Försämrade rysk-irakiska relationer

Förhållandet mellan Ryssland och Irak har försämrats de senaste dagarna. Och det sedan Irak har sagt upp ett kontrakt värt närmare 40 miljarder kronor till ett ryskt oljebolag. Sannolikheten ökar därmed att Ryssland kan komma att ställa upp på ett krig mot Irak.
Det hela gäller utvinningen av ett gigantiskt oljefält, Qurna och Lukoil fick kontraktet 1997 och därmed rätten att sköta produktionen. Embargot mot Irak gör det omöjligt att utvinna oljan nu, men tanken med kontraktet var att produktionen ska sätta igång så snart embargot i någon framtid avskaffas. Men för några dagar sen kom beskedet fran Bagdad att kontraktet sagts upp, Lukoil och två mindre ryska bolag är ute ur bilden. Kan få direkta konsekvenser Och det har kan få direkta konsekvenser for Moskvas hållning till ett eventuellt krig mot Irak for oljan är i hög grad i centrum när det gäller Rysslands intressen. Ryssland brukar beskrivas som en allierad till Irak, tidigare, under Sovjettiden fanns ett ideologiskt samförstånd men det har fallit bort, nu kvarstår att de två länderna ar ekonomiskt tätt sammanfatade. Irak har mycket stora skulder till Ryssland och ryska foretag är djupt involverade i Iraks oljeutvinning. På det sättet har Moskva haft intresse av att Saddam Hussein skulle sitta kvar vid makten. Ryska intresset avtar Men de senaste månaderna har Ryssland och USA fört samtal om hur de ryska ekonomiska intressena ska garanteras även om regimen i Bagdad störtas. Om Irak nu säger upp lukrativa ryska oljekontrakt bör Rysslands intresse att ställa upp för Bagdad minska ytterligare. Så går i varje fall kommentarerna i Ryssland. En rysk regeringskälla säger till en nyhetsbyrå att åtgärden har ”berövat Moskva ett viktigt skäl till motsätta sig ett USA-lett krig mot Irak”. En annan politiker, en av de ledande parlamentarikerna uttalade sig for hårdare tag mot Irak och säger att Ryssland inte längre kan sitta på två stolar, både samarbeta med USA mot terrorism och samtidigt stödja Irak. Officiella uttalanden saknas Några uttalanden fran allra högsta nivå, från presidenten eller utrikesministern, har dock ännu inte kommit, vilket är att notera. Frågan är förstås också vad Irak har för intresse av att reta upp Ryssland. Antingen är det en protest mot att Moskva röstade för den hårda FN-resolutionen mot Irak och mot Ryssland och USA:s samtal om en framtid efter Saddam Hussein. Eller – eftersom kontraktet kan återupprättas igen – är det en sista påminnelse till Ryssland om att de har mycket stora ekonomiska intressen i Irak, intressen som kan gå om intet om de agerar fel.
Sten Sjöström, Moskva