Sverige och slutförvaret av kärnavfall

Om fyra år ska det avgöras var i Sverige slutförvaret av utbränt kärnbränsle ska placeras. Just nu pågår provborrningarna i både Oskarshamn och Östhammar, och enligt Svensk Kärnbränslehantering, SKB, går arbetet bra. Ekot har besökt borrplatsen i Oskarshamn där man just avslutat det första hålet på tusen meters djup.
Undersökningsledaren Calle Almén visar upp en av borrkärnorna som förvaras i lådor i en plåtcontainer intill det tusen meter djupa borrhålet. Det är det första av totalt 15 hål här runt kärnkraftsverket. Några meter i taget tar man upp, och borren går här intill dygnet runt, och än så länge ser allt bra ut, enligt Calle Almén. – Ja, berggrunden ser väldigt bra ut här. Det är egentligen precis som vi hade förväntat oss. Av det vi sett nu finns inget som talar mot, utan det är precis som berget är förväntat att se ut. I så fall duger det bra, om det skulle bli likadant i alla borrhålen, säger han. Valda med tanke på urberget Båda provplatserna i Östhammar och Oskarshamn är valda med tanke på urberget men också för närheten till kärnkraftsverken. Berget ska vara utan några större sprickor eller vattensamlingar, och Calle Almén vill absolut inte stöta på några mineralfyndigheter som gör att man krockar med gruvintressen. – Berggrunden som ska användas för djupförvaring ska i princip vara ett grått tråkigt berg som ingen annan är intresserad av. Stora sprickzoner ska vi undvika. Vi ska ha en normal frekvens med sprickor. Då är det inga problem. Lokal opinion avgör En förutsättning för valet av plats för slutförvaringen är också den lokala opinionen. Tierp har redan hoppat av det skälet, men här i Oskarshamnstrakten tycks en majoritet vara postiv, och för SKB:s informationsavdelning är det viktigt att ta alla frågor på allvar, säger informationschefen Jonny Rönnfjord. – Det är mycket frågor kring vad det innebär för arbetstillfällen, miljöpåverkan och annat. En del är positiva och frågvisa, en del är mer negativa kanske. Är det många som hör av sig och är direkt oroliga? – Jag skulle inte säga att det är många, men det finns en och annan, och deras oro är ju helt befogad också, för det är en allvarlig fråga. Vad fruktar du som skulle kunna vända opinionen fullständigt mot det här lagret? – Opinionsmässigt skulle jag se sådant som att vi begår misstag, försöker dölja någonting. Då tror jag att vi mister förtroendet, och det är det vi arbetar aktivt för att bibehålla, säger Jonny Rönnfjord. Maria Nordensköld bor i Fårbo, några kilometer från borrplatsen och kärnkraftsverket, och hon skulle välkomna slutförsvaringen här. – Nej, det gör mig ingenting. Någonstans måste det vara och passar det bäst här så gör det. Det är inte mer med det. Du ser inga risker med det? – Jo, visst finns det risker. Det gör det ju alltid. men jag tror inte det är så farligt att det skulle vara en katastrof runt omkring. Jag tror att folk i allmänhet är rätt så positiva. Det är den uppfattning jag har fått i alla fall. Vad tror du det beror på, med tanke på att ni bor så pass nära och om det händer något är det ni som drabbas? – Vi är väldigt vana vid det. Vi har kärnkraftsverket precis här nedanför och det finns redan förvar här. Saken är nog att folk är vana vid tanken redan, tror jag. Jag tror att det är det som är saken.
Daniel Rundqvist