxidutsläppen. Att bara sluta dricka buteljerat vatten kommer inte lösa det problemet, säger hon, säger Cathrine Andersson.
Varför tror du att han just talar om vatten?
– Man kan inte jämföra de produkterna, kranvatten är något man konsumerar hemma, medan buteljerat vatten är till största delen kolsyra, smaksatt vatten som köps ute på stan, på restauranger och när man reser och så vidare. Det är två helt olika produkter, men det är en enkel produkt att använda populistiskt, för att lösa ett problem, säger Cathrine Andersson, Sveriges Bryggerier.
Annika Digréus
annika.digreus@sr.se