Östersjön blir friskare enligt forskare

Östersjön blir allt friskare enligt forskare vid Stockholms universitet, som menar att reningsverk och andra insatser gett effekter. Men andra forskare varnar för alltför långtgående slutsatser.

Hans Kautsky, forskare vid Stockholms universitet, har gjort mätningar i Trosa skärgård sedan 70-talet och ser hur blåstången återhämtar sig allt mer.

– På 70-talet hittade jag inte tång djupare än sex meter i det här området. Nu hittat jag dem upp till nio meter ner. Det har blivit en klar förbättring i blåstångens utbredning. Men man ser det med alla arter. Det finns även rödalger som går djupare ned än de gjorde på 70-talet, säger Hans Kautsky som sitter och guppar i en båt i Trosa skärgård. Två dykare är i vattnet under honom och tar årets sista prover.

Renare kust
Det faktum att blåstången växer allt djupare är positivt. Det tyder enligt Hans Kautsky på att kustremsan tillfrisknar. Förklaringen är enligt honom de ansträngningar som gjorts för att rena utsläppen, bland annat har det byggts reningsverk längs med kusten.

– Den omedelbara slutsatsen jag skulle dra är det positiva att åtgärder faktiskt betalar sig. Att med alla de ansträngningar vi gör för att få ett renare Östersjön så ser vi faktiskt att det blir en positiv förändring i de kustnära områdena. Det är de som först reagerar på alla dessa åtgärder, säger Hans Kautsky.

Oeniga forskare
Men det råder stor oenighet om Östersjöns tillstånd bland forskarna. Sture Hansson som är professor i systemekologi vid Stockholms universitet tycker inte att man kan dra några större slutsatser av att blåstången blivit vanligare längs kusterna.

Han tycker inte att man kan säga att Östersjön blivit vare sig friskare eller sjukare. Det handlar om alltför stora och långsamma processer.

– Generellt sett så vi kan varken se särskilt mycket förbättringar eller försämringar de här sista 30 åren. Det kan man inte heller förvänta sig, för vattenomsättningen i Östersjön är så långsam. Det här är ett segt system, säger Sture Hansson.

Syrefattigt vatten
Att blåstången blivit vanligare kan också tolkas negativt. Det kan vara ett tecken på att djupvattnet blivit syrefattigare, säger Sture Hansson.

– När vi får stora volymer av syrefritt vatten ökar det naturliga borttagandet av kväve som närsalt. Då kan man tänka sig att det får en positiv effekt på blåstången. Men om det vill sig väl och vi får in saltvatten genom någon storm i Östersjön kanske de här volymerna av syrefattigt vatten minskar och då kan det bli mer kväve igen. Det här är stora och långsiktiga variationer och jag tycker att det är olyckligt att man bara tittar på hur någon art har utvecklats, för det finns mycket mer att titta på, säger Sture Hansson.

Johanna Sjövall
johanna.sjovall@sr.se

Maja Lagercrantz
maja.lagercrantz@sr.se